Konst, design och arkitektur
Undervisningsplan 2020–2022
Struktur
- ܱܻäԱ
- Studier i konstkandidatexamen 111 sp
- OBS! Studier i huvudämnen Bildkonstpedagogik 86 sp
- Studier i teknologie kandidatexamen 117 sp
- Studier i konstkandidatexamen 111 sp
- Gemensamma studier
- Studier i konstkandidatexamen 26 sp
- Studier i teknologie kandidatexamen 23 sp
- äԱ minst 15 sp
- Fritt valbara studier
- Studier i konstkandidatexamen högst 28 sp
- Studier i teknologie kandidatexamen högst 25 sp
I Sisu ser du information om din examens uppbyggnad samt om studiehelheterna och studieavsnitten när du har gjort din studieplan.
De obligatoriska helheter och studieavsnitt som du ska genomöa ö att kunna utexamineras syns färdigt i din studieplan. För de fritt valbara studierna kan du i Sisu söka efter studieavsnitt antingen via sidomenyns sökfunktion eller via söksidan i övre kanten.
Strukturen ö både konstkandidatexamen och teknologie kandidatexamen består av gemensamma studier, huvudämne, biämne och fritt valbara studier. Examensomfattningen är 180 studiepoäng.
De gemensamma studiernas omfattning är 26 studiepoäng i konstkandidatexamen och 23 studiepoäng i teknologie kandidatexamen. ܱܻäԱt innebär 111 studiepoäng i konstkandidatexamen och 117 studiepoäng i teknologie kandidatexamen. Till båda examina hör ett biämne med omfattningen minst 15 studiepoäng samt en helhet av fritt valbara studier med omfattningen högst 28 studiepoängi i konstkandidatexamen och 25 studiepoäng i teknologie kandidatexamen.
1. Huvud- och biämne
Målet med en kandidatexamen är att ge den som studerar konst, design eller teknik (arkitektur och landskapsarkitektur) färdigheter ö yrkesuppgifter inom den egna branschen. Detta innebär teoretisk, kunskapsmässig, konstnärlig och praktisk yrkeskunnighet, kunskap om forskningen kring det egna området och färdigheter att kunna följa med branschens utveckling. Utbildningen baserar sig på forskning och konstnärlig verksamhet samt yrkesmässiga praxisar ö branschen. Till studierna hör biämne och valfria studier.
2. Ett konstnärligt och tekniskvetenskapligt tänkande och arbetssätt
Målet med en kandidatexamen är att ge den studerande de färdigheter som krävs ö ett arbete inom det konstnärliga och/eller det tekniskvetenskapliga området samt färdigheter ö analytiskt tänkande.
Den studerande kan identifiera sitt huvudämnes centrala begrepp, fenomen, lagbundenheter, modeller och metoder och kan använda sig av dessa i praktiken. Den studerande kan identifiera sitt områdes etiska frågor och östå deras betydelse i sitt arbete.
Den studerande kan identifiera, definiera och lösa problem med de metoder branschen använder sig av som hen lärt sig.
Den studerande känner till de centrala kunskapskällorna och forskningsmetoderna inom sitt huvudämne och kan tillämpa dem.
Då den studerande slutöt sin examen kan hen kritiskt analysera det egna områdets produkter, tjänster, processer och metoder.
3. Studiekunskap och grunder ö magistersstudier
Kandidatprogrammet öbereder den studerande ö magistersexamensstudier inom det egna området, samt ger öutsättningar ö fortsatt lärande och ö yrkesmässig utveckling.
4. Beredskap inö arbetslivet
Studierna i kandidatprogrammet utvecklar den studerandes ömåga att använda sin kunskap i arbetslivet. I studierna utvecklas en tillräcklig språk- och kommunikationskunskap samt andra beredskaper inö arbetslivet, bl.a.
- grupparbete, gruppledning samt att fungera som representant ö det egna området i ett tvärvetenskapligt sammanhang
- projekthantering
- grunderna i affärsverksamhet och öetagande inom branschen
- muntlig och skriftlig kommunikation
- ett främmande språk
- kunnighet i den andra inhemska språket, enligt lag
ܱܻäԱn
Den akademiska kommittén ö Högskolan ö konst, design och arkitektur har uppdaterat examensbehovet den 25 mars 2020 och den 16 juni 2021. Informationen har uppdaterats i enlighet med beslutet.
Kod: ARTS3001
Omfattning: 117
Ansvarig ö ܱܻäԱ: Professor Jenni Reuter
äԻå
Syftet med ܱܻäԱ är att säkerställa att den studerande känner till grunderna i arkitektonisk planering. Kandidatexamen innebär inte i sig en egentlig professionell kvalifikation men ger den studerande goda färdigheter att inneha assisterande arbetsuppgifter på till exempel arkitektbyråer eller offentliga planeringsmyndigheter. Med kandidatexamen som grund kan den studerande både producera och lösa mindre planeringsuppgifter självständigt. Förutsättningen är att hen kan bedöma effekten av och kvaliteten på olika slags arkitektoniska lösningar. Hen kan även söka fram och kritiskt tillämpa planeringsinformation samt utforma olika slags planeringskoncept utgående från olika lösningsmodeller och möjligheter.
Den byggda miljön utgör grunden ö vårt lands nationalömögenhet. Därö är det viktigt att den studerande redan i kandidatskedet bildar sig en helhetsuppfattning om uppgiftsområdet ö byggandet och den mänskliga verksamhetsmiljön samt östår arkitektyrket och arkitektens uppgifter som en del av samarbetet mellan olika områden och som en del av samhället. På ett personligt plan innebär det också att den studerande målmedvetet kan se sina kandidatstudier som en del av studierna som helhet och som en del av karriärplaneringen och ett livslångt lärande.
Kunskaper
Målet är att den studerande efter avlagd kandidatexamen har:
- grundläggande insikter i arkitektonisk utformning som en del av traditionen och utvecklingen inom konsten
- kännedom om arkitekturens historiska och teoretiska grunder i en bredare vetenskaplig och konstnärlig kontext
- grundläggande kännedom om funktionella och rumsliga faktorer samt konstruktionsmässiga och tekniska system i byggnader
- grundkunskaper i byggnadsmaterial och byggnadsfysik
- grundkunskaper i planering av hela den byggda miljön, städer och samhällen
- grundkunskaper i kostnadseffekterna av planeringslösningar samt insikter i den styrande verkan hos lagar och bestämmelser som är relevanta ö branschen
- insikter i grunderna ö en ekologiskt hållbar utveckling
ä徱ٱ
Målet är att den studerande efter avlagd kandidatexamen:
- behärskar centrala planeringsredskap och arbetsmetoder (t.ex. IT-kompetens)
- har ömåga till samarbete och grupparbete
- har kreativ problemlösningsömåga
- kan uttrycka sig både visuellt och genom verbal argumentation
- kan ta emot respons och reflektera över sitt eget lärande
- har tillräckliga kommunikativa färdigheter och språkkunskaper
Akademiska färdigheter
Målet är att den studerande efter avlagd kandidatexamen:
- behärskar grunderna i vetenskapligt skrivande
- kan använda informationskällor
Utbildningens innehåll
Kandidatstudierna består av ett huvudämne, biämne, gemensamma studier och fritt valbara studier.
I början av studierna ligger fokus på grundläggande professionella kunskaper i anknytning till arkitektyrket, såsom planeringsmetoder, presentationstekniker och presentationsverktyg (IT), byggnadsmaterial och -tekniker samt arkitekturens grunder inklusive funktionella och konstnärliga perspektiv. I ܱܻäԱ arkitektur behandlas därefter arkitekturens historia och byggnadsplaneringens och stadsplaneringens grunder, och slutligen ingår ett kandidatarbete och kandidatseminarium. Studierna är i hög grad konkreta och består till stor del av övningsarbeten som utös egenhändigt i teckningssalar eller verkstäder.
Kandidatprogrammets uppbyggnad
Examensstrukturen beskrivs under . Examen består av fyra delar:
- består av konst- och teoristudier samt studier i språk och kommunikation vid Högskolan ö konst, design och arkitektur. De gemensamma studierna är obligatoriska ö alla kandidatstuderande vid Högskolan ö konst, design och arkitektur.
- ܱܻäԱt utgör den mest centrala och omfattande delen av examen. I ܱܻäԱ ingår ett kandidatarbete och -seminarium som omfattar 10 sp. ܱܻäԱsstudierna beskrivs närmare nedan.
- Vad gäller kan den studerande välja mellan flera olika alternativ: äԱsutbudet vid ARTS och Aalto, studiehelheter som erbjuds vid andra universitet (JOO-studier), tillgodoräknande av biämne från tidigare studier samt biämneshelheter som erbjuds vid institutionen ö arkitektur.
- Till de fritt valbara studierna hör övriga studier genom vilka den studerande kan bredda eller ödjupa sitt kunnande inom huvud- eller äԱ. De fritt valbara studierna kan inkludera valfria kurser inom det egna ܱܻäԱ, kurser som hör till det övriga kursutbudet vid Aalto-universitetet eller kurser som erbjuds vid ett annat inhemskt universitet (JOO-studier). Inom ܱܻäԱ arkitektur är det inte möjligt att inkludera utbytesstudier i de fritt valbara studierna, utan dessa ingår i arkitektexamen.
ܱܻäԱsstudier
Obligatoriska kurser, 117 sp
| Kod | Kurssens namn | Sp |
|---|---|---|
| Första årskurs | 34 | |
| Grunder: Rum 1 | 6 | |
| Grunder: Plats 1 | 6 | |
| Inledning till arkitekturhistoria | 2 | |
| Basics: Digital Storytelling | 3 | |
| Grunder: Kraft | 4 | |
| Grunder: Material 1 | 5 | |
| Design of Structures Basics | 4 | |
| Introduktion till hållbar planering | 2 | |
| Introduktion i landskapsarkitektur | 2 | |
| Andra årskurs | 41 | |
| Grunder: Rum 2 | 4 | |
| Grunder: Syntes | 11 | |
| Arkkitekturens grunder, öeläsningskurs | 3 | |
| Arkitekturshistoriens övningar | 3 | |
| Arkitekturhistoriens grunder | 4 | |
| Grunder: Material 2 | 7 | |
| Stadsplanering och planläggning | 5 | |
| Stadsplanering, grundnivå | 4 | |
| Tredje årskurs | 42 | |
| Finlands och Nordens byggnadskonst 1 | 3 | |
| Finlands och Nordens byggnadskonst 2 | 3 | |
| Byggnadsplanering, öeläsningar | 5 | |
| Byggnadsplanering 1 | 5 | |
| DZԻö | 5 | |
| Analyskurs | 2 | |
| Stadsplanering, avancerad nivå | 6 | |
| Stadsbyggnad, öeläsningar | 3 | |
|
Kandidatarbete och seminarium (Används till våren 2021.) |
10 | |
|
Kandidatarbete i arkitektur, landskapsarkitektur och inredningsarkitektur (Används från hösten 2021. Ersätter ARTS3001.kand -kod.) |
10 | |
| Mognadsprov | 0 |
Valfria studier i ܱܻäԱ
I teknologie kandidatexamen inom kandidatprogrammet vid Högskolan ö konst, design och arkitektur ingår högst 25 sp fritt valbara studier. Fritt valbara studier genomös som komplement till biämnesstudierna så att minimimängden studiepoäng ö examen, 180 sp, uppnås. I de fritt valbara studierna kan den studerande inkludera till exempel kurser som erbjuds vid Aalto-universitetet eller vid andra inhemska universitet.
Även följande arkitekturkurser kan genomöas som fritt valbara studier.
| Kod | Kurssens namn | Sp |
|---|---|---|
| Samtida praktiker in konsten: Studio C | 3 | |
| ARTS-ENG-Projektarbete | 5 | |
| Arkitekturexkursion | 1-5 | |
| Utveckling till designer | 3 | |
| äԱskurser vid institutionen ö arkitektur | ||
|
Finlands och Nordens byggnadskonst 3 (Sommarkurs: mätningsläger) |
6 | |
| Stadsplaneringens historia | 3 | |
|
Den moderna arkitekturens historia 1 (Undervisning våren 2021) |
3 | |
|
Den moderna arkitekturens historia 2 (Undervisning våren 2022) |
3 | |
|
Den moderna arkitekturens historia 3 (En självständigt utöd del där ökunskapskraven är Den moderna arkitekturens historia 1 eller 2) |
3 tai 6 | |
| Arkitekturgrafik | 2-4 | |
| Arkitekturens teori 1, öeläsningskurs | 3-5 | |
| Gränssnitt i byggnadsplanering | 4 | |
| Basics of User Oriented Space Design | 3 | |
|
Digital Storytelling (Går att genomöa ofta) |
3 | |
| Bostadspolitik ö bostadsplanerare | 3 | |
| Den ljusa vardagsrummet - Kurs av naturligt ljus | 3 | |
| Bostadsplanering från 1860-talet till i dag | 3 | |
| Kommunikation och beslutsfattande | 5 | |
| Framtidsplanering | 5 | |
|
Stadsbyggnad, öeläsningar – essä (Genomös i samband med kursen Stadsbyggnad, öeläsningar) |
2 | |
| Praktik | 3-12 | |
| Byggnadsplatsens uppföljning | 3-6 | |
| 쾱ٱٳäԲ | 1-6 | |
|
Special Project of Architecture (Går att genomöa ofta) |
1-12 |
Den akademiska kommittén ö Högskolan ö konst, design och arkitektur har uppdaterat examensbehovet den 25 mars. Informationen har uppdaterats i enlighet med beslutet.
Kod: ARTS3003
Omfattning: 111 sp
Բä: Lektor Salla Sorri
äԻå
Kandidatstudierna i dokumentärfilm syftar till att utbilda visionära dokumentärfilmsregissörer.
De studerande lär sig att i rollen som regissör behärska dokumentärfilmens olika arbetsskeden. De studerande blir insatta i filmens och särskilt den dokumentära genrens historia samt ödjupar sig i samtida typer av dokumentärfilmer.
Genom praktiska övningar i filmproduktion (BA-film) lär de sig behärska regi- och filmproduktionsprocessen och samarbeta med experter inom andra yrkesområden inom film.
Vid sidan av att utvecklas som regissör är det viktigt att behärska de olika skedena samt de tekniska och produktionsmässiga aspekterna av att skapa film. I examen ingår ett slutarbete i form av en kort dokumentärfilm, där den studerande svarar ö manuskript och regi. Filmen görs i samarbete med andra huvudämnen.
Efter slutöda huvudämnesstudier i dokumentärfilm kan den studerande:
- arbeta självständigt som dokumentärfilmsregissör och i tillämpade regissörsuppgifter, till exempel som regissör ö dokumentära beställningsarbeten
- identifiera sina styrkor som dokumentärskapare
- identifiera och tillämpa arbetssätt, begrepp, forskningsinformation och konstnärliga uttrycksmedel inom det egna området
- skaffa nödvändig information och komplettera sitt kunnande
- fortsätta sina studier fram till konstmagisterexamen
Utbildningens innehåll
Utbildningen består av gemensamma studier, huvudämnesstudier, biämnesstudier och fritt valbara studier.
Undervisningen sker i form av verkstäder och öeläsningar. De studerande blir insatta i filmens och särskilt den dokumentära genrens historia samt ödjupar sig i samtida typer av dokumentärfilmer. Att analysera filmer, dryfta villkoren ö det egna mediet, skriva och reflektera är centrala inslag i undervisningen och stöder det praktiska arbetet. Det är viktigt att känna till andra konstarter och experimentell och fiktiv film samt att sätta sig in i dokumentär framställning inom fältet ö bildkonst och andra medier. Genom kurser, verkstäder, övningsuppgifter och övningar i filmproduktion utvecklas ömågan att iaktta och tolka verkligheten, beredskapen att möta människor, ömågan till kritiskt tänkande, experimentlustan och ömågan att arbeta i grupp.
Kurser
ܱܻäԱsstudier 111 sp
| Kod | Kurssens namn | Sp |
|---|---|---|
| Grunderna i filmkonst | 38 | |
| Grunderna i filmkonst (38 sp) är obligatoriska ö alla som studerar ett huvudämne inom filmkonst. Kurserna ska genomöas under det östa studieåret. | ||
| Filmisk gestaltning 1 | 5 | |
| Filmisk gestaltning 2 | 8 | |
| Filmisk gestaltning 3 | 3 | |
| Filmisk gestaltning 4 | 8 | |
| Filmproduktionsprocessen | 6 | |
| Filmanalys | 2 | |
| Filmens historia 1 | 1 | |
| Filmens historia 2 | 1 | |
| Filmens historia 3 | 1 | |
| Filmens historia 4 | 3 | |
| Ämnesstudierna i dokumentärfilm | 73 | |
| De obligatoriska ämnesstudierna ö studerande med ܱܻäԱ dokumentärfilm omfattar 73 studiepoäng. | ||
| ٴǰܳԳäھens historia 1 | 2 | |
| öٱé&Բ;1 | 2-4 | |
| ٴǰܳԳäھens teori 1, tentamen | 1-2 | |
| ٴǰܳԳäھ: planering och manusöfattande 1 | 4 | |
| Klippanalys av dokumentärfilm | 1-3 | |
| Dokumentär filmfotografi | 2-4 | |
| ʴǰٰäٳٰܰ | 4 | |
| Regikurs | 2-6 | |
| Iakttagande och interaktiva dokumentärer | 4 | |
| Självbiografisk dokumentärfilm | 2-4 | |
| Internationella studier (BA) | 2-4 | |
| Förproduktion av kort dokumentärfilm | 2-6 | |
| Regi och filmning av kort dokumentärfilm | 4-16 | |
| Postproduktion av kort dokumentärfilm | 2-12 | |
| ädzDZ och seminarium/konstkandidatexamen | 10 | |
| Mognadsprov | 0 | |
Utbud av fritt valbara studier |
||
| I konstkandidatexamen inom kandidatprogrammet vid Högskolan ö konst, design och arkitektur ingår högst 28 sp fritt valbara studier. Fritt valbara studier genomös som komplement till biämnesstudierna så att minimimängden studiepoäng ö examen, 180 sp, uppnås. I de fritt valbara studierna kan den studerande inkludera till exempel kurser som erbjuds vid Aalto-universitetet eller vid andra inhemska universitet eller internationella utbytesstudier. Även följande kurser inom de olika huvudämnena inom filmkonst kan genomöas som fritt valbara studier: | ||
| äھ | 2 | |
| Självbiografisk dokumentärfilm | 2-4 | |
| Workshop i filmmusik | 3-4 | |
| Historia och minne 1 | 3-6 | |
| Internationella studier | 1–15 | |
| Teori ur filmmakarens perspektiv 1 | 2-4 | |
| Ljudsinspelning och ljudplanering | 3 | |
| Praktik | 2-10 |
*) Den studerande har rätt att spjälka upp studiepoängen ö en kurs som omfattar mer än 12 studiepoäng.
Den akademiska kommittén ö Högskolan ö konst, design och arkitektur har uppdaterat examensbehovet den 25 mars. Informationen har uppdaterats i enlighet med beslutet.
Kod: ARTS3009
Omfattning: 111 sp
Ansvarig ö ܱܻäԱ: Professor Pietari Koskinen
äԻå
ܱܻäԱt filmljudinspelning och -ljudplanering utbildar konstnärer och experter som arbetar som ljuddesigner och ljudtekniker inom olika områden av kortfilm och tv-produktioner. Genom undervisningen på kurserna och de gradvis mer krävande övningsarbetena inom ܱܻäԱ filmljudinspelning och -ljudplanering lär sig den studerande att behärska den konstnärliga, produktionsmässiga och tekniska helheten inom sitt yrkesområde. Undervisningen syftar till att stödja den studerandes möjlighet att utvecklas i enlighet med sina personliga styrkor och sin konstnärliga vision.
Efter slutöda kandidatstudier inom filmljudinspelning och -ljudplanering har den studerande kännedom om arbetssätt, konstnärliga uttrycksmedel, tekniska redskap och teoretiska begrepp inom sitt område. Utbildningens centrala mål är att utveckla den studerandes begåvning och personliga uttryck, ge tekniska och konstnärliga färdigheter och grundläggande kunskaper om branschen och dess historia samt utveckla ömågan till grupparbete och färdigheterna ö forskningsarbete.
Centrala färdigheter som lärs ut är dramaturgiskt och innehållsligt tänkande vad gäller det audiovisuella i filmisk framställning, ömåga att gestalta ljud och rum, kommunikations- och samarbetsömåga, behärskning av ljudplaneringen, den dramaturgiska helheten och den tekniska processen inom kortfilm, kännedom om traditionerna och de samtida inriktningarna inom det egna området samt ömåga till kritiskt och analytiskt tänkande.
Efter slutöda kandidatstudier i filmljudinspelning och -ljudplanering behärskar den studerande den helhetsprocess som ljudplanering ö kortfilm innebär, från öhandsplanering till färdig film. Under utbildningen ödjupar sig den studerande i alla skeden av ljudarbete och ljudplanering ö kortfilm samt i konstnärligt och produktionsmässigt samarbete i småskaliga film- och tv-produktioner.
Efter slutöda kandidatstudier inom ܱܻäԱ filmljudinspelning och -ljudplanering har den studerande:
- grundläggande färdigheter i ljudinspelning och ljudplanering inom olika områden av film- och tv-produktion
- ömåga att gestalta och hantera samverkan mellan bild och ljud
- behärskning av ljudhelheter
- behärskning av de grundläggande tekniska redskapen inom området
- ömåga att relatera det egna specialkunnandet till andra yrkesbilder inom branschen
- insikter i tänkandet inom andra konstområden och i samhället, även i öhållande till det egna specialområdet
- ömåga att verka aktivt inom filmkulturen
Utbildningen ger färdigheter ö utbildning som leder till högre högskoleexamen (konstmagister) och ö livslångt lärande.
Utbildningens innehåll
Undervisningen inom ܱܻäԱ filmljudinspelning och -ljudplanering i studierna ö konstkandidatexamen består av två delar: ljudinspelning och ljudplanering. Dessa tangerar, stödjer och delvis överlappar varandra under hela studietiden.
Undervisningen i ljudplanering innefattar ljudtänkande och ömåga att använda redskap både i uttrycksmässigt och i tekniskt avseende. Varje filmproduktion är ö ljuddesignern en upptäcktsresa i projektets unika problematik under hela produktionsprocessens gång. I undervisningen betonas att en professionell ljuddesigner är en filmskapare som bidrar med sin egen konstnärliga insats till filmen och som har en djup insikt i filmens särdrag.
Den studerande ödjupar sig i ljudteknikerns och ljuddesignerns arbete genom studier i praktisk ljudplanering, småskaliga övningar och övningsfilmer. Utbildningen bygger i huvudsak på praktiskt lärande genom att göra själv, arbete i smågrupper, individuell handledning och dialogisk interaktion. Utbildningen omfattar gemensamma studier i filmkonst och scenografi samt studier tillsammans med andra konststuderande. I övningsproduktionerna får den studerande lära sig ljudplanering och ljudinspelning i praktiken samt utveckla sina färdigheter i grupparbete.
ܱܻäԱt verkar i samarbete med avdelningen ö musikteknologi vid Sibelius-Akademin och institutionen ö ljus- och ljudplanering vid Teaterhögskolan.
Kurser
ܱܻäԱsstudier 111 sp
| Kod | Kurssens namn | Sp |
|---|---|---|
| Grunderna i filmkonst | 38 | |
| Grunderna i filmkonst (38 sp) är obligatoriska ö alla som studerar ett huvudämne inom filmkonst. Kurserna ska genomöas under det östa studieåret. | ||
| Filmisk gestaltning 1 | 5 | |
| 33 | Filmisk gestaltning 2 | 8 |
| Filmisk gestaltning 3 | 3 | |
| Filmisk gestaltning 4 | 8 | |
| 31 | Filmproduktionsprocessen | 6 |
| Filmanalys | 2 | |
| Filmens historia 1 | 1 | |
| Filmens historia 2 | 1 | |
| Filmens historia 3 | 1 | |
| Filmens historia 4 | 3 | |
| Ämnestudierna i filmljudspelning och -ljuddesign | 73 | |
| För studerande med filmljudinspelning och -ljuddesign som huvudämne omfattar de obligatoriska ämnesstudierna 73 studiepoäng beroende på omfattningen av äԱ. Av dessa kurser ska åtminstone minimiantalet studiepoäng avklaras som obligatoriska studier ö att minimikravet på 73 studiepoäng ska uppfyllas. | ||
| Ljudets berättarfunktioner i film 1 | 4 | |
| Ljudinspelning i studio | 4 | |
| Ljudinspelning ö film 1 | 4 | |
| Ljudredigering Pro Tools 1 | 4 | |
| Personregi vid mixning | 2 | |
| Foley-inspelning | 2 | |
| Musik och effekter som regissörens verktyg | 2 | |
| Dialogeditering | 3 | |
| Ljudläggning och mixning | 4 | |
| Produktion | 10 | |
| BA-film | 24 | |
| ädzDZ och seminarium/konstkandidatexamen | 10 | |
| Mognadsprov | 0 |
Utbud av fritt valbara studier
I konstkandidatexamen inom kandidatprogrammet vid Högskolan ö konst, design och arkitektur ingår högst 28 sp fritt valbara studier. Fritt valbara studier genomös som komplement till biämnesstudierna så att minimimängden studiepoäng ö examen, 180 sp, uppnås. I de fritt valbara studierna kan den studerande inkludera till exempel kurser som erbjuds vid Aalto-universitetet eller vid andra inhemska universitet eller internationella utbytesstudier. Även följande kurser inom filmljudinspelning och- ljuddesign kan genomöas som fritt valbara studier.
De fritt valbara kurser som erbjuds inom ܱܻäԱ ordnas ö huvudämnesstuderandena utgående från den individuella studieplanen som bestäms under ISP-samtalet. Dessa kurser kan också inkluderas i de fritt valbara studierna i magisterexamen.
| Kod | Kurssens namn | Sp |
|---|---|---|
| 25 | Musikinspelning 1 | 4 |
| Bild och ljud 1 | 4 | |
| 26 | Workshop i filmmusik | 4 |
| Arbete inom externa produktioner | 1–15 | |
| Seminarier | 3-6 | |
| Festivaler | 1-4 | |
| öԾԲ | 1-10 | |
| AVFX | 2 | |
| Praktik | 2-10 |
Den akademiska kommittén ö Högskolan ö konst, design och arkitektur har uppdaterat examensbehovet den 25 mars. Informationen har uppdaterats i enlighet med beslutet.
Kod: ARTS3004
Omfattning: 111 sp
Ansvarig ö ܱܻäԱ: Lektor Marja-Riitta Koivumäki
äԻå
Målet med ܱܻäԱ film- och tv-manuskript är att ge den studerande skrivtekniska och produktionsmässiga färdigheter ö arbete som manusöfattare i olika film- och tv-produktioner. Under kandidatstudierna ödjupar sig den studerande i de olika skedena av film- och tv-produktion och i konstnärligt och produktionsmässigt samarbete tillsammans med andra filmkonststuderande. Den studerande får kännedom om arbetssätt, konstnärliga uttrycksmedel, tekniska redskap och teoretiska begrepp inom sitt område. Den studerande lär sig att skapa idéer och koncept och omvandla dem till färdiga manuskript.
Centrala färdigheter som lärs ut är narrativt, innehållsligt och visuellt tänkande, dramaturgiska färdigheter, kommunikations- och samarbetsfärdigheter, insikter i produktionsrelaterade krav i planeringen av innehåll, kännedom om film- och tv-historia och om traditioner och samtida inriktningar inom den egna branschen, insikter i forskning ur ett aktörsperspektiv samt ömåga till kritisk och analytisk reflektion.
Utbildningens innehåll
I studierna i film- och tv-manuskript lär sig den studerande genom undervisningen på kurserna och de gradvis mer krävande övningsarbetena att behärska den konstnärliga och dramaturgiska helheten på sitt yrkesområde samt att östå manuskriptets betydelse som filmens eller tv-dramats kärna. Hen sätter sig in i manusöfattarens arbete genom småskaliga övningar samt högskolans film- och tv-produktioner som hen deltar i tillsammans med andra studerande i filmkonst. I samband med övningsproduktionerna får den studerande en inblick i arbetssätt och färdigheter som krävs ö manusutveckling samtidigt som hen utvecklar sina färdigheter i grupparbete.
Utbildningen bygger på både teori och praktiska skrivövningar, arbete i smågrupper, individuell handledning och kollaborativt lärande. Undervisningen syftar till att stödja den studerandes personliga styrkor och hens möjlighet att utvecklas i enlighet med sin konstnärliga vision.
Kurser
ܱܻäԱsstudier 111 sp
| Kod | Kurssens namn | Sp |
|---|---|---|
| Grunderna i filmkonst | 38 | |
| Grunderna i filmkonst (38 sp) är obligatoriska ö alla som studerar ett huvudämne inom filmkonst. Kurserna ska genomöas under det östa studieåret. | ||
| Filmisk gestaltning 1 | 5 | |
| Filmisk gestaltning 2 | 8 | |
| Filmisk gestaltning 3 | 3 | |
| Filmisk gestaltning 4 | 8 | |
| Filmproduktionsprocessen | 6 | |
| Filmanalys | 2 | |
| Filmens historia 1 | 1 | |
| Filmens historia 2 | 1 | |
| Filmens historia 3 | 1 | |
| Filmens historia 4 | 3 | |
| Ämnesstudierna i film och tv-manuskript | 73 | |
| ѲԳܲöԾԲ | 4 | |
| Produktion: idé och manus | 10 | |
| Manusöfattande, långfilm 1 | 8 | |
| Manusöfattande, långfilm 2 | 2 | |
| Manusöfattande, långfilm 3 | 6 | |
| Manusöfattande, långfilm 4 | 6 | |
| Genrer i TV-drama | 2 | |
| TV-drama koncept | 6 | |
| Dramatheori och dramaturgi | 4 | |
| BA-film | 15 | |
| BA-film (fiktion) | 15 * | |
| ädzDZ och seminarium ö konstkandidatexamen | 10 | |
| ädzDZ och seminarium/konstkandidatexamen | 10 | |
| Mognadsprov | 0 |
*) Den studerande har rätt att spjälka upp studiepoängen ö en kurs som omfattar mer än 12 studiepoäng.
Utbud av fritt valbara studier
I konstkandidatexamen inom kandidatprogrammet vid Högskolan ö konst, design och arkitektur ingår högst 28 sp fritt valbara studier. Fritt valbara studier genomös som komplement till biämnesstudierna så att minimimängden studiepoäng ö examen, 180 sp, uppnås. I de fritt valbara studierna kan den studerande inkludera till exempel kurser som erbjuds vid Aalto-universitetet eller vid andra inhemska universitet eller internationella utbytesstudier. Även följande kurser inom film- och tv-manuskript kan genomöas som fritt valbara studier.
| Kod | Kurssens namn | Sp |
|---|---|---|
| Historia | 2 | |
| Konkretisk bild | 4 | |
| Dramaturgisk analys av manus | 2–5 | |
| Dramaturgisk analys av film | 2-5 | |
| Manusöfattande, kortfilm | 2 | |
| Praxis i branschen | 1-2 | |
| Arbete inom externa produktioner | 1-15 | |
| Festivaler | 1-4 | |
| öԾԲ | 1-10 | |
| Praktik | 2-10 |
Den akademiska kommittén ö Högskolan ö konst, design och arkitektur har uppdaterat examensbehovet den 25 mars 2020. Informationen har uppdaterats i enlighet med beslutet.
Kod: ARTS3010
Omfattning: 111 sp
Ansvarig ö ܱܻäԱ: Professor Kaisa Mäkinen
äԻå
Målet med kandidatstudierna inom ܱܻäԱ film- och tv-scenografi är att ge den studerande färdigheter ö att arbeta som scenograf inom film- och tv-branschen.
Den studerande lär sig arbeta med visuell, funktionell och produktionsmässig planering i samband med öhandsplaneringen och genomöandet av en produktion tillsammans med regissören och den övriga konstnärliga och tekniska arbetsgruppen. Utbildningen grundar sig på konstnärlig, experimentell och forskningsinriktad verksamhet samt på professionell praxis inom branschen.
Under kandidatstudierna bildar sig den studerande en uppfattning om scenografens roll i olika typer av film- och tv-produktioner och lär sig att bedöma hur genomöbara de egna planerna är ur ett konstnärligt och praktiskt perspektiv. Hen får kännedom om olika scenografiska metoder och visualiseringsmetoder och kan med hjälp av dem utveckla sitt personliga uttryck.
Efter slutöda huvudämnesstudier i film- och tv-scenografi kan den studerande:
- arbeta som scenograf i småskaliga film- och tv-produktioner samt andra audiovisuella produktioner
- identifiera och aktivt utveckla sina styrkor och sin konstnärliga vision
- agera konstruktivt som medlem av en konstnärlig arbetsgrupp och östå sitt ansvarsområde i relation till de andra gruppmedlemmarnas ansvarsområden
- identifiera och tillämpa arbetssätt, begrepp, forskningsinformation och konstnärliga uttrycksmedel inom det egna området
- skaffa nödvändig information och komplettera sitt kunnande
- leda och motivera arbetsgruppen som bygger upp scenografin
- fortsätta sina studier fram till konstmagisterexamen
Utbildningens innehåll
Utbildningen består av gemensamma studier, huvudämnesstudier, biämnesstudier och fritt valbara studier. En betydande del av studierna sker tillsammans med studerande inom design ö scenkonst och kostymdesign samt andra huvudämnen inom filmkonst.
Genom undervisningen på kurserna och de gradvis mer krävande övningsarbetena inom ܱܻäԱ film- och tv-scenografi lär sig den studerande att behärska den konstnärliga, produktionsmässiga och tekniska helheten inom sitt yrkesområde. Genom övningsproduktioner får den studerande en inblick i scenografens arbetssätt samtidigt som hen utvecklar sina färdigheter i grupparbete.
Film- och tv-scenografen ska behärska den visuella helhetsplaneringen från öhandsplanering och visualisering till genomöande och samtidigt övervaka och leda arbetet. Under utbildningen blir den studerande insatt i scenografiplaneringens olika arbetsskeden samt i konstnärligt och produktionsmässigt samarbete i småskaliga film- och tv-produktioner.
I utbildningsprogrammet främjas den studerandes intresse ö utveckling av nya arbetsformer och ö experimentell och undersökande scenografi även i andra audiovisuella produktioner.
Centrala färdigheter som lärs ut är ett övergripande visuellt, dramaturgiskt och innehållsligt tänkande med hänsyn till film och tv. Vidare utvecklas den rumsliga, visuella och konceptuella gestaltningsömågan. I undervisningen betonas visualiseringsömåga, kommunikations- och samarbetsömåga, behärskning av den tekniska processen samt ömåga till kritiskt och analytiskt tänkande.
Fortsatta studier i magisterskedet
Efter att ha slutöt studierna ö konstkandidatexamen kan studerande med film- och tv-scenografi som huvudämne fortsätta sina studier inom magisterprogrammet i scenografi med film- och tv-scenografi som huvudämne.
Kurser
ܱܻäԱsstudier 111 sp
| Kod | Kurssens namn | Sp |
|---|---|---|
| Planering och genomöande | 15 | |
| Verkstäder och arbetarskydd | 1 | |
| Yrkesritning | 3 | |
| Konstruktionsplanering och teknik | 3 | |
| Materiallära ö scenografer | 5 | |
| Grunderna i 3D-modellering | 3 | |
| Film- och tv-scenografi | 19 | |
| Grunderna i film- och tv-scenografi | 3 | |
| Film- och tv-scenografi | 6 | |
| Digital scenografi och VFX | 4 | |
| Worldbuilding | 6 | |
| Filmkonst | 51 | |
| Filmisk gestaltning 1 | 5 | |
| Filmisk gestaltning 2 | 8 | |
| Filmisk gestaltning 3 | 3 | |
| Filmisk gestaltning 4 | 8 | |
| Filmanalys | 2 | |
| Filmproduktionsprocessen | 6 | |
| Produktion | 10 | |
| Studioarbete | 6 | |
| AVFX | 2 | |
| samt en av de följande: | 1 | |
| Filmens historia 1 | 1 | |
| Filmens historia 2 | 1 | |
| Filmens historia 3 | 1 | |
| BA-film | 16 | |
| BA-film | 16 | |
| ädzDZ och seminarium ö konstkandidatexamen | 10 | |
| ädzDZ och seminarium/konstkandidatexamen | 10 | |
| ARTSa.kyps | Mognadsprov | 0 |
Utbud av fritt valbara studier
I konstkandidatexamen inom kandidatprogrammet vid Högskolan ö konst, design och arkitektur ingår högst 28 sp fritt valbara studier. Fritt valbara studier genomös som komplement till biämnesstudierna så att minimimängden studiepoäng ö examen, 180 sp, uppnås. I de fritt valbara studierna kan den studerande inkludera till exempel kurser som erbjuds vid Aalto-universitetet eller vid andra inhemska universitet eller internationella utbytesstudier. Även följande kurser i scenografi och filmkonst kan genomöas som fritt valbara studier.
| Kod | Kurssens namn | Sp |
|---|---|---|
| Presentationsteknik | 3 | |
| öԾԲ | 1–10 | |
| Filmens historia 1 | 1 | |
| Filmens historia 2 | 1 | |
| Filmens historia 3 | 1 | |
| Filmens historia 4 | 3 | |
| Festivaler | 1–4 | |
| Location scouting | 4 | |
| Assistering | 1–8 | |
| Självständigt projekt | 2–10 | |
| Litteratur | 1–8 | |
| Praktik | 2–10 | |
| Scenografi och kostymdesign öeläsningar | 1–4 |
Den akademiska kommittén ö Högskolan ö konst, design och arkitektur har uppdaterat examensbehovet den 25 mars. Informationen har uppdaterats i enlighet med beslutet.
Kod: ARTS3005
Omfattning: 111 sp
Ansvarig ö ܱܻäԱ: Lektor Anna Heiskanen
äԻå
Målet med undervisningen i film- och tv-produktion är att ge den studerande goda färdigheter ö att arbeta som film- och tv-producent. Målet är att den studerande ska bli en kreativ producent som skapar idéer och utvecklar projekt i samarbete med andra, som erbjuder goda arbetsöhållanden ö aktörer inom filmens olika delområden samt skapar en atmosfär av kreativt samarbete. Utbildningen syftar till att utveckla den studerandes professionella identitet. Utbildningen ger färdigheter ö finansiering av audiovisuella projekt och affärsverksamhet samt ö kommersiell användning av verk vad gäller spridning och distribution. Efter slutöda studier i ܱܻäԱ film- och tv-produktion kan den studerande läsa film- och tv-manuskript samt diskutera dem och använda dem som verktyg inom sitt arbete som producent. Hen kan omvandla filmens manuskript till en tidsplan och göra upp en budget ö den. Den studerande känner till finansieringskällorna och distributionskanalerna ö inhemsk film- och tv-produktion, östår postproduktionens ölopp och kan leda den samt behärskar grundbegreppen i marknadsöing inom det egna området. Den studerande känner till de centrala juridiska frågorna inom branschen och är insatt i den avtalspraxis som gäller inom branschen i Finland. Efter slutöda huvudämnesstudier på kandidatnivå kan den studerande utveckla, finansiera och producera inhemska och utländska film- och tv-produktioner och har insikter i distributionsstrategins betydelse i olika skeden av produktionen. Hen kan granska den öänderliga branschen på ett nyfiket, kritiskt och analytiskt sätt. Utbildningen strävar efter att ge den studerande en så övergripande uppfattning av det audiovisuella området och dess aktörer som möjligt samt ge färdigheter ö att planera, leda och genomöa projekt i gott samarbete med andra.
Utbildningens innehåll
Kandidatstudierna i film- och tv-produktion består av gemensamma kurser i filmkonst samt av obligatoriska och frivilliga kurser i film- och tv-produktion, där fokus ligger på de olika delområdena av film- och tv-produktion. Studiestigen planeras i ISP-samtalen, men under de två östa studieåren följer alla den gemensamma planen. Den studerande kan också välja fritt valbara studier och biämnen bland det övriga kursutbudet vid Aalto-universitetet och vid Konstuniversitetet, om kursernas tidtabeller går att kombinera.
Kurser
ܱܻäԱsstudier 111 sp
| Kod | Kurssens namn | Sp |
|---|---|---|
| Grunderna i filmkonst | 38 | |
| Grunderna i filmkonst (38 sp) är obligatoriska ö alla som studerar ett huvudämne inom filmkonst. Kurserna ska genomöas under det östa studieåret. | ||
| Filmisk gestaltning 1 | 5 | |
| Filmisk gestaltning 2 | 8 | |
| Filmisk gestaltning 3 | 3 | |
| Filmisk gestaltning 4 | 8 | |
| Filmproduktionsprocessen | 6 | |
| Filmanalys | 2 | |
| Filmens historia 1 | 1 | |
| Filmens historia 2 | 1 | |
| Filmens historia 3 | 1 | |
| Filmens historia 4 | 3 | |
| Ämnesstudier i film och tv-produktion | 73 | |
| Följande kurser är obligatoriska ö den studerande: | ||
| AVFX | 2 | |
| Juridik | 2 | |
| Finansiering | 2 | |
| Budjetering | 2-4 | |
| Schemaläggning och regiassistents (FAD) arbete | 1-4 | |
| ѲԲöԲ | 2 | |
| Produktion | 10 | |
| ädzDZ och seminarium/konstkandidatexamen | 10 | |
| Mognadsprov | 0 | |
| Därtill ska den studerande välja 2–8 sp bland följande kurser i film- och tv-manuskript: | 2-8 | |
| Genrer i TV-drama | 2 | |
| TV-drama koncept | 6 | |
| Dramatheori och dramaturgi | 4 | |
| Historia | 2 | |
| Konkretisk bild | 4 | |
| Dramaturgisk analys av manus | 2-5 | |
| Dramaturgisk analys av film | 2-5 | |
| Manusöfattande, kortfilm | 2 | |
| Därtill ska den studerande välja 2–8 sp bland följande kurser i filmklippning: | 2-8 | |
| AVID 1 | 1 | |
| AVID 2 | 1 | |
| Adobe Premiere/ Photoshop/ After Effects | 1-3 | |
| Montageanalys av fiktionsfilm | 1-3 | |
| Historia och minne 1 | 3-4 | |
| Därtill ska den studerande välja 2–8 sp bland följande kurser i filmning eller filmljudinspelning och- ljudplanering: | 2-8 | |
| Kamerateknik och workflow | 4 | |
| Övningar, linjevis | 2 | |
| ääԾԲ | 1 | |
| Filmfotografi | 4 | |
| Ljudets berättarfunktioner i film 1 | 4 | |
| Musik och effekter som regissörens verktyg | 2 | |
| Personregi vid mixning | 2 | |
| Därtill ska den studerande utöa produktioner | 24-48 sp | |
| BA-film (fiktion) | 16-24* | |
| Förproduktion av kort dokumentärfilm | 4 | |
| Regi och filmning av kort dokumentärfilm | 4-16 | |
| Postproduktion av kort dokumentärfilm | 6 | |
| Den studerande kan också inkludera valfria kurser i sina ämnesstudier. Valfria kurser kan också inkluderas i de fritt valbara studierna i examen. | ||
| Festivaler | 1-2 | |
| Tv-produktion | 2-4 | |
| Ledning och gruppdynamik (BA) | 2-4 | |
| Aktuellt inom produktionsverksamheten (BA) | 2-4 | |
| Affärsverksamhet och projekthantering | 2 | |
| Worldbuilding | 6 |
*) Den studerande har rätt att spjälka upp studiepoängen ö en kurs som omfattar mer än 12 studiepoäng.
Utbud av fritt valbara studier
I konstkandidatexamen inom kandidatprogrammet vid Högskolan ö konst, design och arkitektur ingår högst 28 sp fritt valbara studier. Fritt valbara studier genomös som komplement till biämnesstudierna så att minimimängden studiepoäng ö examen, 180 sp, uppnås. I de fritt valbara studierna kan den studerande inkludera till exempel kurser som erbjuds vid Aalto-universitetet eller vid andra inhemska universitet eller internationella utbytesstudier. Även följande kurser inom film- och tv-produktion kan genomöas som fritt valbara studier.
| Kod | Kurssens namn | Sp |
|---|---|---|
| öԾԲ | 1–10 | |
| Praktik | 2–10 |
Den akademiska kommittén ö Högskolan ö konst, design och arkitektur har uppdaterat examensbehovet den 25 mars. Informationen har uppdaterats i enlighet med beslutet.
Kod: ARTS3006
Omfattning: 111 sp
Ansvarig ö ܱܻäԱ: Professor Anne Lakanen
Mål for utbildningen
ܱܻäԱt filmklippning utbildar tänkare och experter kunniga inom planering samt överkligande av postproduktion. Studerande i filmklippning specialiserar sig på hanterandet av filmiska narrativ och visuella helheter. De ödjupar sig i både det egna områdets estetiska tradition och i de möjligheter som den nyaste teknologin har öt med sig. Undervisningen syftar till att stödja kritiskt tänkande och en utveckling som överensstämmer med den studerandes egna starka sidor och konstnärliga vision. Den studerande ödjupar sig i sitt eget områdes tradition och samtida inriktningar.
Under kandidatstudierna i filmklippning bildar sig den studerande en bra bild av filmhistorien och olika genrers uttryckssätt. Det övergripande målet ö undervisningen är att omsätta teori i praktiska övningar och att generera ett tänkande baserat på egna erfarenheter. Det forskningsinriktade tänkandet studeras i synnerhet genom grundliga filmanalyser. En god bildläskunnighet, ett gott rytmsinne och ömåga att gestalta strukturer ger mod att skapa nya lösningar under klipprocessen. Kommunikationsfärdigheter och samarbetsömåga är grundöutsättningar ö avancemang inom yrket.
Utbildningens innehåll
I ܱܻäԱ ingår undervisning i filmens strukturer, elementära teorier i filmklippning, hantering av filmklippningsredskap samt filmanalys. I studierna i filmklippning lär sig den studerande genom undervisningen på kurserna och övningsarbetena, som gradvis ökar i svårighetsgrad, att behärska den konstnärliga, produktionsrelaterade och tekniska helheten inom sitt eget yrkesområde. I övningsproduktionerna studeras klipparens yrkesmetoder inom fiktions-, dokumentär- och animationsfilm.
Utbildningen bygger i huvudsak på praktiskt lärande genom att göra själv, på eget arbete och personlig handledning samt på diskuterande växelverkan.
Det är filmklipparens uppgift att bedöma om ett manuskript fungerar och att från det inspelade materialet hitta den slutliga formen ö filmen samt framkalla den önskade emotionella reaktionen hos tittaren. En filmklippare ska ha inlevelseömåga och insikt i interaktionen mellan människor samt i berättandets vidare och djupare betydelser.
Kurser
ܱܻäԱsstudier 111 sp
| Kod | Kurssens namn | Sp |
|---|---|---|
| Grunderna i filmkonst | 38 | |
| Grunderna i filmkonst (38 sp) är obligatoriska ö alla som studerar ett huvudämne inom filmkonst. Kurserna ska genomöas under det östa studieåret. | ||
| Filmisk gestaltning 1 | 5 | |
| Filmisk gestaltning 2 | 8 | |
| Filmisk gestaltning 3 | 3 | |
| Filmisk gestaltning 4 | 8 | |
| Filmproduktionsprocessen | 6 | |
| Filmanalys | 2 | |
| Filmens historia 1 | 1 | |
| Filmens historia 2 | 1 | |
| Filmens historia 3 | 1 | |
| Filmens historia 4 | 3 | |
| Ämnesstudierna i filmklippning | 73 | |
| Ämnesstudierna inom filmklippning består av fem helheter. Studerande med filmklippning som huvudämne ska från helheterna samla ihop 73 studiepoäng. ädzDZ och seminarium ö konstkandidatexamen 10 sp är obligatoriska ö alla. | ||
| Filmklippning, fiktion | 17–24 | |
| Den studerande ska genomöa följande kurser åtminstone i den minsta möjliga omfattningen: | ||
| Filmklippning, fiktion 1 | 2 | |
| Filmklippning, fiktion 2 | 2 | |
| Filmklippning, fiktion 3 | 2 | |
| Filmklippning, fiktion 4 | 2 | |
| Filmklippning, fiktion 5 | 2-3 | |
| Yrke: klippare I (fiktion) | 1 | |
| Workshop i filmklippning, fiktion (inhemsk) | 2–6 | |
| Animeringens grunder | 1–2 | |
| Kursens Produktion efterarbete | 3-4 | |
| Ytterligare kan den studerande välja till helheten de följande kurser: | ||
| Filmklippning och skådespelaruttryck | 2 | |
| Klippning av dokumentärfilm | 5–7 | |
| Den studerande ska genomöa följande kurser åtminstone i den minsta möjliga omfattningen: | ||
| Historia och minne 1 | 3–4 | |
| Yrke: klippare II (dokumentär) | 1 | |
| Den iakttagande stilen i dokumentärfilm | 1–2 | |
| Teknik | 3–5 | |
| Den studerande ska genomöa följande kurser åtminstone i den minsta möjliga omfattningen: | ||
| AVID 1 | 1 | |
| AVID 2 | 1 | |
| Adobe Premiere/ Photoshop/ After Effects | 1–3 | |
| Forskningsinriktat tänkande | 21–26 | |
| Den studerande ska genomöa följande kurser åtminstone i den minsta möjliga omfattningen: | ||
| Bild och ljud 1 | 3-4 | |
| Montageanalys av fiktionsfilm | 3 | |
| Klippanalys av dokumentärfilm | 1–3 | |
| Litteraturtentamen 1 (klippning) | 3 | |
| Litteraturtentamen 2 (klippning) | 4 | |
| Litteraturtentamen 3 (klippning) | 4 | |
| Klipparseminarier 1 (egna arbeten) | 1 | |
| öٱٱ | 2 | |
| Ytterligare kan den studerande välja till helheten de följande kurser: | ||
| Klipparseminarier 2 (analys) | 2 | |
| ÖԾԲھ | 9–18 | |
| Den studerande gör en eller två övningsfilmer. Om den studerande gör två övningsfilmer kan hen antingen göra två dokumentärfilmer eller två fiktionsfilmer eller en av var sitt slag. Antalet studiepoäng beror på vilka filmer den studerande gör. Om den studerande gör två filmer ges studiepoängen som separata prestationer. Omfattningen av prestationerna är följande: dokumentärfilm: 9 sp och fiktionsfilm 7 sp. Därtill ingår obligatorisk assistering (2–4 sp) i helheten. | ||
| BA-film (fiktion) | 7–14 | |
| Postproduktion av kort dokumentärfilm | 9-18 | |
| Assistering | 2–4 | |
| ädzDZ och seminarium ö konstkandidatexamen | 10 | |
| ädzDZ och seminarium/konstkandidatexamen | 10 | |
| Mognadsprov | 0 |
Utbud av fritt valbara studier
I konstkandidatexamen inom kandidatprogrammet vid Högskolan ö konst, design och arkitektur ingår högst 28 sp fritt valbara studier. Fritt valbara studier genomös som komplement till biämnesstudierna så att minimimängden studiepoäng ö examen, 180 sp, uppnås. Den studerande kan genomöa fritt valbara studier till exempel i form av kurser från kursutbudet vid Aalto-universitetet eller andra inhemska universitet eller i form av studier genomöda i samband med internationella utbytesstudier. Också följande kurser i filmklippning kan genomöas som fritt valbara studier.
Kurserna ordnas ö huvudämnesstuderandena utgående från den individuella studieplanen som bestäms under ISP-samtalet.
| Kod | Kussens namn | Sp |
|---|---|---|
| Klippning av reklam | 2 | |
| Klippning av trailers | 2 | |
| Assistering | 1–8 | |
| Ljudets berättarfunktioner i film 1 | 3-4 | |
| Grundstudier i Pro Tools och dialogeditering ö klippare | 1–3 | |
| Filmklippning, kurser med varierande innehåll | 1–8 | |
| Internationella studier | 1–15 | |
| Praktik | 2–10 | |
| Worldbuilding | 6 | |
| Festivaler | 1-4 |
Den akademiska kommittén ö Högskolan ö konst, design och arkitektur har uppdaterat examensbehovet den 25 mars. Informationen har uppdaterats i enlighet med beslutet.
Kod: ARTS3007
Omfattning: 111 sp
Ansvarig ö ܱܻäԱ: Lektor Hanna Maylett
äԻå
ܱܻäԱt filmregi syftar till att ge den studerande konstnärliga och produktionsrelaterade färdigheter att arbeta som regissör ö kortfilmer och tv-produktioner. Undervisningens centrala syfte är att stödja en utveckling som överensstämmer med den studerandes personliga starka sidor och konstnärliga vision genom att på ett mångsidigt sätt sätta in den studerande i filmen som ett uttrycksmedel och i hanteringen av dess formspråk. Den studerande lär sig gestalta film- och tv-produktionen som helhet samt grunderna i de olika delområdena av film, att planera och leda den konstnärliga planeringen som görs utgående från manuskriptet och överkliga den med personlig filmisk vision tillsammans med de andra som är konstnärligt ansvariga ö filmen. Filmregistuderande öutsätts ha initiativömåga, interaktionsfärdigheter, långsiktighet, samt innovationsömåga och ledaregenskaper. Genom undervisningen på kurserna och de gradvis mer krävande övningsarbetena lär sig den studerande att behärska sitt eget yrkesområdes konstnärliga, produktionsmässiga och tekniska helhet.
Centrala färdigheter som lärs ut under kandidatstudierna i filmregi är audiovisuellt och innehållsmässigt formtänkande, dramaturgisk berättarömåga, ett analytiskt och heltäckande konstnärligt tankesätt, kommunikations- och samarbetsömåga, hantering av den tekniska processen, kännedom om det egna områdets konventioner och regimetodik samt ömåga att tänka kritiskt och analytiskt. Utbildningens mål är att utveckla den studerandes begåvning och färdigheter och hjälpa hen att finna sin egen röst, sitt språk och sin form i filmisk framställning som stämmer överens med hens filmiska synsätt. Filmregissörsutbildningen på kandidatnivå utvecklar konstnärligt skapande, färdigheter i grupparbete och ledarskap, ger grundläggande kunskaper om området och dess historia och bereder den studerande ö forskningsarbete och fortsatta studier. Utbildningen ger öutsättningar ö den utbildning som leder till högre högskoleexamen (konstmagister).
Utbildningens innehåll
Utbildningen omfattar gemensamma helhetsprocesser ö att skapa film samt studier som introducerar till specialkunnande inom yrkesområdet ö regi. De studerande ödjupar sig i filmregissörens yrkesroll genom att såväl öva på de olika delområdena av regissörens arbete som genom att forska i och experimentera med nya saker. Övningarna utvidgas under studiernas gång från enskilda scener till hela kortfilmer. Den studerande övar sig i manusanalys, metodik ö skådespelarregi, narrativa uttryckssätt ö film och produktionsrelaterad praxis, bekantar sig med filmers tekniska uttrycksverktyg och studerar områdesspecifik facklitteratur. Utbildningen baserar sig på ett praktiknära och vetenskapligt lärande genom att göra, grupparbete, individuell handledning och dialogbaserad interaktion. I övningsproduktionerna studerar man filmregisserandets helhetsprocess och tillvägagångssätt samt ödjupar färdigheterna i grupparbete i filmproduktionens olika skeden. I filmregistudierna ingår gemensamma studiehelheter med Teaterhögskolans utbildningsprogram ö skådespelarkonst samt arbete med professionella skådespelare på kurser och i verkstäder.
En filmregissör ska kunna hantera filmens konstnärliga helhetstänk, kunna forma en konstnärlig vision och ömedla den under produktionsprocessen. Efter att ha genomöt kandidatstudierna behärskar filmregistuderande den konstnärliga helhetsplaneringen av en kortfilm, från öhandsplaneringen av regiprocessen och det konstnärliga ledandet till genomöandet av produktionen och postproduktionen. Under utbildningen lär sig den studerande alla konstnärliga arbetsskeden i filmregiprocessen samt övar det konstnärliga och produktionsrelaterade samarbetet i film- och tv-produktioner.
Kurser
ܱܻäԱsstudier 111 sp
| Kod | Kurssens namn | Sp | |
|---|---|---|---|
| 1 | Grunderna i filmkonst | 38 | |
| 2 | Grunderna i filmkonst (38 sp) är obligatoriska ö alla som studerar ett huvudämne inom filmkonst. Kurserna ska genomöas under det östa studieåret. | ||
| 3 | Filmisk gestaltning 1 | 5 | |
| 4 | Filmisk gestaltning 2 | 8 | |
| 5 | Filmisk gestaltning 3 | 3 | |
| 6 | Filmisk gestaltning 4 | 8 | |
| 7 | Filmproduktionsprocessen | 6 | |
| 8 | Filmanalys | 2 | |
| 9 | Filmens historia 1 | 1 | |
| 10 | Filmens historia 2 | 1 | |
| 11 | Filmens historia 3 | 1 | |
| 12 | Filmens historia 4 | 3 | |
| 13 | Ämnesstudierna i filmregi | 73 | |
| 14 | För den som studerar ܱܻäԱ filmregi omfattar de obligatoriska ämnesstudierna 73 studiepoäng. | ||
| 15 | Regimetoderna 1: Grunderna i regi | 4 | |
| 16 | Regimetoder 2 | 3 | |
| 17 | Regimetoder 3: Scen repetition | 2 | |
| 18 | Produktion | 10 | |
| 19 | Regiplanering 1 | 1 | |
| 20 | Regiplanering 2: Regiplan | 2 | |
| 21 | Regiplanering 3: Casting | 2 | |
| 22 | Regiplanering 4: Blocking och bildplanering | 2 | |
| 23 | Regiplanering 5 | 2 | |
| 24 | Regiplanering 6: Mise-en-scène | 2 | |
| 25 | Workshop i filmmusik | 3 | |
| 26 | Regimetoder 4 | 2-4 | |
| 27 | Regi, workshop med varierande innehåll | 2-6 | |
| 28 | BA-film | 24 * | |
| 29 | ädzDZ och seminarium/konstkandidatexamen | 10 | |
| 30 | Mognadsprov | 0 | |
| 31 |
Utbud av fritt valbara studier |
||
| 32 |
Studerande med ܱܻäԱ filmregi kan till sitt huvudämne välja fritt valbara kurser inom filmregi så att de uppfyller kravet på 73 studiepoäng ämnesstudier. Dessutom kan den studerande, om hen önskar, i sin examen inkludera studier som erbjuds inom ܱܻäԱ även inom helheten fritt valbara studier. I konstkandidatexamen inom kandidatprogrammet vid Högskolan ö konst, design och arkitektur ingår högst 28 sp fritt valbara studier. Fritt valbara studier genomös som komplement till biämnesstudierna så att minimimängden studiepoäng ö examen, 180 sp, uppnås. Den studerande kan genomöa fritt valbara studier till exempel i form av kurser från kursutbudet vid Aalto-universitetet eller andra inhemska universitet eller i form av studier genomöda i samband med internationella utbytesstudier. De fritt valbara kurserna som erbjuds av ܱܻäԱ filmregi ordnas ö huvudämnesstuderandena utgående från den individuella studieplanen som bestäms under ISP-samtalet. |
||
| 33 |
Regi, workshop med varierande innehåll Under läsåret 2021-22 kan kursens implementeringar hittas i Sisu med följande koder: ELO-C352501 ja ELO-C352502 |
2–6 | |
| 34 | Skådespelare och kamera | 8 | |
| 35 | Internationella studier | 1–15 | |
| 36 | Regilabb | 2–4 | |
| 37 | Narrativstrategier i filmisk gestaltning: Aristotelisk narrativ i film | 3 | |
| 38 | Narrativstrategier i filmisk gestaltning: Litteratur, drama och filmadaption | 3 | |
| 39 | Narrativstrategier i filmisk gestaltning: Case-study | 1-2 | |
| 40 | Worldbuilding | 6 | |
| 41 | Praktik | 2-10 |
*) Den studerande har rätt att spjälka upp studiepoängen ö en kurs som omfattar mer än 12 studiepoäng.
Den akademiska kommittén ö Högskolan ö konst, design och arkitektur har uppdaterat examensbehovet den 25 mars. Informationen har uppdaterats i enlighet med beslutet.
Kod: ARTS3008
Omfattning: 111 sp
Ansvarig ö ܱܻäԱ: Professor Rauno Ronkainen
äԻå
Målet i ܱܻäԱ filmning är att ge den studerande grundläggande konstnärliga och produktionsrelaterade färdigheter ö yrket som filmfotograf i olika film- och tv-produktioner.
I studierna i filmning lär sig den studerande genom undervisningen på kurserna och de gradvis mer krävande övningsarbetena att behärska den konstnärliga, produktionsmässiga och tekniska helheten på sitt yrkesområde. Den studerande lär sig att gestalta sin egen roll i en film- eller tv-produktion som helhet och att bedöma de konstnärliga och praktiska möjligheterna att överkliga sina planer. Den studerande behärskar de konstnärliga och tekniska grunderna samt den konstnärliga och tekniska planeringen inom filmens olika delområden. Med hjälp av dessa färdigheter kan den studerande uttrycka sig filmiskt på ett personligt sätt tillsammans med dem som är konstnärligt ansvariga ö filmen.
I studierna på kandidatnivå får studerande som har filmning som huvudämne kännedom om tillvägagångssätt, konstnärliga uttrycksmedel, tekniska redskap och teoretiska begreppsapparater inom sitt område. Utbildningens centrala mål är att utveckla den studerandes begåvning och personliga uttrycksömåga, ge de grundläggande tekniska och konstnärliga färdigheterna och kunskaperna om området och dess historia, utveckla färdigheterna i grupparbete och ledarskap samt kunskaperna i forskningsarbetets grunder.
Utbildningens innehåll
Utbildningen omfattar gemensamma studier i filmning samt studier tillsammans med filmkonst- och andra mediestuderande. I övningsproduktionerna studerar man filmfotografens yrkespraxis och ödjupar färdigheter i grupparbete.
Den studerande ödjupar sig i filmarens arbete genom att tentera facklitteratur, i småskaliga övningar, i övningar i att hantera professionell teknik samt i verkliga produktioner. Utbildningen bygger i huvudsak på praktiskt lärande genom att göra själv, arbete i smågrupper och på personlig handledning och diskuterande växelverkan.
Kurser
ܱܻäԱsstudier 111 sp
| Kod | Kurssens namn | Sp |
|---|---|---|
| Grunderna i filmkonst | 38 | |
| Grunderna i filmkonst (38 sp) är obligatoriska ö alla som studerar ett huvudämne inom filmkonst. Kurserna ska genomöas under det östa studieåret. | ||
| Filmisk gestaltning 1 | 5 | |
| Filmisk gestaltning 2 | 8 | |
| Filmisk gestaltning 3 | 3 | |
| Filmisk gestaltning 4 | 8 | |
| Filmproduktionsprocessen | 6 | |
| Filmanalys | 2 | |
| Filmens historia 1 | 1 | |
| Filmens historia 2 | 1 | |
| Filmens historia 3 | 1 | |
| Filmens historia 4 | 3 | |
| Ämnesstudierna i filmning | 73 | |
| För den som studerar ܱܻäԱ filmning omfattar de obligatoriska ämnesstudierna 73 studiepoäng. | ||
| BA-film (fiktion) | 16 | |
| Produktion | 10 | |
| Övningar, linjevis | 2 | |
| Kamerateknik och workflow | 4 | |
| ʱDzԱܲäٳٲԾԲ | 4 | |
| Studioarbete | 5 | |
| ääԾԲ | 1 | |
| Filmfotografi | 4 | |
| AVFX | 2 | |
| Assistering | 2 | |
| Location scouting | 4 | |
| Regiplanering 4: Blocking och bildplanering | 2 | |
| Filmfotograferingens metoder | 2 | |
| Övning i filmfotografering | 3 | |
| Litteraturtentamen: Cinematography Theory and Practice | 2 | |
| ädzDZ och seminarium ö konstkandidatexamen | 10 | |
| ädzDZ och seminarium/konstkandidatexamen | 10 | |
| Mognadsprov | 0 | |
Utbud av fritt valbara studier |
Högst 28 |
|
|
I konstkandidatexamen inom kandidatprogrammet vid Högskolan ö konst, design och arkitektur ingår högst 28 sp fritt valbara studier. Fritt valbara studier genomös som komplement till biämnesstudierna så att minimimängden studiepoäng ö examen, 180 sp, uppnås. Den studerande kan genomöa fritt valbara studier till exempel i form av kurser från kursutbudet vid Aalto-universitetet eller andra inhemska universitet eller i form av studier genomöda i samband med internationella utbytesstudier. Även följande valfria huvudämneskurser kan genomöas som fritt valbara studier. Kurserna ordnas ö huvudämnesstuderandena utgående från den individuella studieplanen som bestäms under ISP-samtalet. |
||
| Dokumentär filmfotografi | 2-4 | |
| Digital scenografi och VFX | 4 | |
| Festivaler | 1-4 | |
| Worldbuilding | 6 | |
| Regi, workshop med varierande innehåll | 2-6 | |
| Filmning, teknik- och metodkurser med varierande innehåll (BA) | 2-6 | |
| Litteraturtentamen: Practical Cinematography | 1 | |
| Iakttagande och interaktiva dokumentärer | 4 | |
| Praktik | 2-10 |
Den akademiska kommittén ö Högskolan ö konst, design och arkitektur har uppdaterat examensbehovet den 25 mars 2020. Informationen har uppdaterats i enlighet med beslutet.
Kod: ARTS3084
Omfattning: 111 sp
Բä: Professor Liisa Ikonen
äԻå
Målet med ܱܻäԱ design ö scenkonst inom kandidatprogrammet i konst, design och arkitektur är att ge den studerande färdigheter ö att planera och överkliga de visuella, rumsliga och funktionella aspekterna av teateröeställningar eller andra öeställningar tillsammans med regissören och den övriga konstnärliga och tekniska arbetsgruppen. I ܱܻäԱ främjas den studerandes intresse ö experimentell och undersökande scenografi och ö utveckling av nya arbetsformer.
Utbildningens mål är att utveckla den studerandes personliga konstnärliga uttryck, ge tekniska och konstnärliga färdigheter och grundläggande kunskaper om området och dess historia samt utveckla ömågan till grupparbete och färdigheterna ö forskningsarbete.
Genom undervisningen på kurserna och de gradvis mer krävande övningsarbetena lär sig den studerande att arbeta konstnärligt, tekniskt och produktionsmässigt med scenografi inom olika områden av scenkonsten.
Centrala färdigheter som lärs ut är: dramaturgiskt tänkande, rumslig gestaltningsömåga, visuell uttrycksömåga, öståelse ö sceniska situationer och scenisk verksamhet, kommunikations- och samarbetsömåga, behärskning av den tekniska processen, kännedom om allmän konst- och teaterhistoria och om traditioner och samtida inriktningar inom den egna branschen samt ömåga till kritiskt och analytiskt tänkande.
Efter slutöda huvudämnesstudier i design ö scenkonst kan den studerande:
- arbeta som scenograf i småskaliga produktioner inom scenkonsten
- identifiera och medvetet utveckla sina styrkor och sin konstnärliga vision
- agera konstruktivt som medlem av en konstnärlig arbetsgrupp och östå sitt ansvarsområde i relation till de andra gruppmedlemmarnas ansvarsområden
- ömedla genomöbara planer och samarbeta med den arbetsgrupp som bygger upp scenografin
- identifiera och tillämpa arbetssätt, begrepp, forskningsinformation och konstnärliga uttrycksmedel inom det egna området
- skaffa nödvändig information och komplettera sitt kunnande
- fortsätta sina studier fram till konstmagisterexamen
Utbildningens innehåll
Utbildningen består av gemensamma studier, huvudämnesstudier, biämnesstudier och fritt valbara studier. En betydande del av studierna sker tillsammans med studerande inom film- och tv-scenografi och kostymdesign samt utbildningsprogrammen vid Teaterhögskolan vid Konstuniversitetet.
Den studerande blir insatt i scenkonst och scenografens arbete genom teoretiska studier, verkstäder och praktiskt produktionsarbete. Undervisningen bygger i huvudsak på praktiskt lärande genom att göra själv, arbete i smågrupper, individuell handledning och dialogisk interaktion.
Fortsatta studier i magisterskedet
Efter att ha slutöt studierna ö konstkandidatexamen kan studerande med design ö scenkonst som huvudämne fortsätta sina studier inom magisterprogrammet i scenografi med design ö scenkonst som huvudämne.
ܱܻäԱstudier 111 sp
| Kod | Kurssens namn | Sp |
|---|---|---|
| Scenkonst | 23 | |
| Perspektiv på designers verk | 3 | |
| Utrymme 1 | 3 | |
| Utrymme 2 | 3 | |
| Utrymme 3 | 3 | |
| Från text till koncep | 5 | |
| Yta och ljus | 3 | |
| Ljusplanering, rum och form | 3 | |
| Design- och implementeringstekniker | 23 | |
| Färg observation och färgsystemet | 2 | |
| Miniatyrmodeller | 3 | |
| Grunderna i 3D-modellering | 3 | |
| Fortsättningskurs i 3D-modellering | 3 | |
| Yrkesritning | 3 | |
| Verkstäder och arbetarskydd | 1 | |
| Materiallära ö scenografer | 5 | |
| Konstruktionsplanering och teknik | 3 | |
| Historia och teori | 14 | |
| De öeställande konstarternas historia 1 | 5 | |
| Skenografins histori | 3 | |
| Introduktion till framställningsdramaturgi | 2 | |
| Dramaturgi 1 | 2 | |
| Introduktion i dramaturgi | 2 | |
| Esittävät taiteet | 41 | |
| Introduktion till teaterarbete | 2 | |
| Kropp, utrymme och rörelse | 2 | |
| Konstnärlig öhandsplanering | 5 | |
| Grunderna i konstnärligt grupparbete | 1 | |
| Konstnärligt grupparbete och öeställning | 5 | |
| Från material till öestellning | 10 | |
| Kandidat projekt startupper | 1 | |
| Kandidat projekt | 15 | |
| Konstkandidatexamen | 10 | |
| ädzDZ och seminarium/konstkandidatexamen | 10 | |
| ARTSa.kyps | Mognadsprov | 0 |
Utbud av fritt valbara studier
I konstkandidatexamen inom kandidatprogrammet vid Högskolan ö konst, design och arkitektur ingår högst 28 sp fritt valbara studier. Fritt valbara studier genomös som komplement till biämnesstudierna så att minimimängden studiepoäng ö examen, 180 sp, uppnås. Den studerande kan genomöa fritt valbara studier till exempel i form av kurser från kursutbudet vid Aalto-universitetet eller andra inhemska universitet eller i form av studier genomöda i samband med internationella utbytesstudier. Även följande huvudämneskurser kan genomöas som fritt valbara studier.
| Kod | Kurssens namn | Sp |
|---|---|---|
| Presentationsteknik | 3 | |
| Specialområden inom skenografin | 5 | |
| öäԾԲԲ | 2–5 | |
| BA-produktion | 5–10 | |
| Självständigt projekt | 2–10 | |
| Litteratur | 1–8 | |
| Praktik | 2–10 | |
| Digi-intro | 1 | |
| Inrikning till konstnärligt samarbete och ACO-projekt | 2 |
Kod: ARTS3017
Ansvarig ö ܱܻäԱ: Marja Rastas
äԻå
Kandidatexamen avläggs i ܱܻäԱ bildkonstpedagogik inom kandidatprogrammet vid Högskolan ö konst, design och arkitektur. Examen ger de studerande grundläggande konstnärliga och pedagogiska kunskaper och grundläggande akademiska färdigheter och ger grundfärdigheter ö forskning inom konstpedagogik. Den studerande blir insatt i bildkonsten och andra uttrycksformer inom den visuella kulturen och i de former som konstpedagogisk verksamhet tar idag. Hen lär sig att gestalta konstpedagogikens pedagogiska och samhälleliga betydelse och begrepp som rör konst och lärande med bakgrund i de konstpedagogiska traditionerna. Den studerande får grundläggande färdigheter att planera, överkliga och bedöma konstpedagogisk verksamhet som sker både i skolmiljöer och i samband med projekt.
Målet med helheten som kandidat- och magisterexamina i bildkonstpedagogik bildar är att utbilda ämneslärare i bildkonst som behärskar kritiskt tänkande, har en stark kännedom om det visuella området och är praktiskt kunniga. De kan aktivt agera som experter och utvecklare inom sitt eget kunskapsområde, i framtidens öänderliga och branschöverskridande verksamhetsmiljöer.
En studerande som har avlagt kandidatexamen med bildkonstpedagogik som huvudämne kan fortsätta direkt till magisterprogrammet. En magisterexamen i bildkonstpedagogik ger bred lärarbehörighet, behörighet ö ämneslärare i bildkonst i grundskola och gymnasium samt färdigheter ö att arbeta i undervisnings-, handlednings- och sakkunniguppgifter inom det visuella området i skolsystemet, konstfältet och inom samhällets andra sektorer. En kandidatexamen i bildkonstpedagogik ger inte behörighet att verka som lärare.
Utbildningens innehåll
Inom ܱܻäԱ bildkonstpedagogik ödjupar man sig i konstnärliga, visuella, audiovisuella och multisensoriska uttryckssätt och i handledningen av dem. Konstnärlig verksamhet och visuell kultur granskas i relation till ekologiska, etiska, samhälleliga, teknologiska samt konst- och vetenskapsöverskridande frågor, med betoning på konstpedagogikens möjligheter att bygga en hållbar framtid. Undervisningen kombinerar aktuella tvärvetenskapliga perspektiv med den erfarenhetskunskap som utvecklas genom konstnärlig och pedagogisk verksamhet. ädzDZet som ingår i kandidatexamen kan ha antingen pedagogisk eller konstnärlig betoning och innehåller en skriftlig avhandling.
Kandidatexamens omfattning är sammanlagt 180 sp. Studierna består av gemensamma studier (26 sp), huvudämnesstudier i bildkonstpedagogik (69–86 sp, inkluderat lärdomsprovet ö kandidater, 10 sp), pedagogiska studier ö lärare (25 sp) och av biämnesstudier och fritt valbara studier (sammanlagt 43 sp).
Kandidatexamens pedagogiska studier ö lärare (25 sp) innehåller allmänpedagogiska och ämnesdidaktiska studier i undervisningsämnet samt auskulteringsperioder (lärarpraktik) på olika skolnivåer. Praktiken ordnas i samarbete med Helsingfors universitet och Konstuniversitetet. Tidigare avlagda pedagogiska studier ö lärare (60 sp) kan till fullo räknas till godo i examen.
Studerande som genomö ett kort biämne väljer från respektive temahelhet den mängd studier som motsvarar äԱ. Den studerande har möjlighet att söka sig till ett annat universitet ö biämnesstudier på 60 sp som ger ett andra undervisningsämne eller klasslärarbehörighet. I den personliga studieplanen (ISP) ersätter äԱ då den studerandes övriga biämnesstudier, fritt valbara studier och en del av ämnesstudierna.
Examensstruktur ö konstkandidat i ܱܻäԱ bildkonstpedagogik
| Konstkandidatexamen | 180 sp |
|---|---|
| Gemensamma studier | 26 sp |
| ܱܻäԱsstudier i bildkonstpedagogik | 86 / 69 sp |
|
ädzDZ och seminarium/konstkandidatexamen 10 sp
|
|
| Pedagogiska studier ö lärare | 25 sp |
| äԱ och fritt valbara studier | 43 sp / 60 sp |
| - Minst ett 15 sp biämne - Fritt valbara studier, högst 28 sp ELLER - Lång biämne 60 sp * |
* ܱܻäԱt omfattar 69 sp ifall den studerande genomö ett långt biämne som omfattar 60 sp och ger dubbel behörighet.
ܱܻäԱsstudier i bildkonstpedagogik
| Kod | Kurssens namn | Sp |
|---|---|---|
| ܱܻäԱsstudier i bildkonstpedagogik | 86 / 69 sp | |
| Obligatoriska ämnesstudier ö samtliga med bildkonstpedagogik som huvudämne är ädzDZ och seminarium/konstkandidatexamen (10 sp) och Grunderna i bildkonstpedagogik-helheten (15 sp) samt ämnesstudiernas fyra temahelheter, vars omfattning sammanlagt är 44 eller 61 studiepoäng, beroende på omfattningen av den studerandes biämne. En studerande som genomö ett långt biämne (60 sp) väljer ö varje temahelhet studier som omfattar minst 10 sp. | ||
| ädzDZ och seminarium/konstkandidatexamen | 10 | |
| Mognadsprov | 0 | |
| Grunderna i bildkonstpedagogik | 15 | |
| Konstpedagogik, nutidskonst | 5 | |
| Multimodala färdigheter i visuell kultur / mediekompetens | 5 | |
| Historia och utopier av finländsk konst och konstpedagogik | 5 | |
| Temahelheter i ämnesstudierna | 61 / 44 | |
| Konstnärlig praktik och forsking | 21 | |
| Fotografiverkstad | 5 | |
| Rörlig bild verkstad | 5 | |
| Nutidskonstverkstad | 5 | |
| Fritt valbar projektkurs (Konstnärlig praktik och forsking) | 1-6 | |
| Konst, vardag och samhälle | 20 | |
| Kroppslig världsuppfattning | 5 | |
| Individ och gemenskap | 5 | |
| Avantgarde och samhällelig inbillning | 5 | |
| Institutioner och publikarbete | 5 | |
| Fritt valbar projektkurs (Konst, vardag och samhälle) | 1-5 | |
| Konst, miljö och hållbar framtid | 10 | |
| Konstpedagogik och hållbar framtid | 3 | |
| Hållbar designpedagogik och materialitet | 3 | |
| Konst, ekologi och etik | 4 | |
| Fritt valbar projektkurs (Konst, miljö och hållbar framtid) | 1-5 | |
| Konst, miljö och teknolog | 10 | |
| Digitaliseringen och lärande I | 5 | |
| Projekt i fenomenbaserat lärande - mångvetenskapliga perspektiv på ett växlande tema | 5 | |
| Fritt valbar projektkurs (Konst, miljö och teknologi) | 1-5 | |
| Pedagogiska studier ö lärare | 25 | |
| Pedagogikens samhälleliga, kulturella och filosofiska | 5 | |
| Uppfattningar om människan och lärandet inom konstpedagogik | 4 | |
| Bildkonstundervisningens didaktik I | 2 | |
| Orienterande praktik | 2 | |
| Ämnesdidaktik I: Läroplan och undervisning | 5 | |
| Grundläggande praktik | 5 | |
| Forskningsmetoder inom konstpedagogiken | 2 | |
| äԱٳܻ徱 | Minst 15 | |
| Den studerande genomö ett eller flera biämnen som omfattar minst 15 sp. Ifall den studerande genomö ett långt biämne som omfattar 60 sp och ger dubbel behörighet avlägger hen inte övriga biämnesstudier. äԱٳܻ徱nas omfattning är högst 43 sp. äԱٳܻ徱na kan inte vara studier i den studerandes eget huvudämne. | ||
| Fritt valbara studier | ö&Բ;28 | |
|
I konstkandidatexamen inom kandidatprogrammet vid Högskolan ö konst, design och arkitektur ingår högst 28 sp fritt valbara studier. Fritt valbara studier genomös som komplement till biämnesstudierna så att minimimängden studiepoäng ö examen, 180 sp, uppnås. I de fritt valbara studierna kan den studerande inkludera till exempel kurser som erbjuds vid Aalto-universitetet eller vid andra inhemska universitet eller internationella utbytesstudier. Även temahelheternas fritt valbara projektkurser, som hör till ämnesstudierna i bildkonstpedagogik, och följande kurser i bildkonstpedagogik kan genomöas som fritt valbara studier. Ifall den studerande genomö ett biämne som omfattar 60 sp och ger dubbel behörighet avlägger hen inte övriga fritt valbara studier. |
||
| Keramikverkstad | 5 | |
| Mjuka material i nutidskonsten | 5 | |
| Experimentell tygtrycksverkstad | 5 | |
| Måleriverkstad: material och tekniker | 5 | |
| Photography workshop | 5 | |
| Digitala bilder verkstad | 5 | |
| Trauma och konst | 5 | |
| Kurser i bildkonstpedagogik med öänderligt innehåll | 2-10 |
Den akademiska kommittén ö Högskolan ö konst, design och arkitektur har uppdaterat examensbehovet den 16 juni 2021. Informationen har uppdaterats i enlighet med beslutet.
Kod: ARTS3002
Omfattning: 117
Ansvarig ö ܱܻäԱ: Professor Ranja Hautamäki
äԻå
Undervisningen i landskapsarkitektur syftar till att ge den studerande kompetens och färdigheter att utöva yrket. Syftet med ܱܻäԱ är att säkerställa att den studerande känner till grunderna i landskapsarkitektonisk planering. En kandidatexamen innebär i sig ingen egentlig professionell kvalifikation men ger den studerande goda färdigheter att inneha assisterande arbetsuppgifter på till exempel landskapsarkitektbyråer eller offentliga planeringsmyndigheter. Med kandidatexamen som grund kan den studerande lösa mindre planeringsuppgifter självständigt. Förutsättningen är att hen kan bedöma effekten av och kvaliteten på olika slags arkitektoniska lösningar. Hen kan även söka fram och kritiskt tillämpa planeringsinformation samt utforma olika slags planeringskoncept utgående från olika lösningsmodeller och möjligheter.
Landskapsarkitektens arbete kräver kännedom om ekologiska, kulturella och ekonomiska faktorer samt markanvändningsaspekter som inverkar på planeringsarbetet. Det är viktigt att den studerande redan i kandidatskedet bildar sig en helhetsuppfattning om landskapsplanering, anläggning och underhåll samt en människonära verksamhetsmiljö. Hen lär sig östå landskapsarkitektens yrke och uppgifter som en del av ett branschöverskridande samarbete och som en del av samhället. På ett personligt plan innebär det också att den studerande målmedvetet kan se sina kandidatstudier som en del av studierna som helhet och som en del av karriärplaneringen och ett livslångt lärande.
Kunskaper
Målet är att den studerande efter avlagd kandidatexamen har:
- grundläggande kunskaper om landskapsarkitektur och planering inom ramen ö konst, vetenskap och teknik
- kännedom om de historiska och teoretiska grunderna ö landskapsarkitektur
- kännedom om naturfenomen och processer i landskapet samt ömåga att analysera dem
- grundläggande kunskaper om landskapets sociokulturella faktorer och historia samt ömåga att analysera dem
- grundläggande kunskaper om landskapets funktionella och rumsliga faktorer samt strukturella och tekniska system
- grundläggande kunskaper om material och metoder inom landskapsbyggande och -planering samt metoder ö landskapsvård
- grundläggande kunskaper om planering och vård av den byggda miljön och naturmiljön samt faktorer som styr dem
- insikter i grunderna ö hållbar utveckling och effekterna av olika planeringslösningar
- insikter i landskapsarkitekturens samhälleliga betydelse och landskapsarkitektens yrkesbild
ä徱ٱ
Målet är att den studerande efter avlagd kandidatexamen:
- behärskar centrala planeringsredskap och arbetsmetoder
- har ömåga till samarbete och grupparbete
- har kreativ problemlösningsömåga
- kan uttrycka sig både visuellt och genom verbal argumentation
- kan ta emot respons och reflektera över sitt eget lärande
- har tillräckliga kommunikativa färdigheter och språkkunskaper
Akademiska färdigheter
Målet är att den studerande efter avlagd kandidatexamen:
- har färdigheter ö forskning, vetenskapligt skrivande och användning av informationskällor
Utbildningens innehåll
Kandidatstudierna består av ett huvudämne, biämne, gemensamma studier och fritt valbara studier.
Landskapsarkitektur är ett mångvetenskapligt område som består av planering, anläggning och vård av utemiljöer av varierande skala. Inom landskapsarkitekturen sammanös konstnärligt, naturvetenskapligt och tekniskt kunnande. Estetik, ekologi och funktionalitet hör till de grundläggande värdena inom landskapsarkitekturen. Målet är att producera bra och hållbara miljöer och samhällen. I praktiken innebär det till exempel planering av boendemiljöer, offentliga parker, grönområden, utomhusmiljöer ö rekreations- och arbetsplatsområden, planering av markanvändningen vid planläggning, planering av skydd och vård av landskap och historiska miljöer samt planering av underhåll av miljöer eller forsknings- och sakkunniguppgifter i anknytning till landskap och miljö.
Till det centrala innehållet inom ܱܻäԱ landskapsarkitektur hör landskapsplanering, anläggning, vård och skydd av landskap samt samhälls- och stadsplanering. Studierna inom kandidatprogrammet innefattar grunderna i alla dessa ämnesområden.
Kandidatprogrammets uppbyggnad
Examensstrukturen beskrivs under . Examen består av fyra delar:
består av konst- och teoristudier samt studier i språk och kommunikation vid Högskolan ö konst, design och arkitektur. De gemensamma studierna är obligatoriska ö alla kandidatstuderande vid Högskolan ö konst, design och arkitektur.
Studierna i ܱܻäԱ består av grund- och ämnesstudier i landskapsarkitektur. ܱܻäԱt utgör den mest centrala och omfattande delen av examen. I ܱܻäԱ ingår ett kandidatarbete och -seminarium som omfattar 10 sp.
Vad gällerkan den studerande välja mellan flera olika alternativ: äԱsutbudet vid ARTS och Aalto, studiehelheter som erbjuds vid andra universitet (JOO-studier), tillgodoräknande av biämne från tidigare studier samt biämneshelheter som erbjuds vid institutionen ö arkitektur.
Till de fritt valbara studierna hör övriga studier genom vilka den studerande kan bredda eller ödjupa sitt kunnande inom huvud- eller äԱ. De fritt valbara studierna kan inkludera valfria kurser inom det egna ܱܻäԱ, kurser som hör till det övriga kursutbudet vid Aalto-universitetet eller kurser som erbjuds vid ett annat inhemskt universitet (JOO-studier). Inom ܱܻäԱ landskapsarkitektur är det inte möjligt att inkludera utbytesstudier eller praktik i de fritt valbara studierna, utan dessa ingår i landskapsarkitektexamen.
ܱܻäԱsstudier
Obligatoriska kurser, 117 sp
| Kod | Kurssens namn | Sp |
|---|---|---|
| Första årskurs | 38 | |
| Anm. Examensstuderande tar i allmänhet kurser i varierande grad med högsta poäng. Se SISU ö omfattningen av obligatorisk utöande. | ||
| Grunder: Rum 1 | 6 | |
| Grunder: Plats 1 | 6 | |
| Inledning till arkitekturhistoria | 2 | |
| Grunder: Kraft | 2 | |
| Grunder: Material 1 | 3 | |
| Basics: Digital storytelling | 3 | |
| &Բ; | Landskapsarkitekturens grunder 1A | 5 |
| Landskapsarkitekturens grunder 1B | 5 | |
| &Բ; | Landskapsarkitekturens grunder 1A | 2 |
| Introduktion till hållbar planering | 2 | |
| Introduktion i landskapsarkitektur | 2 | |
| Andra årskurs | 48 | |
| Stadsplanering och planläggning | 5 | |
| Stadsplanering, grundnivå | 4 | |
| &Բ; | Landskapsarkitekturens grunder 2A, landskapsanalys | 5 |
| Landskapsarkitekturens grunder 2A, naturfaktorer | 6 | |
| Landskapsarkitekturens grunder 2B | 6 | |
| Landskapsarkitekturens historia | 4 | |
| Nutida landskapsarkitektur | 3 | |
| &Բ; | Anläggningsteknik och materialer i landskapsarkitektur | 10 |
| &Բ; | Fältkurs i landskapsarkitektur 2 | 2 |
| Samtida praktiker in konsten: Studio C | 3 | |
| Tredje årskurs | 31 | |
| Stadsplanering, avancerad nivå | 6 | |
| &Բ; | Stadsbyggnad, öeläsningar | 3 |
| &Բ; | Landskap och markanvändning | 6 |
| &Բ; | Landskap och staden | 6 |
| &Բ; |
Kandidatarbete och seminarium (Används till våren 2021.) |
10 |
|
Kandidatarbete i arkitektur, landskapsarkitektur och inredningsarkitektur (Används från hösten 2021. Ersätter ARTS3002.kand -kod.) |
10 | |
| Mognadsprov | 0 |
Valfria studier i ܱܻäԱ
I teknologie kandidatexamen inom kandidatprogrammet vid Högskolan ö konst, design och arkitektur ingår högst 25 sp fritt valbara studier. Fritt valbara studier genomös som komplement till biämnesstudierna så att minimimängden studiepoäng ö examen, 180 sp, uppnås. I de fritt valbara studierna kan den studerande inkludera till exempel kurser som erbjuds vid Aalto-universitetet eller vid andra inhemska universitet.
Även följande arkitekturkurser kan genomöas som fritt valbara studier.
| Kod | Kurssens namn | Sp |
|---|---|---|
| Kulturlandskapets historia | 3 | |
| Grundkurs i skogsvård | 3 | |
| &Բ; | Specialarbete i landskapsarkitektur | 1–10&Բ; |
| Maisema-arkkitehtuurikilpailu | 1–10&Բ; | |
| ARTS-ENG-Projektarbete | 5 | |
| Utveckling till designer | 3 | |
| Arkitekturexkursion | 1-5 | |
| äԱskurser vid institutionen ö arkitektur | ||
|
Finlands och Nordens byggnadskonst 3 (Sommarkurs: mätningsläger) |
6 | |
| Stadsplaneringens historia | 3 | |
|
Den moderna arkitekturens historia 1 (Undervisning våren 2021) |
3 | |
|
Den moderna arkitekturens historia 2 (Undervisning våren 2022) |
3 | |
|
Den moderna arkitekturens historia 3 (En självständigt utöd del där ökunskapskraven är Den moderna arkitekturens historia 1 eller 2) |
3 tai 6 | |
| Arkitekturgrafik | 2-4 | |
| Arkitekturens teori 1, öeläsningskurs | 3-5 | |
| Gränssnitt i byggnadsplanering | 4 | |
| Basics of User Oriented Space Design | 3 | |
|
Digital Storytelling (Går att genomöa ofta) |
3 | |
| Bostadspolitik ö bostadsplanerare | 3 | |
| Den ljusa vardagsrummet - Kurs av naturligt ljus | 3 | |
| Bostadsplanering från 1860-talet till i dag | 3 | |
| Kommunikation och beslutsfattande | 5 | |
| Framtidsplanering | 5 | |
|
Stadsbyggnad, öeläsningar – essä (Genomös i samband med kursen Stadsbyggnad, öeläsningar) |
2 | |
| 쾱ٱٳäԲ | 1-6 | |
|
Special Project of Architecture (Går att genomöa ofta) |
1-12 |
Tutkintovaatimukset on päivitetty taiteiden ja suunnittelun akateemisen komitean 25.3.2020 päätöksen mukaan.
The degree requirements have been updated by Academic Committee for Arts, Design and Architecture on 25.3.2020.
Kod: ARTS3014
Omfattning: 111 sp
Ansvarig ö ܱܻäԱ: Äldre lektor Tuomas Laitinen
äԻå
Inom ܱܻäԱ mode ödjupar sig den studerande i mode, design av kläder, beklädnadsmaterial och kollektioner genom treåriga studier som leder till kandidatexamen. I slutskedet av studierna har den studerande tagit till sig modetänket, modets och klädindustrins mekanismer och modebetingade utgångspunkter, känner till metoderna, processerna och materialen inom branschen samt behärskar grunderna i beklädnadsdesign och textildesign med utgångspunkt i modet.
Utexaminerade konstkandidater med ܱܻäԱ mode har kompetens ö konstnärligt högtstående och kreativt arbete. Den studerande har även den ömåga att arbeta i grupp som krävs ö det egna området. Den studerande lär sig de metoder ö kunskapssökning, problemlösning och analys som krävs i branschen, grunderna ö olika kollektioner och konceptutveckling och behärskar den personliga planeringsprocessen. Den studerande känner till textilmaterial och olika metoder ö klädmönsterkonstruktion samt metoder och processer ö tillverkningen och slutbearbetningen av kläder och textiler. Den studerande lär sig att motivera sina val och att kommunicera visuellt och verbalt och att fungera som del av en grupp. Studierna ger en öståelse ö den världsomspännande betydelse en hållbar utveckling inom beklädnads- och textilindustrin har och den studerande har tagit till sig grunderna i miljövänlig beklädnadsdesign. Hen har kunskaperna och färdigheterna som behövs ö att fortsätta studierna på magisternivå som leder till en högre högskoleexamen.
ܱܻäԱt mode uppmuntrar den studerande att kombinera konstnärligt och teoretiskt tänkande. Den studerande östår mode som ett socialt, kulturellt och historiskt fenomen. Hen kan dokumentera sina arbetsprocesser och reflektera över deras resultat. Hen kan använda informationskällor, uttrycka sina tankar skriftligt samt tillämpa kunskap kreativt och ödomsfritt.
Utbildningens innehåll
Studierna i mode består av kurser som är gemensamma ö alla huvudämnesstuderande på kandidatnivå vid institutionen ö design, obligatoriska och alternativa studier inom ܱܻäԱ mode, gemensamma studier inom kandidatprogrammet i konst, design och arkitektur (konststudier, studier i språk och kommunikation), biämnesstudier samt fritt valbara studier. Den studerande ska under sitt östa studieår planera sina alternativa kurser och utarbeta sin individuella studieplan (ISP) tillsammans med de handledande lärarna. Även samarbetsprojekt är en central del av studierna.
Utbildningens fokus ligger på design och tillverkning av olika kollektioner, kläder, material och tygmönster. De studerande får insikter i aktuella kulturella fenomen, modets mekanismer och verksamheten på den internationella modearenan. All undervisning ges med tanke på en hållbar utveckling och en design som har människan som utgångspunkt. Under det tredje studieåret ska den studerande göra ett lärdomsprov inom det område som hen har ödjupat sig i.
ämöjligheter
Konstkandidater med ܱܻäԱ mode har de grundläggande färdigheterna ö arbete inom beklädnads-, textil- och modedesign samt konceptuell design. Hen har möjligheter ö fortsatta studier i magisterprogrammet på institutionen ö design.
Internationalisering
ܱܻäԱsstuderande uppmuntras att söka sig till internationella utbytesstudier och arbetspraktik utomlands samt delta i internationella utställningar och uppvisningar som arrangeras av institutionen ö design. Studierna ger goda öutsättningar att fortsätta studera även inom andra internationella magisterprogram.
Kurser
ܱܻäԱsstudier 111 sp
De obligatoriska studierna i ܱܻäԱ mode består av gemensamma studier på institutionen ö design 9 sp, obligatoriska studier ö alla 98 sp samt studier med tyngdpunkt som väljs enligt ISP 4 sp.
| Kod | Kurssens namn | Sp |
|---|---|---|
| Gemensamma studier i institutionen ö design | 9 | |
| History of Innovations and Design | 3 | |
| Design and Media Cultures | 3 | |
| Fashion in Society | 3 | |
| Studier i huvudämnen i mode | 98 | |
| Introduktion till beklädnads- och textildesign | 9 | |
| Beklädnads- och textildesign I | 9 | |
| Beklädnads- och textildesign II | 9 | |
| Kollektion I | 8 | |
| Kollektion II | 7 | |
| Modets historia | 4 | |
| Introduktion till beklädnads- och textilmaterialet | 2 | |
| Textilteknologi och färgning | 4 | |
| Mönster- och draperingsteknik I | 6 | |
| Vävda tyger - material och struktur | 4 | |
| Stickade material och dräkt | 4 | |
| Mönsterdesign och tryckta tyger | 6 | |
| Mönster och draperingsteknik II | 4 | |
| Industriell mönster och draperingsteknik | 4 | |
| Mönsterplanering ö herrkläder I | 4 | |
| Mönsterplanering ö herrkläder II | 4 | |
| ädzDZ och seminarium/konstkandidatexamen | 10 | |
| ARTSa.kyps | Mognadsprov | 0 |
| Enligt students IPS bestäms alternativa obligatoriska studier. | 4 | |
| Student väljer en av följande kurser: | ||
| Funktionell beklädnasdesign | 4 | |
| Design av vävda tyger | 4 |
Utbud av fritt valbara studier
I konstkandidatexamen inom kandidatprogrammet vid Högskolan ö konst, design och arkitektur ingår högst 28 sp fritt valbara studier. Fritt valbara studier genomös som komplement till biämnesstudierna så att minimimängden studiepoäng ö examen, 180 sp, uppnås. Den studerande kan genomöa fritt valbara studier till exempel i form av kurser från kursutbudet vid Aalto-universitetet eller andra inhemska universitet eller i form av studier genomöda i samband med internationella utbytesstudier. Även följande huvudämneskurser kan genomöas som fritt valbara studier.
| Kod | Kurssens namn | Sp |
|---|---|---|
| Design av vävda tyger | 4 | |
| Design av stickade plagg | 4 | |
| Textilkollektion, processer och efterbehandlingar | 8 | |
| Workshops med öänderligt innehåll | 2–10 | |
| Litteraturexamen | 2–10 | |
| äԲ | 2–10 | |
| Funktionell beklädnasdesign | 4 | |
| Praktik | 2–10 | |
| Projekt med öänderligt innehåll | 2–10 |
Den akademiska kommittén ö Högskolan ö konst, design och arkitektur har uppdaterat examensbehovet den 25 mars 2020. Informationen har uppdaterats i enlighet med beslutet.
Kod: ARTS3015
Omfattning: 111 sp
Ansvarig ö ܱܻäԱ: Universitetslektor Heidi Paavilainen
äԻå
En designer är ett kreativt proffs som sörjer ö användarnas och jordens välbefinnande genom att bearbeta den byggda miljön på ett hållbart sätt i samarbete med till exempel aktörer från industrin och den offentliga sektorn. I en designers arbetsfält ingår exempelvis serieframställda produkter ö hem, offentliga lokaler och arbetsmiljöer, otaliga olika analoga och digitala användargränssnitt, serviceprocesser inom den privata och offentliga sektorn, varumärken och strategier, användarupplevelser, produktergonomi, liksom även produkter inom den småskaliga konstindustrin.
ܱܻäԱsstudierna i design tar avstamp i designens växande betydelse i samhället och den allt bredare arbetsbeskrivningen. Studierna i ܱܻäԱ design behandlar designprocesser och tekniker, visuell framställning, metoder ö användarcentrerad design, ger insikter i material samt öståelse ö design som en del av kulturen och hållbar utveckling. Målet är att utbilda kreativa planeringsproffs med samarbetsfärdigheter och ömåga att ödomsfritt, kritiskt och ansvarsfullt greppa omfattande uppgiftshelheter inom designbranschen.
En färdig konstkandidat från ܱܻäԱ design behärskar de grundläggande kunskaperna och färdigheterna som krävs inom området och behärskar metoder ö kunskapssökning, analys och problemlösning. Hen har idéskaparömåga, behärskar planeringsprocessen och kan presentera dess resultat. Hen kan arbeta som medlem i en grupp och känner till principerna ö en hållbar utveckling i anknytning till design. Vidare har hen grundläggande färdigheter att arbeta med olika formgivningsuppdrag inom experimentell design, serieproduktion eller tjänstedesign beroende på hur hen väljer att inrikta sina studier.
ܱܻäԱt design uppmuntrar den studerande att kombinera konstnärligt och forskningsinriktat tänkande. Den studerande östår design som ett socialt, kommersiellt och kulturellt fenomen och kan hantera relaterade informationskällor. Vidare känner hen till terminologin i branschen och kan uttrycka sig muntligt, skriftligt och visuellt.
Utbildningens innehåll
ܱܻäԱsstudierna behandlar estetiskt högklassig och hållbar produkt- och servicedesign som främjar mänsklig kultur samt designens praxis, teori, historia och kritiska tänkande. De studerandes och undervisningspersonalens gemenskap uppmuntrar till kreativa ösök, ömsesidigt lärande och positionering av den egna erfarenheten och expertisen inom designfältet. ܱܻäԱts internationella nätverk erbjuder bland annat möjligheter till utbytesstudier och olika samarbetsprojekt. Studierna uppmuntrar de studerande till att tillägna sig nya kunskaper, vara nyfikna och identifiera sin egen kreativitet. Vid ܱܻäԱ genomsyras lärandekulturen av vägledande undervisning och kombination av teori och praktik. Majoriteten av kurserna öutsätter aktivt och närvarande arbete i grupp och vid individuella träffar under handledning av läraren. En liten del av studierna kan bedrivas självständigt exempelvis genom tentamen eller på distans.
Under det östa året fokuserar studierna på grundläggande kunskaper och färdigheter. Utöver de gemensamma studierna i konst, språk och kommunikation får de studerande vid Högskolan ö konst, design och arkitektur ökovra sig i designprocesser, planeringsmetoder och olika material. Merparten av studierna sker i verkstadsmiljö (med verkstäder ö bland annat trä, glas, keramik, metall, 3D-skrivning, mekatronik, textiltryck, stickning och vävning). Föreläsningsundervisningen och handledningen under det östa året stöder verkstads- och studioarbetet.
Under det andra året ödjupas de grundläggande kunskaperna och färdigheterna och studierna stärker de studerandes färdigheter i självständig problemlösning och i experimentellt arbete på egen hand. Kurserna orienterar de studerande bland annat i användarorienterad design, systemtänkande, hållbar produktdesign, servicedesign, experimentell och självständig framställning samt materialforskning. De gemensamma kurserna ö andra årets kandidatstuderande vid institutionen stöder arbetet inom huvudämnesstudierna genom att öppna upp historiska perspektiv på aktuella fenomen.Arbetet under det andra året är i huvudsak utforskande och kritiskt, och lägger således en god grund ö tredje årets studier.
Under det tredje året består studierna av ett biämne och valfria studier som stöder den studerandes studieväg samt av lärdomsprovet. Det handledda arbetet med lärdomsprovet sker genom självständiga och utforskande studier samt akademiskt skrivande där arbetet rapporteras.
ämöjligheter
Tack vare det aktiva öetagssamarbetet finns det utmärkta sysselsättningsmöjligheter. En östa arbetsplats avtalas ofta medan studierna ännu pågår tack vare kontakter som knutits. Kandidatexamen ger i östa hand färdigheter ö magisterstudier och möjliggör även arbete med assisterande uppgifter inom designbranschen. Efter avlagd magisterexamen verkar huvudämnesstuderande i såväl den privata som den offentliga sektorn med uppgifter inom produkt- och serviceutveckling samt i ledande designpositioner och med arbetsfält inom hållbar design, industriell design, interaktionsdesign, produktdesign och produktutveckling, servicedesign, strategisk design, ytmodellering och textildesign samt formgivning av glas och keramik och experimentell formgivning i gränssnittet mellan konst och design. En avsevärd andel designer frilansar eller jobbar som öetagare åtminstone i något skede av sin karriär. Under studierna tillägnar sig de studerande principen ö kontinuerligt lärande och ett utforskande arbetssätt, något som ger viktigt ytterligare stöd ö ett blivande proffs.
De som utexaminerats från Aalto-universiteten har ett aktivt alumnnätverk genom vilket våra studerande behåller kontakten till universitetet också efter examen.
Internationalisering
Den gemenskap som utgörs av personal och studerande vid Aalto-universitetet är i sig internationell. 40 procent av undervisningspersonalen och omkring 15 procent av de studerande är internationella. ܱܻäԱsstuderandena uppmuntras att tillbringa en del av de treåriga studierna med utbytesstudier vid något utländskt universitet. Aalto-universitetets högskola ö konst, design och arkitektur tillhör världstoppen. Högskolan är därö en eftertraktad partner i olika utbytesprogram. ܱܻäԱsstuderande åker också på utbyte till ledande designskolor i Europa, Asien och Nordamerika. Våra studerande deltar också självständigt och inom ramen ö kursarbeten i internationella tävlingar och utställningar samt utö vid sidan om eller i stället ö utbytesstudier praktikperioder i öetag.
Kurser
ܱܻäԱsstudier 111 sp
| Kod | Kurssens namn | Sp |
|---|---|---|
| Gemensamma studier i institutionen ö design | 9 | |
| History of Innovations and Design | 3 | |
| Design and Media Cultures | 3 | |
| Fashion in Society | 3 | |
| Studier i huvudämnen i design | 102 | |
| Introduktion till design | 7 | |
| Designprocesser | 10 | |
| Grunderna ö servicedesign | 2 | |
| Digitala design verktyg | 7 | |
| Design teorier | 3 | |
| Skapande av prototyper | 3 | |
| Sustainable Design | ||
| Estetik och serieproduktion | 5 | |
| Användare och interaktion | 10 | |
| Strategic Identity and Design | 6 | |
| Portfolio och professionalitet | 3 | |
| Formgivning | 5 | |
| ädzDZ och seminarium/konstkandidatexamen | 10 | |
| ARTSa.kyps | Mognadsprov | 0 |
| Alternativa kurser i huvudämnen i design | 25 | |
| Den studerande ska välja en av de följande kurser: | ||
| Industriell tillverkningstekniker och materialer | 10 | |
| Material och metoder ö textilproduktion | 10 | |
| Den studerande ska välja en av de följande kurser: | ||
| Digital Service Design Project | 7-9 | |
| Empirisk undersökning | 7 | |
| Den studerande ska välja en av de följande kurser: | ||
| Designprojekt | 8 | |
| Experimentellt designprojekt | 8 | |
| Textilkollektion, processer och efterbehandlingar | 8 |
Utbud av fritt valbara studier
I konstkandidatexamen inom kandidatprogrammet vid Högskolan ö konst, design och arkitektur ingår högst 28 sp fritt valbara studier. Fritt valbara studier genomös som komplement till biämnesstudierna så att minimimängden studiepoäng ö examen, 180 sp, uppnås. Den studerande kan genomöa fritt valbara studier till exempel i form av kurser från kursutbudet vid Aalto-universitetet eller andra inhemska universitet eller i form av studier genomöda i samband med internationella utbytesstudier. Även följande huvudämneskurser kan genomöas som fritt valbara studier.
| Kod | Kurssens namn | Sp |
|---|---|---|
| Projekt med öänderligt innehåll | 2–10 | |
| Workshops med öänderligt innehål | 2–10 | |
| äԲ | 2–10 | |
| Praktik | 2–10 | |
| Litteraturexamen | 2–10 | |
| Gjuttekniker och material inoma keramik | 3 | |
| Processer och tekniker inom glassstudioproduktion | 10 |
Den akademiska kommittén ö Högskolan ö konst, design och arkitektur har uppdaterat examensbehovet den 25 mars 2020. Informationen har uppdaterats i enlighet med beslutet.
Kod: ARTS3012
Omfattning: 111 sp
Ansvarig ö ܱܻäԱ: lektor Merja Väisänen
äԻå
Målet med ܱܻäԱ kostymdesign inom kandidatprogrammet i konst, design och arkitektur är att ge den studerande de konstnärliga, teoretiska och tekniska färdigheter samt de uttrycksmedel som krävs ö arbete som kostymdesigner ö film, tv och scenkonst. Studierna bygger på konstnärlig och professionell praxis samt på ny forskning inom området.
Efter slutöda huvudämnesstudier i kostymdesign kan den studerande:
- skapa karaktärer ö olika slags öeställningar
- identifiera sina egna intressen och styrkor och utveckla sin konstnärliga vision som kostymdesigner
- självständigt skaffa information och komplettera sitt kunnande
- identifiera kostymdesignerns roll som en del av scenografins och filmkonstens historia och traditioner
- identifiera arbetssätt, begrepp, konstnärliga uttrycksformer och processer inom olika arbetsmetoder och verksamhetsmiljöer inom kostymdesignen
- ingå i en konstnärlig arbetsgrupp och producera idéer i kreativt samarbete
- fortsätta sina studier fram till konstmagisterexamen
Utbildningens innehåll
Utbildningen består av gemensamma studier, huvudämnesstudier, biämnesstudier och fritt valbara studier. En betydande del av studierna sker tillsammans med studerande inom andra huvudämnen inom filmkonst och scenografi samt utbildningsprogrammen vid Teaterhögskolan vid Konstuniversitetet. Den gemensamma undervisningen och samproduktionerna öbereder de studerande ö kreativt samarbete och ger dem möjlighet att stifta bekantskap med både konstnärer i närliggande branscher och olika konstnärliga traditioner, kulturer och arbetsprocesser.
Inom kostymdesignen ligger fokus på att utveckla berättandet inom olika öeställningsformer genom karaktärer och kostymer, ömedla betydelser genom kostymen och skådespelarens kropp samt skapa karaktärer.
De viktigaste färdigheterna inom kostymdesign är dramaturgiskt och konceptuellt tänkande, design av kostymer, produktion, utveckling och framöande av idéer samt det visuella uttrycket. I undervisningen främjas ömågan till analytiskt och kritiskt tänkande samt en experimentell och undersökande inställning. ä徱ٱna innefattar även kännedom om filmens, mediernas och scenkonstens historiska traditioner och moderna inriktningar. Under studierna deltar den studerande aktivt i olika typer av kreativa processer och utvecklar sin tidshantering, nya arbetssätt samt färdigheter i kommunikation och grupparbete.
Undervisningen bygger på öeläsningar och praktiska projekt som genomös både självständigt och i grupp genom individuell handledning och dialogisk interaktion. Den studerande sätter sig in i kostymdesign genom övningar, konceptuella designprojekt och verkliga produktioner. Dessutom får hen bekanta sig med kostymdesignerns arbetsbild genom besök och arbetspraktik.
Fortsatta studier i magisterskedet
Efter att ha slutöt studierna ö konstkandidatexamen kan studerande med kostymdesign som huvudämne fortsätta sina studier inom magisterprogrammet i scenografi med kostymdesign som huvudämne.
ܱܻäԱstudier 111 sp
| Kod | Kurssens namn | Sp |
|---|---|---|
| Att skapa karaktärer | 20 | |
| Introduktion till kostymdesign | 2 | |
| Grunderna ö kostymdesign | 5 | |
| Kostymdesign inom scenkonsten | 5 | |
| Kostymdesign ö film | 5 | |
| Från idé till realisation 1 | 1 | |
| Från idé till realisation 2 | 1 | |
| Från idé till realisation 3 | 1 | |
| Material och designtekniker | 17 | |
| Verkstäder och arbetarskydd | 1 | |
| Mjuka material | 2 | |
| Mönsterritning och design | 3 | |
| Ytbehandlingstekniker | 3 | |
| Mask och frisyr | 2 | |
| Presentationstekniker inom kostymdesign | 3 | |
| Presentationsteknik | 3 | |
| Grunderna i scenkonst och filmkonst | 23 | |
| Konstnärligt grupparbete och öeställning | 5 | |
| Kropp, utrymme och rörelse | 2 | |
| Filmisk gestaltning 1 | 5 | |
| Filmisk gestaltning 3 | 3 | |
| Filmisk gestaltning 4 | 8 | |
| Produktionsarbete | 25 | |
| Den studerande genomö en filmproduktion och en teaterproduktion, i östa hand ELO-C1015 BA-film och ELO-C6019 Kandiat projekt. Om dessa kurser ersätts med andra produktioner bestäms detta separat i ISP:n. | ||
| BA-film | 10 | |
| Kandidat projekt | 15 | |
| Studier i historia och teori | 16 | |
| Filmanalys | 2 | |
| Introduktion i dramaturgi | 2 | |
| Skenografins histori | 3 | |
| äٴǰ | 4 | |
| De öeställande konstarternas historia | 5 | |
| Taiteen kandidaatin opinnäyte | 10 | |
| ädzDZ och seminarium/konstkandidatexamen | 10 | |
| ARTSa.kyps | Mognadsprov | 0 |
Utbud av fritt valbara studier
I konstkandidatexamen inom kandidatprogrammet vid Högskolan ö konst, design och arkitektur ingår högst 28 sp fritt valbara studier. Fritt valbara studier genomös som komplement till biämnesstudierna så att minimimängden studiepoäng ö examen, 180 sp, uppnås. I de fritt valbara studierna kan den studerande inkludera till exempel kurser som erbjuds vid Aalto-universitetet eller vid andra inhemska universitet eller internationella utbytesstudier. Även följande kurser i scenografi och filmkonst kan genomöas som fritt valbara studier.
| Kod | Kurssens namn | Sp |
|---|---|---|
| Introduktion till teaterarbete | 2 | |
| Grunderna i konstnärligt grupparbete | 1 | |
| BA-produktion | 5–10 | |
| Självständigt projekt | 2–10 | |
| Specialområden inom kostymdesign | 1–10 | |
| Assistering | 1–10 | |
| Kamrattutorering i en studerandeproduktion | 1–8 | |
| Litteratur | 1–8 | |
| Praktik | 2–10&Բ; | |
| Scenografi och kostymdesign öeläsningar | 1–4 | |
| Introduktion till framställningsdramaturgi | 2 | |
| Filmisk gestaltning 2 | 8 | |
| Festivaler | 1–4 | |
| Filmens historia 1 | 1 | |
| Filmens historia 2 | 1 | |
| Filmens historia 3 | 1 | |
| Filmens historia 4 | 3 |
Den akademiska kommittén ö Högskolan ö konst, design och arkitektur har uppdaterat examensbehovet den 16 juni 2021. Informationen har uppdaterats i enlighet med beslutet.
Kod: ARTS3016
Omfattning: 111 sp
Ansvarig ö ܱܻäԱ: Professor Pentti Kareoja
Mål ö utbildningen
Utgångspunkten i ܱܻäԱ inredningsarkitektur är den närmiljö som formas av människans verksamhet, levnadsvanor och kultur. Inredningsarkitekturen lägger vikt vid utformning av interiörer och möbler som skapar upplevelser och är människonära, estetiskt högklassiga och övergripande hållbara.
Syftet med den treåriga utbildningen som leder till konstkandidatexamen är att göra den studerande ötrogen med inredningsarkitekturens verksamhetsmiljö, arbetsfält, planeringsprocess, metoder och redskap. Målet är att utveckla ett personlig konstnärligt uttryck och en personlig designeridentitet. Studierna stöder ömågan till kreativ problemlösning, teoretiskt och kritiskt tänkande, lärande genom att göra och samarbetsömåga.
Inredningsarkitekterna är sakkunniga i utformning av den byggda närmiljön. De arbetar med inredning och design av interiörer ö boende, arbete, service och fritid samt med industriell möbeldesign och konceptdesign. En kandidatexamen i inredningsarkitektur ger färdigheter ö assisterande planeringsuppgifter inom branschen och ö magisterstudier.
Kunskaper
I studierna behandlas grunderna i design av interiörer och möbler ur ett konstnärligt, vetenskapligt, produktionsmässigt och användarorienterat perspektiv.
Efter att ha avlagt kandidatexamen har den studerande
- insikter i växelverkan mellan människan, rum och möbler
- kännedom om verksamhetsmiljön, arbetsfältet och lagbundenheterna inom inredningsarkitekturen
- insikter i möjligheterna att påverka närmiljön genom inredningsarkitekturen
Utbildningen stöder den studerandes kreativa problemlösningsömåga, visuella och tredimensionella uttryck, gestaltning av funktioner och strukturer samt ömåga att behärska rummet, ljuset, färgerna och materialen.
ä徱ٱ
Efter att ha avlagt kandidatexamen har den studerande
- ömåga att skapa koncept och lösningar ö interiörer och möbler som är ekologiskt och socialt hållbara och uppvisar en hög konstnärlig och funktionell nivå
- kännedom om planeringsprocessen inom inredningsarkitekturen och insikter i de centrala metoderna, arbetsredskapen och presentationssätten
- insikter i principerna ö dimensionering och konstruktioner
- ömåga att söka information och tillämpa den i designarbetet samt ömåga att se olika slags lösningar på problem och bedöma lösningarna analytiskt
- ömåga att identifiera sina egna styrkor som designer och ömåga att samarbeta med andra
Akademiska färdigheter
ܱܻäԱt inredningsarkitektur uppmuntrar till att kombinera konstnärligt och teoretiskt tänkande.
Efter att ha avlagt kandidatexamen har den studerande
- en öståelse ö inredningsarkitekturen som ett aktuellt fenomen med historiska rötter
- kännedom om begreppen inom design- och byggbranschen och ömåga att använda olika informationskällor
- ömåga att uttrycka sig visuellt, muntligt och skriftligt samt insikter i grunderna i vetenskapligt skrivande
Utbildningens innehåll
Kandidatstudierna i inredningsarkitektur består av gemensamma studier, ett huvudämne, ett biämne och fritt valbara studier. Utbildningen grundar sig på vetenskaplig forskning och konstnärlig verksamhet samt professionell praxis inom området. Undervisningen lägger vikt vid konkreta övningsarbeten och praktiskt arbete i teckningssalar och verkstäder.
De gemensamma studierna inom kandidatprogrammet i konst, design och arkitektur omfattar studier i konst, språk och kommunikation. ܱܻäԱt ger insikter i inredningsarkitekturens grunder. Det består av studier i design av interiörer och möbler. I studierna ingår också arkitekturens och inredningsarkitekturens historia samt visuell kommunikation och digitala verktyg. Genom äԱ och de valfria studierna kan den studerande profilera sig enligt sina intressen. Under det tredje studieåret gör den studerande ett lärdomsprov inom ett område som hen har ödjupat sig i. Den studerande ska på våren under sitt östa studieår planera sina valfria kurser och utarbeta en individuell studieplan (ISP) tillsammans med den handledande läraren.
Kurser
ܱܻäԱsstudier 111 sp
| Kod | Kurssens namn | Sp |
|---|---|---|
| Obligatoriska studier inom huvudäment inredningsarkitektur | 111 | |
| Förståelse ö kontexten | 13 | |
| Inredningsarkitekturens teori | 2 | |
| Introduktion till hållbar planering | 2 | |
| Inredningsarkitekturens kultur och praktik | 3 | |
| Samtida praktiker in konsten: Studio C | 3 | |
| Den studerande väljer 3 sp ur kursutbudet ö . | 3 | |
| Grunderna i arkitektur och inredningsarkitektur | 24 | |
| Grunder: Rum 1 | 6 | |
| Grunder: Plats 1 | 6 | |
| Grunder: Kraft | 5 | |
| Introduktion i landskapsarkitektur | 2 | |
| Möbeldesign I B | 5 | |
| Kontextens, dimensioneringens och funktionalitetens inverkan på komposition och formgivning inom inredningsarkitekturen | 24 | |
| Möbeldesign II A | 5 | |
| Möbeldesign II B | 5 | |
| Utrymmesdesign II A | 6 | |
| Utrymmesdesign II B | 5 | |
| Gränssnitt i byggnadsplanering | 3 | |
| Fördjupning av det egna rumsliga uttrycket och designuttrycket samt ömedling av idéer | 20 | |
| Möbeldesign III A | 5 | |
| Möbeldesign III B | 5 | |
| Utrymmesdesign III A | 5 | |
| Utrymmesdesign III B | 5 | |
| Studier i historia | 8 | |
| Arkitekturhistoriens grunder | 4 | |
| Inredningsarkitekturens historia | 4 | |
| Inredningsarkitektens visuella kommunikation och digitala verktyg | 12 | |
| Basics: Digital storytelling | 3 | |
| CAD B | 3 | |
| CAD C | 3 | |
| CAD D | 3 | |
| ädzDZ | 10 | |
|
ädzDZ och seminarium/konstkandidatexamen (Används till våren 2021.) |
10 | |
|
Kandidatarbete i arkitektur, landskapsarkitektur och inredningsarkitektur (Används från hösten 2021. Ersätter ARTS3016.kand -kod.) |
10 | |
| Mognadsprov | 0 |
Utbud av fritt valbara studier
I konstkandidatexamen inom kandidatprogrammet vid Högskolan ö konst, design och arkitektur ingår högst 28 sp fritt valbara studier. Fritt valbara studier genomös som komplement till biämnesstudierna så att minimimängden studiepoäng ö examen, 180 sp, uppnås. I de fritt valbara studierna kan den studerande inkludera till exempel kurser som erbjuds vid Aalto-universitetet eller vid andra inhemska universitet eller internationella utbytesstudier.
Även följande kurser inom ܱܻäԱ inredningsarkitektur och kurser som erbjuds vid institutionen ö arkitektur kan genomöas som fritt valbara studier.
Kursutbudet inom ܱܻäԱ inredningsarkitektur
| Kod | Kurssens namn | Sp |
|---|---|---|
| 4 | Projekt med öänderligt innehåll | 2-10 |
| äԲ | 2-10 | |
| Litteratur | 2-10 | |
| Praktik | 2-10 | |
| ܱܻäԱs- och biämneskurser inom arkitektur | ||
| Arkitekturgrafik | 2-4 | |
| Basics of User Oriented Space Design | 3 | |
| Den ljusa vardagsrummet - Kurs av naturligt ljus | 3 | |
| Bostadsplanering från 1860-talet till i dag | 3 | |
| Byggnadsvårds grunder | 6 | |
| Bostadspolitik ö bostadsplanerare | 3 |
Kod: ARTS3077
Omfattning: 111 sp
Ansvarig ö ܱܻäԱ: Lektor Penni Osipow
Utbildningens innehåll
I ܱܻäԱ visuell kommunikation design ligger fokus på grafisk design, praktik och teori inom visuell kommunikation och kritiskt tänkande. Studiegemenskapen uppmuntrar till kreativa ösök, ömsesidigt lärande och positionering av den egna erfarenheten och expertisen inom det omfattande fältet ö visuell kommunikation och design. Programmets internationella nätverk erbjuder bland annat workshopar, möjligheter till utbytesstudier och olika samarbetsprojekt.
Studiehelheten Verktyg som ingår i det östa studieåret ger den studerande en omfattande uppsättning verktyg och facktermer. Studierna innefattar centrala områden inom grafisk design och berör både gamla och nya medier och teknologier. Studierna innehåller bland annat kodning, rörlig grafik, textning och typografi, planering av publikationer och fotografi samt boktryck och serigrafi. Den studerande ödjupar sig i branschens historia genom praktiska övningar och utvecklar sitt eget uttryck och sina visualiseringsfärdigheter genom olika tekniker.
Den omfattande studiehelheten Experiment under det andra studieåret ger den studerande insikter i experimentellt och självständigt arbete inom olika designområden. I dessa tillämpade kurser kopplas designverktyg och praktik till en teoretisk referensram samt varierande och aktuella samhällsteman. Visuell kommunikation behandlas som ett mångsidigt fält ö påverkan, visualisering av information, ansvarsfull och kritisk design samt aktivism. Här görs också experiment med hjälp av de senaste teknologierna inom branschen. I slutet av det andra studieåret har de studerande en möjlighet att åka på en gemensam studieresa utomlands.
Under det tredje studieåret ligger fokus på biämnesstudier och fritt valbara studier som stöder den individuella studiestigen. Under detta år gör den studerande också ett lärdomsprov, som innefattar självständigt forskningsinriktat arbete och vetenskapligt skrivande. ädzDZet kan göras i form av en självständig produktion eller ett teoretiskt arbete.
Hela det tredje studieåret präglas av studiehelheten Positionering, som innefattar kurser som ger verktyg ö att följa upp och utvärdera det egna lärandet självständigt, inom kamratgruppen och tillsammans med handledande lärare. I denna modul uppmuntras de studerande också till att tänka kritiskt och teoretiskt, positionera det egna arbetet och verka aktivt på fältet inom ramen ö rådande och framtida arbetsöhållanden.
äԻå
Kunskaper:
Expert inom design
Den studerande är en designer som följer med sin tid, som har samarbetsömåga och som östår betydelsen av stilar, genrer, konventioner och kulturer inom kommunikationen. Hen har en inblick i designprocessens gång, hur publiken och användaren kan beaktas, de mångsidiga effekterna av design och hållbar utveckling. Den studerande har ömåga att sköta olika typer av uppgifter inom visuell design både självständigt och som en del av en gemenskap som präglas av olika branscher och kulturer.
Undersökande skapande
Den studerande har satt sig in i den visuella kommunikationens historia och de teoretiska och kritiska diskussionerna inom området. Hen känner till de områden inom lagstiftning, öetagande och arbetsliv som är av central betydelse ö hens möjligheter att vara verksam och ösörja sig som designer. Den studerande är en självständig och ödomsfri tänkare som har ömåga att ställa frågor, rama in problem och öeslå lösningar med hjälp av design.
Bred uppfattning om området
Den studerande har en uppfattning om de olika områdena inom det omfattande fältet ö visuell kommunikation och vilka möjligheter dessa områden erbjuder, och hen kan positionera sig inom detta fält. Hen är medveten om sina egenskaper, styrkor och färdigheter som designer. Därtill har den studerande kännedom om den frihet som erbjuds inom det omfattande yrkesfältet och det ansvar som medföljer.
ä徱ٱ:
En designer som känner sina verktyg
Den studerande har grundläggande färdigheter i grafisk design, såsom typografi, layout och olika typer av visualisering. Därtill har hen mod att prova och ta till sig nya och även oväntade material och teknologier, såväl analoga som digitala, ö att överkliga en idé.
Argumenterande och aktiv aktör
Den studerande kan sätta ord på och utvärdera sitt designarbete samt motivera och utvärdera sina egna val. Hen kan också ge genomtänkt respons till andra. Hen känner till de teoretiska informationskällorna inom området och kan söka fram och utvärdera nya källor. Hen har färdigheter att delta aktivt i aktuella diskussioner inom området.
Akademiska färdigheter:
Den studerande behärskar grunderna i vetenskapligt skrivande och kan använda informationskällor i sin text. Hen klarar av att formulera en forskningsuppgift med relevanta frågeställningar. Hen har färdigheter ö kontinuerligt lärande och ö fortsatta akademiska studier.
Kurser
ܱܻäԱstudier 111 sp
| Kod | Kurssens namn | Sp |
|---|---|---|
| Verktyg | 44 | |
| Kurserna i studiehelheten Verktyg hör till det östa studieåret och är obligatoriska ö huvudämnesstuderande. | ||
| Verktyg: Kod | 5 | |
| Verktyg: Bild | 9 | |
| Verktyg: Typografi | 9 | |
| Verktyg: Publikation | 12 | |
| ձٲⲵ:ö | 9 | |
| Experiment | 45 | |
| Kurserna i studiehelheten Experiment hör till det andra studieåret och är obligatoriska ö huvudämnesstuderande. | ||
| Experiment: å | 9 | |
| Experiment: Teknologi | 9 | |
| Experiment: Process | 9 | |
| Experiment: Förändring | 9 | |
| Experiment: Experiment | 9 | |
| Positionering | 22 | |
| Kurserna i studiehelheten Positionering hör till det tredje studieåret och är obligatoriska ö huvudämnesstuderande. | ||
| DOM-C1070 |
Aktuellt Under läsåret 2021-2022 används kurskod |
3 (1+1+1) |
| DOM-C1071 | Professionell praktik Under läsåret 2021-2022 används föjände kurskoder: Professionel praktik 1 Professionel praktik 2 Professionel praktik 3 |
3 (1+1+1) |
| Arbetet och livet | 3 | |
| Kritisk läsegrupp | 3 | |
| ädzDZ och seminarium/konstkandidatexamen | 10 | |
| Mognadsprov | 0 | |
| Utbud av fritt valbara studier | ||
| I konstkandidatexamen inom kandidatprogrammet vid Högskolan ö konst, design och arkitektur ingår högst 28 sp fritt valbara studier. Fritt valbara studier genomös som komplement till biämnesstudierna så att minimimängden studiepoäng ö examen, 180 sp, uppnås. I de fritt valbara studierna kan den studerande inkludera till exempel kurser som erbjuds vid Aalto-universitetet eller vid andra inhemska universitet eller internationella utbytesstudier. Även följande huvudämneskurser kan genomöas som fritt valbara studier. | ||
| Illustration Studio | 5 | |
| Type Design Studio | 5 | |
| Information Design Studio | 5 | |
| Praktik | 5–15 * | |
| Projektstudier | 2–15 * | |
|
Workshop Undet läsåret 2021-2022 används följande kurskoder: , , , , , , , |
2–15 * | |
| Litteratur | 2–15 * | |
| öäԾԲ | &Բ;1–3 | |
| Ekskursion | &Բ;2–6 | |
| Tutorverksamhet/assistering | 2–15 * |
* ) Den studerande har rätt att spjälka upp studiepoängen ö en kurs som omfattar mer än 12 studiepoäng.
Gemensamma studier
De gemensamma studierna inom kandidatprogrammet består av konst- och teoristudier, Aalto-studier och studier i språk och kommunikation. I kurserna utvecklas kunskaper och färdigheter som är relevanta ö alla studerande vid alla institutioner vid högskolan.
De konst- och teoristudier samt Aalto-studier som ingår i examen berör alla studerande inom högskolans kandidatprogram. Mängden studier i språk och kommunikation inom de gemensamma studierna varierar beroende på examen.
Gemensamma studier i konstkandidatexamen 26 sp
| Kurssens namn | Sp |
|---|---|
| Konst- och teoristudier | 9 |
| Aalto-studier | 5 |
| Studier i språk och kommunikation | 12 |
Gemensamma studier i teknologie kandidatexamen 23 sp
| Kurssens namn | Sp |
|---|---|
| Konst- och teoristudier | 9 |
| Aalto-studier | 5 |
| Studier i språk och kommunikation | 9 |
De gemensamma konst- och teoristudierna består av tre Taiteen nykykäytännöt -kurser som är obligatoriska i kandidatexamen vid Högskolan ö konst, design och arkitektur. I kurserna kan den studerande ödjupa sig i olika konstnärliga uttrycksformer genom att diskutera, analysera och göra.
Konst- och teoristudier 9 sp
| Kod | Kurssens namn | Sp |
|---|---|---|
| Samtida praktiker in konsten: Kulturer av konst, media, design, och arkitektur | 3 | |
| Samtida praktiker in konsten: Studio A | 3 | |
| Samtida praktiker in konsten:Studio B | 3 |
Undervisningen i språk vid Högskolan ö konst, design och arkitektur ordnas av Aalto-universitetets språkcenter. åstudierna vid ARTS avläggs i enlighet med språkkunskapskraven ö det konstnärliga och det tekniska området.
De obligatoriska språkstudierna följer Statsrådets öordning om universitetsexamina (794/2004 6 §, åkunskaper). Kraven på språkstudier varierar beroende på den studerandes skolutbildningsspråk*.
Studier i språk och kommunikation ö konstkandidatexamen 12 sp
| Studier i språk och kommunikation ö konstkandidatexamen (12 sp) | Sp |
|---|---|
| Skriftlig kommunikation och talkommunikation | 3 |
| Informationskompetens | 1 |
| Informations- och kommunikationsteknik | 2 |
| Andra inhemska språket | 3 |
| Främmande språk | 3 |
Du kan hitta kurser som uppfyller examensfordringarna från
Finska eller svenska som skolutbildningsspråk
| Skriftlig kommunikation och talkommunikation | 3 | |
| Välj kurserna LC-7108 Kirjoita asiantuntevasti och LC-0450 Konsten att tala professionellt om ditt skolutbildningsspråk* är finska och kursen LCA-5000 Kommunicera som expert om ditt skolutbildningsspråk* är svenska. | ||
| Andra inhemska språket | 3 | |
| Svenska som det andra inhemska språket: väj kursen LCA-5703 eller LCA-5704 eller det skriftliga och muntliga provet i svenska (LCA-5701 och LCA-5702) | ||
| Finska som det andra inhemska språket: genomö proven LCA-7003 och LCA-7004 | ||
| Främmande språk: engelska | 3 | |
|
Studier i ett främmande språk (3 sp) genomös inom ett språk och ska bestå av både muntliga och skriftliga färdigheter (o+w). Studier i ett främmande språk ska genomöas på CEFR-nivå B1–B2. Studierna i främmande språk kan även genomöas i något annat språk än engelska. Den studerande har möjlighet att välja mellan följande språk: spanska, kinesiska, franska, tyska, ryska. |
||
| Obs! Om du planerar at ta examen enligt tidigare (öe 1.8.2020) examenstrukturer är kravet på främmande språk 6 sp. Studier bör bestå av både muntliga och skriftliga färdigheter (o+w). | ||
| Studier i kommunikation | 3 | |
| Informations- och kommunikationsteknik | 2 | |
| Informationskompetens | 1 |
* ) Enligt Statsrådets öordning (481/2003) anses en person ”ha fått sin skolutbildning på det språk, finska eller svenska, som anges som modersmål på avgångsbetyget över studier enligt lagen om grundläggande utbildning (628/1998) eller gymnasielagen (629/1998) eller över motsvarande studier, om han eller hon på avgångsbetyget fått godkänt vitsord i modersmålet.” Definitionen av skolutbildningsspråket utgår från den finländska grundskolan och gymnasieutbildningen, där undervisningsspråket är antingen finska eller svenska
Studier i modersmålet finska eller svenska vid gymnasiet i tyska skolan, IB- eller EB-gymnasium räknas inte till studier som bestämmer skolutbildningsspråket. Inte heller den finska som lästs som modersmål i tyska skolans grundutbildning räknas som ett sådant skolutbildningsspråk som nämns i öordningen. Skolutbildningsspråket kan inte bestämmas utgående från en yrkesinriktad grundexamen.
Om den studerande av särskilda skäl befriats från studier i det andra inhemska språket ska hen genomöa motsvarande språkstudier i omfattningen 3 sp i ett annat språk.
Krav på språkkunskaper ö studerande med ett annat skolutbildningsspråk än finska eller svenska
Krav på språkkunskaper ö studerande som avlägger konstkandidatexamen med ett annat skolutbildningsspråk än finska eller svenska eller som fått sin skolutbildning utomlands
- 3 studiepoäng i finska eller svenska
- 3 studiepoäng i ett främmande språk
- 3 studiepoäng i andra studier i språk eller kommunikation
Förutom studierna i språk består examen av kurserna ARTS-A0105 Informations- och kommunikationsteknik 2 sp och ARTS-A0108 Informationskompetens 1 sp, som genomös som gemensamma studier.
Studier i språk och kommunikation ö teknologie kandidatexamen 9 sp
| Kurssens namn | Sp |
|---|---|
| Andra inhemska språket | 3 |
| Främmande språk | 3 |
| Informations- och kommunikationsteknik | 2 |
| Informationskompetens | 1 |
Du kan hitta kurser som uppfyller examensfordringarna från
Finska eller svenska som skolutbildningsspråk
| Studier i språk och kommunikation | 9 | |
| Ѵǻå | ||
| Studierna i skriftlig och muntlig kommunikation på modersmålet ö teknologie kandidatexamen ordnas integrerat med kandidatseminariet. | ||
| Det andra inhemska språket | 3 | |
| Studierna i det andra inhemska språket kan genomöas i form av kurser ö studerande vid ARTS listade nedan eller kurser ö de tekniska högskolorna, se mera om kurserna ö det tekniska området på språkcentrets Into-sidor. | ||
|
Svenska som det andra inhemska språket: välj kursen LCA-5703 eller LCA-5704 eller det skriftliga och muntliga provet i svenska (LCA-5701 och LCA-5702) |
||
| Finska som det andra inhemska språket: genomö proven LCA-7003 och LCA-7004 | ||
| Främmande språk (engelska) | 3 | |
|
Studier i ett främmande språk (3 sp) genomös inom ett språk och ska bestå av både muntliga och skriftliga färdigheter (o+w). Studier i ett främmande språk ska genomöas på CEFR-nivå B1–B2. Studerande inom arkitektur och landskapsarkitektur kan välja kurser ö studerande inom det tekniska området (LC-koder) eller kurser ö studerande inom området ö konst (LCA-koder). Studerande som väljer LCA-kurser ska beakta de mer omfattande språkkrav som gäller inom området ö konst och se till att studierna uppfyller kraven på skriftliga och muntliga färdigheter (o+w). Studierna i främmande språk kan även genomöas i något annat språk än engelska. Den studerande har möjlighet att välja mellan följande språk: spanska, kinesiska, franska, tyska, ryska. |
||
| Studier i kommunikation | 3 | |
| Informations- och kommunikationsteknik | 2 | |
| Informationskompetens | 1 |
Krav på språkkunskaper ö studerande med ett annat skolutbildningsspråk än finska eller svenska
Krav på språkkunskaper ö studerande som avlägger teknologie kandidatexamen med ett annat skolutbildningsspråk än finska eller svenska eller som fått sin skolutbildning utomlands
- 3 studiepoäng i ettfrämmande språk
- 3 studiepoäng i andra studier i språk ellerkommunikation
Förutom studierna i språk innehåller examen kurserna ARTS-A0105 Informations- och kommunikationsteknik 2 sp och ARTS-A0108 Informationskompetens 1 sp, som genomös som gemensamma studier.
* ) Enligt Statsrådets öordning (481/2003) anses en person ”ha fått sin skolutbildning på det språk, finska eller svenska, som anges som modersmål på avgångsbetyget över studier enligt lagen om grundläggande utbildning (628/1998) eller gymnasielagen (629/1998) eller över motsvarande studier, om han eller hon på avgångsbetyget fått godkänt vitsord i modersmålet.” Definitionen av skolutbildningsspråket utgår från den finländska grundskolan och gymnasieutbildningen, där undervisningsspråket är antingen finska eller svenska
Studier i modersmålet finska eller svenska vid gymnasiet i tyska skolan, IB- eller EB-gymnasium räknas inte till studier som bestämmer skolutbildningsspråket. Inte heller den finska som lästs som modersmål i tyska skolans grundutbildning räknas som ett sådant skolutbildningsspråk som nämns i öordningen. Skolutbildningsspråket kan inte bestämmas utgående från en yrkesinriktad grundexamen.
Om den studerande av särskilda skäl befriats från studier i det andra inhemska språket ska hen genomöa motsvarande språkstudier i omfattningen 3 sp i ett annat språk.
Studier i kommunikation
ARTS-A0105 Informations- och kommunikationsteknikens grunder 2 sp
Den studerande får grundläggande färdigheter i att använda data- och kommunikationsteknik i sina studier. Tidtabellerna bestäms enligt huvudämne och program tillsammans med enheten ö gemensam undervisning. Innehåll som behandlas i undervisningen:
- Mjukvara som bestäms tillsammans med utbildningsprogrammen (textbehandlingsprogram, bildbehandlingsprogram, layout-program)
- Social gemenskap på nätet och nättjänster som stöd i studierna.
ARTS-A0108 Informationskompetens 1 sp
Studier i informationskompetens är en obligatorisk del av kandidatexamen och de placeras i inledningsskedet av arbetet med lärdomsprovet. Kursen genomös som en integrerad del av kandidatseminariet eller annan motsvarande undervisning. Aalto-universitetets forsknings- och innovationstjänster svarar ö undervisningens genomöande.
På kursen lär sig den studerande att inom ramarna ö sitt eget ämnesområde systematiskt och ämnesvist söka efter information i de olika informationskällor som Aalto-universitetet erbjuder. Den studerande lär sig även att effektivt dra nytta av dessa kunskaper i sammanställningen av det egna arbetet. Den studerande behärskar begreppslig gestaltning av det egna informationsbehovet, lär sig att bedöma vidden av informationen som behövs och känner till redskap ö referenshantering. Den studerande kan kritiskt bedöma olika informationskällor och kvaliteten på dem och kan använda informationen på ett etiskt och lagligt sätt.
Hur undervisningen betonas bestäms enligt varje grupps behov, men i undervisningen behandlas bl.a. följande saker:
- begreppslig gestaltning av det egna informationsbehovet
- sökmetoder: systematisk informationssökning och sökstrategier
- de viktigaste informationskällorna inom det egna vetenskapsområdet och ämnet och informationens struktur
- omfattande informationssökning inom det egna forskningstemat samt analys av processen och resultaten
- ödjupning i hänvisningsteknik och i redskap ö referenshantering
- upphovsrätt, creative commons-licenser, vidare användning av bilder
- olika bildkällor
- bedömning av materialet och grunderna i etisk användning av information
Aalto-studier 5 sp
Aalto-studierna består av kurserna Akademiska studiefärdigheter (2 sp) och en Aalto-kurs (3 sp). Aalto-studierna utvecklar målmedvetenheten och studiefärdigheterna samt ger verktyg ö att verka inom universitetssamfundet.
ARTS-A0103 Akademiska studiefärdigheter 2 sp
Efter att ha genomöt kursen kan den studerande observera, utvärdera och utveckla sitt eget lärande, sina studiefärdigheter och -metoder. Under kursens gång får den studerande färdigheter i att sätta upp genomöbara mål ö sina studier samt planera och utarbeta en individuell studieplan (ISP).
Aalto-kurs 3 sp
I examen ingår en Aalto-kurs som väljs bland kursutbudet vid de övriga högskolorna vid Aalto-universitet eller bland kursutbudet inom University Wide Art Studies ().
Från och med läsåret 2020–2021 öppnas även ᲹԻöDZs kurser och biämnen i regel upp ö konst- och teknikstuderande, utan separat ansökan. Kurser från det tekniska området har varit öppna ö konst- och ekonomistuderande sedan tidigare. Den studerande ansvarar ö att kursens krav på ökunskaper uppfylls.
Annika Sohlman (annika.sohlman@aalto.fi) fungerar som tutorlärare och kan vid behov hjälpa till i valet av kurs.
Aalto-kursen ersätter kurserna Aaltos skatter och I sakkunskapens tecken samt kursen Den gemensamma miljön, som ingår i de tidigare examensfordringarna.
I den gemensamma undervisningens utbud finns valfria kurser i konst, konstteori och historia. Den studerande kan placera dessa i examens fritt valbara studier. ܱܻäԱt kan även rekommendera att de studerande väljer de kurser ur utbudet som anses vara mest viktiga.
Teckning och målning
Kurserna i teckning och målning består av olika metoder ö tvådimensionell gestaltning. Fokus ligger på praktiskt arbete, learning-by-doing, men även teoretiska anknytningar tas upp. Till kurserna hör teckning, måleri och arbete med blandteknik. Den studerande blir medveten om visuell perception och olika sätt att beskriva världen omkring oss samt vår öeställning om den. Under kurserna granskas även hur idéer och begrepp påverkar konsten, hur konsten öhåller sig till formgivning samt dess betydelse och roll i samhället.
| Kod | Kurssens namn | Sp | å |
|---|---|---|---|
| Gemensamma studiernas kurser med varierande innehåll | 2-10 | suomi / englanti | |
| Freehand Drawing | 6 | englanti | |
| Watercolour Workshop | 4 | englanti | |
| Drawing and Painting Workshop | 6 | englanti | |
| Life Drawing for Comics Artists | 1 | englanti | |
| Drawing in Space | 2 | englanti | |
| Landscape - Then and Now | 3 | englanti | |
| Basics of Comic Art | 6 | englanti | |
| Comic Strip Workshop 1 | 1 | englanti | |
| Forms of Comics Expression and Storytelling | 6 | suomi | |
| Comic Art Project | 6 | englanti | |
| Life Drawing | 6 | englanti |
Färg och perception
I färg- och perceptionsstudierna ligger betoningen på visuell perception och teorierna kring den. Den engelskspråkiga kursen Colour and Perception består av teori och praktiska övningsuppgifter. På kursen lärs den grundläggande färgrelaterade begreppsapparaten ut, liksom också grunderna ö färgseendet. På kursen undersöks färgkontraster och färgjämöelser och deras estetiska verkan med experimentella metoder, främst i tvådimensionella uttryck. Kursen Färg - ljus - rum är i östa hand riktad till magisterstuderande inom arkitektur, inredningsarkitektur och landskapsarkitektur. På kursen behandlas färg och ljussättning i ett utrymme och som en del av arkitektur och stadsbilden.
| Kod | Kurssens namn | Sp | å |
|---|---|---|---|
| Colour and Perception | 4 | englanti | |
| Väri - valo - tila | 6 | suomi |
Skulptur
Studier i skulptur ger den studerande nödvändiga praktiska färdigheter att jobba med nutida skulptering och formgivning. På kursen betonas färdigheter såsom undersökandet av nya material, arbetssätt och metoder som den studerande kan ha nytta av inom sitt eget område. Ways of Making-kurserna erbjuder praktiska erfarenheter i att arbeta i en skulpturateljé och i Metal Casting presenteras gjuteritekniker. Digital skulptur (Digital Sculpture) är en introduktion i att utnyttja ny och framåtskridande teknologi i tredimensionell konst. Studiernas betoning ligger på begrepp och teori och ingår i kursutbudet ö samtidskonst.
| Kod | Kurssens namn | Sp | å |
|---|---|---|---|
| Ways of Making 1 – Mold making & casting techniques | 5 | englanti | |
| Ways of Making 2 – Constructing sculpture with wood and metal | 5 | englanti | |
| Digital Sculpture 1 - 3D Modelling for sculpture | 3 | englanti | |
| Digital Sculpture 3 – Programming for sculptors | 2 | englanti | |
| Metal Casting 101 | 3 | englanti | |
| Synths & Amps | 3 | englanti | |
| Advanced Sculpture Project | 4 | englanti |
Konstgrafik
I konstgrafik framställs bilden genom avtryck från olika slag av handgjorda tryckplattor som används ö att producera serier av kopparstick, träsnitt, stentryck eller silkscreen. Varje tryck är ett konstgrafiskt originalblad. Grundkurserna lär ut grunderna i olika tryckmetoder och hantering av tryckutrustningen. Konstgrafik är ett specialämne och rekommendationen är att studierna inleds under det andra året av kandidatstudierna.
| Kod | Kurssens namn | Sp | å |
|---|---|---|---|
| Introduction to Silkscreen | 3 | englanti | |
| Fortsättningskurs i serigrafi | 3 | englanti | |
| Japansk akvarellträsnitt | 3 | englanti | |
| Grundkurs i träsnitt | 3 | englanti |
Konsthistoria och konstteori
Målet med undervisningen i konsthistoria är att ge en överblick av konstens och konstbegreppens historia och centrala teoretiska frågor.
| Kod | Kurssens namn | Sp | å |
|---|---|---|---|
| Nykytaiteen historia | 4 | suomi | |
| Seriens historia | 2 | suomi | |
| Global Perspectives: Re-mapping the History of Art | 4 | englanti | |
| Seminar of Environmental Thinking, Aesthetics and Art | 3 | englanti |
Samtidskonst
Kurserna i samtidskonst är på magisternivå, men även kandidat- och forskarstuderande kan delta eller ansöka till dem. Kurserna arrangeras i regel på engelska.
| Kod | Kurssens namn | Sp | å |
|---|---|---|---|
| The Realm of the Senses | 4–8 | suomi | |
| Contemporary Drawing | 6 | englanti | |
| Sculpture Now! | 5 | englanti |
Digital Arts
| Kod | Kurssens namn | Sp | å |
|---|---|---|---|
| Digital art 1 - programming for visual artists | 2 | englanti |
äԱ
Till examensstrukturen ö kandidatprogrammet ö konst, design och arkitektur hör ett biämne som omfattar 15-25 studiepoäng. äԱt ska omfatta minst 15 studiepoäng, men den studerande har möjligheten att välja en biämneshelhet på 25 studiepoäng till sin examen.
äԱshelheten kan vara ett biämne från ARTS eller någon annan högskola vid Aalto-universitetet, eller genomöas som JOO-studier vid ett annat finskt universitet.
äԱsutbudet vid ARTS ö läsåret 2018-2020 hittar du från (kurser och biämnen).
Examensarbeten
Se websidor (på finska) ö mer information om 10 sp examensarbeten.
Fritt valbara studier
Till kandidatprogrammet ö konst, design och arkitektur hör fritt valbara studier som bildar en helhet på 15 studiepoäng.
Den studerande kan bilda sin helhet med exempelvis följande studier:
- Valfria konst- och teoristudier som erbjuds av Enheten ö gemensamma studier
- Valfria språkstudier
- Kurser vid Aalto-universitetes alla högskolor via intern rörlighet
- JOO-studier vid ett annat finskt universitet
- Utbytesstudier
- Praktik