É«É«À²

Lärandemålen för Kandidatprogram i teknikvetenskap vid Högskolan för teknikvetenskaper baserar sig på de av Aalto-universitetet fastställda lärandemålen för teknologie kandidatexamen. Detaljerade lärandemål för kandidatprogrammet preciseras i anslutning till de enskilda huvudämnena och kurserna.

Utbildningsuppgift

Utbildningsprogrammet utbildar teknologie kandidater, som har förutsättningar att genom sina fortsatta studier och i arbetslivet utvecklas till planerare och utvecklare av teknologiska produkter och tjänster, experter och ledare i anslutning till teknikekonomiska system, företagare inom teknologi eller forskare. Denna kompetens bygger på grundläggande insikter i teknikvetenskaplig problemlösning, förmåga att tillämpa teoretiska kunskaper även i branschövergripande sammanhang, förmåga att skaffa fram och kritiskt bedöma samt hantera vetenskaplig och yrkesmässig information samt förmåga att delta mångsidigt i professionell och vetenskaplig kommunikation.

1. Huvud- och biämne

Grund- och huvudämnesstudierna inom Kandidatprogram i teknikvetenskap ger den studerande fördjupade insikter i sådana teknikvetenskapliga områden som ingår i utbildningsprogrammet och som är internationellt välkända.

Under kandidatstudiernas gång utvecklar den studerande en professionell identitet i anknytning till huvudämnet.

Den studerande bildar sig en uppfattning om den yrkespraxis som gäller inom området och förstår sambandet mellan de inhämtade kunskaperna och den vetenskapliga forskningen.

Den studerande har möjlighet att välja biämne eller valbara studiehelheter på så sätt att den för Aalto-universitetet karakteristiska växelverkan mellan vetenskap, teknik, ekonomi och konst förverkligas i examen.

Efter att ha slutfört sina studier inom Kandidatprogram i teknikvetenskap kan den studerande följa utvecklingen inom det område som motsvarar hens huvudämne och söka fram forskningsbaserad information samt arbeta i assisterande forskningsuppgifter för att utveckla sin kompetens.

2. Ett teknikvetenskapligt sätt att tänka och arbeta

Efter att ha slutfört sina studier inom Kandidatprogram i teknikvetenskap behärskar den studerande grunderna i ett teknikvetenskapligt sätt att tänka och arbeta.

Den studerande känner till de centrala begreppen, fenomenen, lagbundenheterna, modellerna och metoderna inom sitt huvudämne och kan tillämpa dem i praktiken.

Den studerande kan tillämpa fysiska, matematiska, datatekniska och produktionsekonomiska metoder i arbetsuppgifter inom sitt eget område.

Den studerande känner till vilka processer som ingår i utvecklingen och produktionen av varor och tjänster inom det egna området samt vilka faktorer som inverkar på livscykeln hos varor och tjänster. Vidare kan den studerande delta i de olika skedena av ingenjörsarbetet i anslutning till dessa processer.

Den studerande kan identifiera, definiera och lösa tekniska problem genom att använda de allmänna metoder inom området som hen lärt sig. Hen kan tillämpa de planeringsmetoder som hen har lärt sig för att uppfylla uppställda krav. Hen kan välja lämpliga arbetsredskap och -metoder samt använda dem. Hen kan kritiskt bedöma ingenjörsarbetets resultat, processer och metoder.

Den studerande känner till de centrala informationskällorna inom sitt huvudämne och kan söka fram information som stöder det egna arbetet. Hen har kunskap om de centrala forskningsmetoderna inom området och kan tillämpa dem för att inhämta kunskap.

Efter slutförda studier inom Kandidatprogram i teknikvetenskap kan den studerande ta sig an problem som uppstår i samband med utveckling eller planering av tekniska system och som det inte finns någon färdig lösning för.

Den studerande förstår den inverkan som tekniken, planeringen och det egna arbetet har på människor, ekonomin, samhället och miljön. Hen förstår de etiska frågorna inom området och deras betydelse för det egna arbetet.

3. Studiefärdigheter och en grund för diplomingenjörsstudier

Den studerande tar ansvar för sitt eget lärande som medlem av universitetssamfundet.

Kandidatprogram i teknikvetenskap ger förutsättningar för studier inom sådana program vid Aalto-universitetet som leder till diplomingenjörsexamen. Slutförda studier ger dessutom möjlighet till att söka sig till program som leder till högre högskoleexamen vid andra universitet i hemlandet eller utomlands.

Den studerande har möjlighet att planera sina studier på så sätt att hen får de kunskaper som krävs för studier som leder till högre högskoleexamen även inom ett område som motsvarar ett biämne i anknytning till den egna professionen (diplomingenjör).

Slutförda studier inom Kandidatprogram i teknikvetenskap skapar en grund för självständigt livslångt lärande och professionell utveckling.

4. ´¡°ù²ú±ð³Ù²õ±ô¾±±¹²õ´Úä°ù»å¾±²µ³ó±ð³Ù±ð°ù

En studerande som har slutfört studierna inom kandidatprogrammet i teknikvetenskap:

• har förmÃ¥ga till ett mÃ¥lmedvetet och planmässigt arbetssätt
• känner till principerna för grupparbete och ledning av grupp samt kan arbeta i enlighet med dessa principer
• kan fungera som representant för sitt omrÃ¥de i en branschövergripande grupp
• känner till principerna för planering, genomförande och utvärdering av projekt samt kan tillämpa dessa principer i sina studier och i sitt arbete
• känner till grunderna för affärsverksamhet och företagande inom det egna omrÃ¥det
• kan i sina studier och sitt arbete mÃ¥ngsidigt tillämpa de olika möjligheter som informations- och kommunikationstekniken ger
• kan kommunicera tydligt pÃ¥ sitt skolbildningssprÃ¥k och pÃ¥ det andra inhemska sprÃ¥ket (finska eller svenska) samt pÃ¥ minst ett främmande sprÃ¥k i bÃ¥de muntlig och skriftlig kommunikation med övriga sakkunniga inom det egna omrÃ¥det och med övrig publik bÃ¥de i Finland och utomlands
• kan samarbeta med olika typer av människor och verka i internationella miljöer.

Grundstudier

Genom grundstudierna utvecklar den studerande sådana grundläggande matematisk-naturvetenskapliga och informationstekniska kunskaper och färdigheter samt en sådan allmänbildning som behövs med hänsyn till framtida lärandemål. Efter slutförda grundstudier behärskar den studerande grundläggande färdigheter i att lösa matematiska problem inom det tekniska området samt grunderna i programmering. Därtill är hen införstådd med det mångvetenskapliga tänkande som är centralt inom utbildningen.

Omfattning: 65 sp
Ansvarsperson: Eila Järvenpää
Kod: SCI3026.A

^{*Opiskelija voi sijoittaa kurssin itselleen parhaiten sopivaan opiskeluvuoteen}

^{** Vieraan kielen voi opiskella myöhemminkin kuin tässä esitettynä toisena opiskeluvuotena. Lisätietoja kieliopinnoista ja kielitaidon osoittamiseen kelpaavista kursseista löydät tämän oppaan luvusta Tutkintoon kuuluvat kieliopinnot ja Kielikeskuksen sivuilta.}

±á³Ü±¹³Ü»åä³¾²Ô±ð

±á³Ü±¹³Ü»åä³¾²Ô±ðsstudierna stärker de förkunskaper som krävs för studier till diplomingenjör genom bygga vidare pÃ¥ grundstudiernas innehÃ¥ll vad gäller kommersiellt tänkande samt användarvänlig teknologi för kommunikation och interaktion. I huvudämnesstudierna ingÃ¥r ett mÃ¥ngvetenskapligt projektarbete som görs i grupp samt ett individuellt lärdomsprov. Efter slutförda studier behärskar den studerande grunderna i vetenskapligt tänkande och kan tillämpa sitt kunnande i problemlösningssituationer som anknyter till teknisk produktion samt har grundläggande färdigheter i grupp- och projektarbete.

Omfattning: 65 sp
Ansvarsperson: Eila Järvenpää
Kod: SCI3026

Målet för huvudämne

De lärandemål som beskrivs här kompletterar de allmänna lärandemålen för kandidatprogrammet i teknikvetenskap.

Utbildningsuppgift

Inom Kandidatprogram i teknikvetenskap vid Högskolan för teknikvetenskaper vid Aalto-universitetet utbildar huvudämnet informationsnätverk teknologie kandidater, som har förutsättningar att genom fortsatta studier och i arbetslivet utvecklas till bl.a.

• skapare och utvecklare av nya produkter, tjänster och verksamhetsmodeller som baserar sig pÃ¥ informations-, kommunikations- och medieteknologi,
• utvecklare och implementerare av informations- och kommunikationssystem för individuellt och gemensamt bruk i varierande produktionsekonomiska och sociala verksamhetsmiljöer,
• företagare och forskare.

Grund- och huvudämnesstudier

Grund- och huvudämnesstudierna ger den studerande en bred grundläggande kännedom om människan som användare av information och informations-, kommunikations- och visualiseringsteknologi samt om företag och organisationer som användare av samma teknologi. Efter slutförda studier har den studerande kunskap om, och kan tillämpa, matematiska och produktionsekonomiska problemlösningsmetoder som är nödvändiga för utvecklingen av informations-, kommunikations- och visualiseringstekniska tillämpningar. Den studerande kan programmera och förstår de centrala begreppen och verksamhetsmodellerna inom programvaruutveckling.

I samband med huvudämnesstudierna utvecklar den studerande en professionell identitet som anknyter till användarvänlig teknologi. Efter slutförda huvudämnesstudier kan den studerande mångsidigt följa informations-, kommunikations-, och visualiseringsteknologins utveckling och dess tillämpningar i affärsverksamhet samt dess inverkan på användarna. Vidare kan hen söka fram forskningsbaserad information och arbeta i assisterande forskningsuppgifter för att utveckla sin kompetens.

Ett teknikvetenskapligt sätt att tänka och arbeta

Efter att ha slutfört studierna behärskar den studerande grunderna i det teknikvetenskapliga sätt att tänka och arbeta som utmärker det egna området i relation till den produktionsmässiga helhet som bildas av människors verksamhet, teknik och affärsverksamhet.

Den studerande kan identifiera, definiera och lösa teknisk-ekonomiska problem som uppstÃ¥r i företag eller organisationer genom att använda de metoder som hen lärt sig. Hen kan tillämpa de mÃ¥ngvetenskapliga problemlösningsmetoder som hen har lärt sig för förverkligande av användarvänlighet vid användning av informations-, kommunikations-, och visualiseringsteknologi. Hen kan välja lämpliga arbetsredskap och -metoder samt använda dem.  Den studerande kan även ta sig an problem som uppstÃ¥r i samband med utveckling, planering eller kommersiell tillämpning av system som baserar sig pÃ¥ informations-, kommunikations- och visualiseringsteknik och som det inte finns nÃ¥gon färdig lösning för. Hen kan kritiskt bedöma resultat, processer och metoder i anslutning till det egna arbetet.

Grundstudier

Omfattning: 65 sp
Ansvariga professorer: Mikko Alava, Harri Ehtamo, Riikka Korte
Kod: SCI3029.A (matematik och systemvetenskap)

Ruotsinkieliset kurssivaihtoehdot ovat kirjattu kursiivilla. Opiskelija valitsee joko suomen- tai ruotsinkieliset kokonaisuudet kieliopinnoissa, matematiikan opinnoissa ja tuotantotalouden opinnoissa. Lue lisää opiskelusta ruotsiksi Att studera pÃ¥ svenska -osiosta.

^{* Kurssista on useita rinnakkaisia versioita eri periodeilla. Mikä tahansa rinnakkaisista versioista käy perusopintoihin, mutta tässä mainittu ajoitus on ensisijainen, malliohjelman mukainen toteutus.}

^{** Lisätietoja kieliopinnoista ja kielitaidon osoittamiseen kelpaavista kursseista on sivulla Tutkinnon kieli- ja viestintäopinnot.}

Matematiikan ja systeemitieteiden pääaine

Omfattning: 65 sp
Ansvariga professorer: Riikka Korte, Harri Ehtamo
Kod: SCI3029

Målen för huvudämnet

±á³Ü±¹³Ü»åä³¾²Ô±ðt matematik och systemvetenskap inom teknologie kandidatexamen ger grundläggande kunskaper i teorier, beräkningsmetoder och tillämpningar inom de matematiska omrÃ¥den som är centrala inom tekniken. Inom huvudämnet kan den studerande rikta in sig pÃ¥ matematik eller systemvetenskap.

Vad gäller inriktningen på matematik är målet att den studerande ska uppnå en nivå som ger färdigheter att tillägna sig nya matematiska metoder. Målet för kandidatstudier med inriktning på matematik är att den studerande kan söka fram information inom området, förstår sambandet mellan de inhämtade kunskaperna och den vetenskapliga forskningen och tillämpar sina färdigheter på ett kreativt sätt i problemlösningssituationer. Kandidatexamen skapar en god grund för fortsatta studier.

Målet för kandidatstudier med inriktning på systemvetenskap är att den studerande lär sig de grundläggande metoder som behövs i arbetet som systemingenjör. Studierna ger även de grundläggande kunskaper som behövs för studier för högre högskoleexamen inom huvudämnet system- och operationsanalys. Den studerande utvecklar färdigheter i att skapa och använda modeller för beslutsfattande samt för analys, planering och optimering av teknisk-ekonomiska system. Dylika modeller används idag i mycket stor utsträckning även i beskrivning och analys av samhälleliga, miljömässiga och biologiska fenomen.

I kursen Fysiikan ja matematiikan menetelmien studio bekantar vi oss med sÃ¥dana centrala program och metoder för datastödd matematisk modellering som behövs vid analys, planering och optimering av olika fenomen och system.

Kursen °¿²õ¾±³Ù³Ù²¹¾±²õ»å¾±´Ú´Ú±ð°ù±ð²Ô³Ù¾±²¹²¹±ô¾±²â³ó³Ùä±ôö³Ù kompletterar grundstudierna i matematik och är viktig vad gäller matematisk modellering pÃ¥ ett generellt plan. Till grunderna hör även kursen Euklidiset avaruudet, som behandlar euklidisk geometri och topologi som utgÃ¥ngspunkter för matematisk analys. Därtill behandlar kurserna Optimoinnin perusteet och Stokastiset prosessit grunderna i optimering och stokastik, som bägge är brett tillämpbara.

I SCI-projektkursen fÃ¥r den studerande utveckla sina arbetslivsfärdigheter. I kursen lär sig den studerande att samarbeta med olika typer av människor och att samtidigt fungera som representant för sitt omrÃ¥de. Den studerande lär sig även att leda en grupp samt projekthantering och interaktionsfärdigheter. Kursen genomförs i from av smÃ¥gruppsarbete under det tredje studieÃ¥ret.

Kandidatarbete och seminarium bildar en studiehelhet, vars mÃ¥l är att utveckla den studerandes färdigheter i vetenskapligt tänkande, informationssökning samt organisation och hantering av information. Vidare utvecklar den studerande sina muntliga och skriftliga färdigheter i sprÃ¥k och kommunikation. När kandidatarbetet är färdigt presenterar den studerande sitt eget arbete vid kandidatseminariet.

En studerande som inriktar sig på systemvetenskap ska även bekanta sig med statistiska prognosmetoder och göra självständiga laboratoriearbeten i anknytning till temat, se kurserna ovan. En studerande som inriktar sig på matematik kan fritt välja två kurser i listan.

Grundstudier

Omfattning: 65 sp
Ansvariga professorer: Mikko Alava, Harri Ehtamo, Riikka Korte Korte
Kod: SCI3028.A (teknillinen fysiikka)

De svensksprÃ¥kiga alternativen till kurserna anges i kursiv. Den studerande väljer antingen finsk- eller svensksprÃ¥kiga helheter vad gäller sprÃ¥kstudierna samt studierna i matematik och produktionsekonomi. Läs mer om att studera pÃ¥ svenska under Att studera pÃ¥ svenska.

^{* Det finns olika parallella versioner av kursen under olika perioder. Vilken som helst av versionerna passar in i grundstudierna, men den tidpunkt som nämns här är den som gäller i första hand.}

^{** Mer information om sprÃ¥kstudier och kurser som lämpar sig för pÃ¥visande av sprÃ¥kkunskaper finns i studieguiden under Kieliopinnot och pÃ¥ SprÃ¥kcentrets sidor.}

Teknillisen fysiikan pääaine

Omfattning: 65 sp
Ansvarsperson: Mikko Alava
Kod: SCI3028

^{* Obs! Kursen PHYS-C0240 ordnas läsåret 2017-2018 under perioderna IV-V på våren. Läsåret 2018-2019 ordnas kursen i form av undervisning hösten 2018, medan den våren 2019 erbjuds i form av en ersättande prestation. Från och med läsåret 2019-2020 ordnas kursen på hösten.}

Målen för huvudämnet

±á³Ü±¹³Ü»åä³¾²Ô±ðsstudier i teknisk fysik skapar en stadig grund för utbildning till professionell fysiker. Genom studier inom helheten Aallon Fysiikka (Aalto Physics) skapar den studerande en uppfattning om den praxis som anknyter till fysikerns arbete samt en förstÃ¥else för sambandet mellan de inhämtade kunskaperna och den vetenskapliga forskningen. Hen känner till de centrala begreppen, fenomenen, lagbundenheterna, modellerna och metoderna inom fysiken och kan tillämpa dem i praktiken för att lösa olika tekniska problem. Den studerande kan även arbeta i grupp och rapportera resultaten av arbetet. Efter slutförda huvudämnesstudier i teknisk fysik känner den studerande till de centrala informationskällorna inom fysiken och kan följa utvecklingen inom fysikens omrÃ¥de samt söka fram information som stöder det egna arbetet. Därtill kan den studerande arbeta i assisterande forskningsuppgifter i anknytning till fysikens olika delomrÃ¥den. I kursen Fysiikan ja matematiikan menetelmien studio, som hör till första Ã¥rets huvudämnesstudier, bekantar sig den studerande med matematiska metoder och programvara som behövs inom tekniken samt mätning inom fysiken och analys av resultaten.

Kursen °¿²õ¾±³Ù³Ù²¹¾±²õ»å¾±´Ú´Ú±ð°ù±ð²Ô³Ù¾±²¹²¹±ô¾±²â³ó³Ùä±ôö³Ù, som genomförs i början av det andra studieÃ¥ret, kompletterar den matematik som ingÃ¥r i grundstudierna med sÃ¥dana omrÃ¥den som behövs inom fysiken. Kurserna Kvanttimekaniikka, Termodynamiikka ja statistinen fysiikka, Sähkömagneettisen kenttäteorian perusteet och Materiaalifysiikka täcker de ämnesomrÃ¥den som den moderna fysiken och dess viktigaste tillämpningar baserar sig pÃ¥.  Dessa kurser är avsedda att genomföras efter grundstudierna under det andra studieÃ¥ret. Kursen Teknillisen fysiikan laboratoriotyöt, som genomförs under det andra Ã¥ret, fungerar som introduktion till självständigt forskningsarbete och rapportering. Laboratoriearbetena ordnas i högskolans fysiklaboratorier, där de studerande fÃ¥r bekanta sig ingÃ¥ende med forskningsverksamheten.

I SCI-projektkursen fÃ¥r den studerande utveckla sina arbetslivsfärdigheter. I kursen lär sig den studerande att samarbeta med olika typer av människor och att samtidigt fungera som representant för sitt omrÃ¥de. Den studerande lär sig även att leda en grupp samt projekthantering och interaktionsfärdigheter. Kursen genomförs i from av smÃ¥gruppsarbete under det tredje studieÃ¥ret.

Kandidatarbete och seminarium bildar en studiehelhet, vars mÃ¥l är att utveckla den studerandes färdigheter i vetenskapligt tänkande, informationssökning samt organisation och hantering av information. Vidare utvecklar den studerande sina muntliga och skriftliga färdigheter i sprÃ¥k och kommunikation. När kandidatarbetet är färdigt presenterar den studerande sitt eget arbete vid kandidatseminariet.

Grundstudier

Omfattning: 65 sp
Ansvarsperson: prof. Tuomas Aura
Kod: SCI3027.A

^{* Kurssista on useita rinnakkaisia versioita eri periodeilla. Mikä tahansa rinnakkaisista versioista käy perusopintoihin, mutta tässä mainittu kurssikoodi on ensisijainen, tietotekniikan malliohjelman mukainen kurssi.}

^{**Lisätietoja kieliopinnoista ja kielitaidon osoittamiseen kelpaavista kursseista löytyy sivulta Tutkinnon kieli- ja viestintäopinnot.}

±Êää²¹¾±²Ô±ð´Ç±è¾±²Ô²Ô´Ç³Ù

Omfattning: 65 sp
Ansvarsperson: prof. Tuomas Aura
Kod: SCI3027

Målen för huvudämnet

±á³Ü±¹³Ü»åä³¾²Ô±ðt datateknik ger den studerande en bred kännedom om grunderna i datateknik. InnehÃ¥llet motsvarar det internationellt kända omrÃ¥det computer science. Genom kandidatstudierna lär sig den studerande att kontinuerligt skaffa fram information om, och kreativt använda, den senaste tekniken i varierande uppgifter inom databehandling. Kandidatstudierna bildar även en grund för diplomingenjörsstudier inom datateknik genom vilka den studerande fördjupar sig i ett valfritt specialomrÃ¥de.

Centralt inom datatekniken är programvara, behandling av digital information och människan som användare och utvecklare av datatekniska tjänster. Det främsta målet för huvudämnet är att den studerande utvecklar solida färdigheter i programmering. Den studerande kan beskriva uppgifter inom databehandling som abstrakta problem och hitta algoritmiska lösningar för dem samt verkställa lösningar i form av dataprogram. I studierna bekantar sig den studerande med begrepp, fenomen och lagbundenheter inom databehandling samt de centrala byggstenarna för programvarusystem såsom databaser, nätverkstjänster, digitala medier, användargränssnitt, hantering av data och datasäkerhetsteknik. Behärskning av dessa grunder ger möjlighet till både systematisk problemlösning och användning av kreativitet i skapandet av datasystem. Samtidigt lär sig den studerande att analysera användarens och kundens behov, förstå livscykeln hos produkter och tjänster samt hantera metoder för produktion av programvara.

Inom ett område under snabb utveckling är det viktigt att huvudämnet ger den studerande långlivade kunskaper och färdigheter som hen har nytta av under hela sin yrkeskarriär. Abstraktioner, metoder och kritiskt tänkande är viktigare än produkter och teknologier. I huvudämnet ingår exempelvis inga kurser i programmeringsspråk, utan målet är en bred uppfattning om modeller och stilar inom programmering. Mångsidiga färdigheter i programmering är en utgångspunkt för databehandling, och en mångsidig utveckling av dessa färdigheter står i fokus redan i början av studierna. Även matematiken har en central roll i databehandling: olika delområden inom datatekniken använder olika matematiska metoder, och en behärskning av dessa öppnar dörrar till tekniska expertuppdrag av mer krävande slag. Det lönar sig att studera mera matematik än vad som ingår i de obligatoriska studierna. Betoningen på fasta principer innebär trots allt inte att huvudämnesstudierna inom datatekniken är särskilt teoretiska, utan studierna innehåller många tillämpade övningar, varmed den studerande får bekanta sig med den senaste teknologin och stärka sin yrkesskicklighet.

Datateknik, med alla dess tillämpningar, utgör ett brett och mångsidigt fält. Därför har det gjorts noggranna överväganden i planeringen av huvudämnet. I undervisningen ligger fokus på sådana ämnesområden som är föremål för forskning vid Aalto-universitetet. I grundkurserna syns forskningen på så sätt att de hålls av lärare som bedriver forskning inom sina respektive ämnesområden. I takt med att studierna framskrider får den studerande bekanta sig med vetenskapliga metoder och informationskällor. I huvudämnet ligger fokus på utveckling av högklassiga tillämpningar och tjänster samt behandling av information. I huvudämnet ingår färre studier i datorteknik än tidigare, medan elektrotekniken helt har uteslutits. En studerande som är intresserad av dessa ämnesområden kan inkludera dem i sina valbara studier och på så sätt komplettera sitt kunnande.

I kandidatprogrammet ingår varje termin en studio- eller projektbaserad kurs. I denna kurs utvecklar den studerande sin kreativa problemlösningsförmåga samt sina färdigheter i grupparbete och projekthantering. Därtill bekantar sig den studerande med produktutveckling och affärsverksamhet samt får erfarenhet av branschövergripande samarbete. Under studiernas gång får den studerande öva sin muntliga och skriftliga kommunikation i både finska och engelska. Den studerande vänjer sig vid att använda engelska som arbetsspråk vid behov samt får försmak på hur det är att arbeta i en internationell arbetsmiljö.

Kandidatstudierna innehåller utöver huvudämnet datateknik även studier i matematik, naturvetenskap och ekonomi samt ett biämne och övriga valbara studier. Detta gör det möjligt för den studerande att avlägga en examen som kännetecknas av mångvetenskaplighet och där datateknik och något av dess tillämpningsområden kombineras med exempelvis företagsekonomi.

Grundstudier

Omfattning: 65 sp
Ansvarsperson: apulaisprofessori Mikko Jääskeläinen
Kod: SCI3025.A

Opiskelija valitsee joko suomen- tai ruotsinkieliset kurssit kieliopinnoissa, matematiikan ja fysiikan opinnoissa ja Tuotantotalous 1 -kurssilla. Lue lisää opiskelusta ruotsiksi Att studera på svenska -osiosta.

^{* Lue lisää tutkintoon kuuluvista pakollisista kieliopinnoista sivulta Tutkinnon kieli- ja viestintäopinnot.}

±á³Ü±¹³Ü»åä³¾²Ô±ð

Som ansvarsperson för huvudämnet produktionsekonomi (tuotantotalous, Industrial Engineering and Management) fungerar biträdande professor Mikko Jääskeläinen. ±á³Ü±¹³Ü»åä³¾²Ô±ðsstudierna (bortsett frÃ¥n SCI-projektkursen samt kandidatarbetet och seminariet) genomförs enligt rekommendationen före det andra studieÃ¥rets slut.

HUDUÄMNESSTUDIER I PRODUKTIONSEKONOMI  (SCI3025)

Omfattning: 65 sp
Ansvarsperson: apulaisprofessori Mikko Jääskeläinen
Kod: SCI3025

Målen för huvudämnet

Kontexten för lärandemålen för huvudämnet produktionsekonomi

En diplomingenjör inom produktionsekonomi kan kombinera sitt tekniska, ekonomiska och sociala kunnande för att utveckla och leda företag och andra värdeskapande organisationer. Grunden för denna mångsidiga kompetens skapas redan i studierna för kandidatexamen. För motsvarande program och huvudämnen i ett internationellt sammanhang används ofta benämningen Industrial Engineering and Management. I kandidatexamen ingår sådana matematisk-naturvetenskapliga grundstudier samt grundstudier i databehandling som är kännetecknande för ingenjörsvetenskapen samt biämnesstudier inom något teknikområde och huvudämnesstudier i produktionsekonomi.

Lärandemål för huvudämnet produktionsekonomi

Inom produktionsekonomi granskas utvecklingen och ledandet av verksamheten hos värdeskapande organisationer som ett system, där de olika delområdena måste behärskas som en helhet: ägarvärde, kundvärde och effektiv användning av begränsade resurser är mål som är anknutna till varandra. Verksamheten i ett företag uppkommer i grund och botten till följd av växelverkan mellan människor, även om också system som baserar sig på teknik och regler har en framträdande roll. Den tekniska utvecklingen inverkar på verksamhetsmöjligheterna hos både företaget och dess kunder. Ett förtag är bundet till den globala verksamhetsmiljön och de förändringar som sker i den och måste därmed beakta målsättningarna och verksamheten hos både nuvarande och potentiella kunder, konkurrenter, samarbetspartner och övriga intressentgrupper.

Kurserna inom huvudämnet representerar tre delområden som anknyter till huvudämnena inom DI-programmet i produktionsekonomi och till den forskning som bedrivs vid institutionen för produktionsekonomi: strategi, operationer och organisatoriskt beteende. Efter slutförda huvudämnesstudier känner den studerande till de centrala begreppen, fenomenen, lagbundenheterna, modellerna och metoderna inom produktionsekonomin. Hen känner till huvudprinciperna för hur man leder en grupp och för hur man sköter verksamheten inom en grupp och en organisation på ett effektivt sätt. Hen känner vidare till huvudprinciperna för projekthantering och för styrning av produktionssystem. Därtill känner hen till de grundläggande metoder som används för utvärdering av den ekonomiska situationen hos ett företag och för ekonomiskt beslutsfattande samt de huvudprinciper som gäller i den strategiska utvecklingen av ett företag. Den studerande känner till de centrala informationskällorna inom produktionsekonomin och dess olika delområden samt har förmåga att söka fram information som stöder det egna arbetet.

En teoretisk grund skapar förutsättningar för självständigt lärande och för utveckling av expertis inom omrÃ¥det. Den studerande känner till de forskningsmetoder som används inom omrÃ¥det och kan tillämpa dem för att skaffa fram information.  Denna färdighet utvecklas och utvärderas i samband med kandidatarbetet. I huvudämnesstudierna ingÃ¥r även mÃ¥nga övningsarbeten och övriga lärandesituationer, varvid den studerande lär sig identifiera, definiera och lösa produktionsekonomiska problem genom att använda centrala metoder, begrepp och modeller inom omrÃ¥det. Hen kan välja lämpliga metoder och använda dem för att uppnÃ¥ uppställda mÃ¥l. Därtill kan hen kritiskt bedöma resultat som andra har uppnÃ¥tt samt de processer och metoder som har använts.

Den studerande utvecklar även färdigheter och beredskap att ta sig an problem som uppstår i samband med utveckling eller planering av teknisk-ekonomiska system och som det inte finns någon färdig lösning för. Inom den projektkurs som är gemensam för alla studerande inom Kandidatprogram i teknikvetenskap ställs studerande från olika huvudämnen inför denna utmaning. En studerande inom huvudämnet produktionsekonomi ska ha förmågan att fungera som expert inom sitt eget område i en mångvetenskaplig grupp. Hen ska klara av att både muntligt och skriftligt förmedla sitt kunnande till de övriga medlemmarna i gruppen.

Aalto-kurser (3 sp) ingår i grundstudierna i kandidatprogrammet i teknikvetenskap. Målet med de mångvetenskapliga studierna är att erbjuda alla studerande en tillräcklig förståelse för de möjligheter som erbjuds vid Aalto-universitetet. Målet är också att möjliggöra möten mellan studerande från olika utbildningsområden och uppmuntra till mobilitet.

För studerande inom informationsnätverk består de mångvetenskapliga studierna av kursen TU-A1150 Filosofi och systemtänkande (3 sp). Studerande inom övriga huvudämnen kan välja fritt bland de kurser som listas nedan. Den studerande kan också föreslå att någon annan kurs, i regel på kandidatnivå, inkluderas i grundstudierna, bortsett från de kurser som ingår i det egna huvudämnet. Till exempel kurser som hör till University Wide Studies är bra alternativ. Förslaget görs i den individuella studieplanen (ISP).

µþ¾±Ã¤³¾²Ô±ðt inom kandidatexamen omfattar 20-25 sp. µþ¾±Ã¤³¾²Ô±ðt (20-25 sp) och de fritt valbara studierna (25-30 sp) ska totalt omfatta 50 sp. µþ¾±Ã¤³¾²Ô±ðt fastställs i den individuella studieplanen (ISP). Studerande som har informationsnätverk eller produktionsekonomi som huvudämne ska studera ett tekniskt biämne.

µþ¾±Ã¤³¾²Ô±ðsutbudet vid Aalto-universitetet har sammanställts i µþ¾±Ã¤³¾²Ô±ð²Ô.

I vissa fall kan biämnesstudier möjliggöra överföring till ett annat magisterprogram inom det tekniska området än det som den studerande ursprungligen beviljats studierätt för. De kriterier som gäller överföring mellan kandidat- och magisterskedet kan du bekanta dig med här.

En studerande med informationsnätverk som huvudämne väljer ett tekniskt biämne bland de tekniska högskolornas biämnesutbud pÃ¥ kandidatnivÃ¥. µþ¾±Ã¤³¾²Ô±ðt ska avvika innehÃ¥llsligt frÃ¥n det egna huvudämnet. MÃ¥let är att biämnet ska bidra till att utvidga den studerandes kunnande genom att exempelvis göra den studerande förtrogen med ett nytt delomrÃ¥de eller tillämpningsomrÃ¥de inom tekniken.

Om den studerande vill välja ett biämne från en annan högskola än någon av de tekniska högskolorna ska detta bestämmas skilt i samråd med huvudämnets ansvarsprofessor. De begränsningar som gäller valet av biämne baserar sig på ett beslut fattat av Aalto-universitetets kommitté för akademiska ärenden 20.12.2011 gällande modellen för kandidatprogrammen inom teknik.

Följande biämnen ur µþ¾±Ã¤³¾²Ô±ð²Ô fyller kraven för ett tekniskt biämne:

• SCI3035 Energiatieteet
• SCI3033 Matematiikka
• SCI3034 Systeemitieteet
• SCI3032 Teknillinen fysiikka
• SCI3031 Tietotekniikka
• SCI3063 Tilastotiede
• ENG3045 Energia- ja ympäristötekniikka
• ENG3046 Kone- ja rakennustekniikka
• ENG3047 Rakennettu ympäristö
• ENG3050 Insinööritieteiden älykkäät järjestelmät
• ENG3048 Computation and Modelling in Engineering
• ENG3061 Energiatekniikka
• ENG3062 Georakentaminen
• ENG3063 Konetekniikka
• ENG3071 Geoinformatiikka
• ELEC3019 Automaatio- ja systeemitekniikka
• ELEC3021 Bioinformaatioteknologia
• ELEC3018 Elektroniikka ja sähkötekniikka
• ELEC3020 Informaatioteknologia
• CHEM3015 Materiaalitiede- ja tekniikka
• CHEM3016 Kemia
• CHEM3017 Teollinen prosessitekniikka
• CHEM3018 Luonnonvarojen kestävä jalostaminen
• CHEM3037 Teollisuus ja ympäristö

Däremot lämpar sig exempelvis följande biämnen inte som tekniskt biämne:

• ENG3049 Aaltonaut
• BIZ30004E Information Technology Programme

Om den studerande så önskar kan hen ersätta de fritt valbara studierna med ett andra biämne, som inte behöver vara tekniskt inriktat.

För TFM-studerande är valet av biämne i princip inte begränsat, utan de studerande kan välja ett biämne vid Högskolan för teknikvetenskaper, någon annan av Aalto-universitetets högskolor eller vid ett annat universitet i hemlandet eller utomlands. Som biämne lämpar sig dock inte ett biämne som utgår från huvudämnet. Vid valet av biämne kan du få hjälp av professorerna inom huvudämnena.

Högskolan för teknikvetenskaper och de övriga högskolorna vid Aalto erbjuder en mängd biämnen som lämpar sig även för huvudämnesstuderande inom TFM. µþ¾±Ã¤³¾²Ô±ðsutbudet vid Aaalto är brett och till vissa delar mÃ¥ngvetenskapligt: de studerande uppmanas till att modigt välja bland utbudet inom, eller utanför, Högskolan för teknikvetenskaper. Ett traditionellt alternativ är ett teoretiskt biämne som stöder det valda huvudämnet. Till dessa hör biämnen som innehÃ¥ller databehandling, beräkningsbaserad vetenskap, fysik och matematik. µþ¾±Ã¤³¾²Ô±ðt kan genomföras även i samband med utbytesstudier, och för detta utgör International Studies Minor ett bra alternativ.

Den studerande kan välja ett biämne vid Högskolan för teknikvetenskaper, en annan teknisk högskola vid Aalto-universitetet, Aalto-universitetets handelshögskola, Högskolan för konst, design och arkitektur eller ett annat universitet i hemlandet eller utomlands. En huvudämnesstuderande inom datateknik kan inte studera ett biämne inom datateknik (ett undantag utgörs av biämnet International Studies Minor som genomförs i form av utbytesstudier i utlandet).

µþ¾±Ã¤³¾²Ô±ðt har en stor betydelse för skapandet av det produktionsekonomiska kunnandet. Genom biämnet fördjupas den studerandes ingenjörskunnande inom ett valfritt delomrÃ¥de inom tekniken. En huvudämnesstuderande inom produktionsekonomi väljer ett biämne bland de tekniska högskolornas biämnesutbud pÃ¥ kandidatnivÃ¥. µþ¾±Ã¤³¾²Ô±ðt ska tydligt avvika frÃ¥n studierna inom produktionsekonomi, vara tekniskt till sitt innehÃ¥ll och omfatta 25 studiepoäng. Exempelvis juridiskt eller ekonomiskt inriktade studier lämpar sig inte som biämne för en huvudämnesstuderande inom produktionsekonomi.

µþ¾±Ã¤³¾²Ô±ðt fastställs i den individuella studieplanen. Utöver att biämnet ska vara tekniskt inriktat ska det även ha en koppling till nÃ¥got huvudämne pÃ¥ kandidatnivÃ¥ och till ett huvudämne pÃ¥ högre högskolenivÃ¥ som fördjupar det kunnande som förvärvas pÃ¥ kandidatnivÃ¥ eller alternativt till en motsvarande studiehelhet. µþ¾±Ã¤³¾²Ô±ðsstudierna ska ge den studerande de förutsättningar som krävs för att fortsätta studera ämnet som huvudämne i magisterskedet.

Följande ämnen ur µþ¾±Ã¤³¾²Ô±ð²Ô lämpar sig som tekniskt biämne för en studerande inom produktionsekonomi:

• SCI3035 Energiatieteet
• SCI3033 Matematiikka
• SCI3034 Systeemitieteet
• SCI3032 Teknillinen fysiikka
• SCI3031 Tietotekniikka
• ENG3061 Energiatekniikka
• ENG3062 Georakentaminen
• ENG3063 Konetekniikka
• ENG3071 Geoinformatiikka
• ELEC3019 Automaatio- ja systeemitekniikka
• ELEC3021 Bioinformaatioteknologia
• ELEC3018 Elektroniikka ja sähkötekniikka
• ELEC3020 Informaatioteknologia
• CHEM3016 Kemia

Även följande biämnen lämpar sig som tekniskt biämne:

• CHEM3015 Materiaalitiede- ja tekniikka
• CHEM3017 Teollinen prosessitekniikka
• CHEM3037 Teollisuus ja ympäristö
• ENG3045 Energia- ja ympäristötekniikka
• ENG3046 Kone- ja rakennustekniikka
• ENG3050 Insinööritieteiden älykkäät järjestelmät
• ENG3048 Computation and Modelling in Engineering

Däremot lämpar sig följande biämnen inte som tekniskt biämne:

• ENG3065 Kiinteistötalous
• CHEM3018 Luonnonvarojen kestävä jalostaminen
• SCI3063 Tilastotiede
• ENG3047 Rakennettu ympäristö
• SCI3030 Informaatioverkostot
• ENG3049 Aaltonaut
• CHEM3040 CHEMARTS
• ENG3070 Vesi- ja ympäristötekniikka

Det rekommenderas att biämnet genomförs under det tredje studieåret. Notera dock att vissa biämnen kan vara uppbyggda på så sätt att en del kurser ska genomföras redan under det andra studieåret.

Vid valet av biämne är det skäl att vara uppmärksam på att det kan finnas begränsningar eller ansökningstider för somliga biämnen.

De fritt valbara studierna i kandidatexamen omfattar 25-30 sp. De fritt valbara studierna och biämnet i kandidatstudierna ska omfatta 50 sp. Helheten kan inkludera kurser som kan väljas rätt fritt vid Aalto-universitetet eller andra universitet i hemlandet (JOO-studier) eller utomlands (utbytesstudier). De fritt valbara studierna kan även inkludera ett andra biämne.

Nedan följer exempel på sådana studier som det rekommenderas att du inkluderar i dina fritt valbara studier.

Studier som stöder huvudämnet

Alla kurser inom huvudämnet som inte redan ingår i huvudämnet kan med fördel inkluderas i de fritt valbara studierna. Även sådana huvudämneskurser på DI-nivå som den studerande har tillräckliga förkunskaper för lämpar sig som fritt valbara studier.

Studier som stöder biämnet

Om den studerande vill utvidga sitt kunnande i anslutning till sitt biämne kan hen inkludera sådana kurser som inte redan ingår i biämnet inom kandidat- eller DI-examen som fritt valbara studier. Om du är osäker på vilket biämne du ska välja kan du inom ramen för de fritt valbara studierna bekanta dig med olika biämnen genom att delta i grundkurser inom några olika biämnesalternativ för att därefter välja ett lämpligt biämne.

´¡°ù²ú±ð³Ù²õ±ô¾±±¹²õ´Úä°ù»å¾±²µ³ó±ð³Ù±ð°ù

• SCI.harj Praktik / SCI.khar Internationell praktik (högst 10 sp) – kan genomföras i hemlandet eller utomlands. (Se tilläggsinformation i MyCourses)
• SprÃ¥kcentrets kurser i talkommunikation, t.ex. LC-0310 Introduktion i talkommunikation L (2-3 sp) och LC-0320 FörmÃ¥ga att tala inför publik L (3 sp)

Ö±¹°ù¾±²µ²¹ kurser inom de olika huvudämnena inom kandidatprogrammet i teknikvetenskap

• Kurser i datateknik
  • CS-A1120 Ohjelmointi 2 (5 op)
• ELEC-A1100 C-ohjelmoinnin peruskurssi (5 op)
• CS-A1140 Tietorakenteet ja algoritmit (5 op)
• CS-A1150 Tietokannat (5 op)
• Kurser vid institutionen för produktionsekonomi (kod som börjar med TU)
• Kurser vid institutionen för teknisk fysik (kod som börjar med PHYS)
• Kurser vid institutionen för matematik och systemanalys (kod som börjar med MS)

Internationalisering

• Utbytesstudier i utlandet
• International Studies Minor
• SprÃ¥kcentrets kurser i främmande sprÃ¥k
• LC-0420 Introduction to Intercultural Communication (3 sp)
• LC-0421 Multicultural Teamwork and Leadership (3 sp)

Allmänbildande studier

• Aalto-kurser (öppna för alla studerande vid Aalto)
• University Wide Art Studies -kurser (öppna för alla studerande vid Aalto)
• Kurser vid ±á²¹²Ô»å±ð±ô²õ³óö²µ²õ°ì´Ç±ô²¹²Ô (via ansökan om intern rörlighet)

En studerande som har antagits för att avlägga kandidatexamen ska i samband med studierna för kandidatexamen påvisa (ES-2013, 13-15 §):

• sÃ¥dana kunskaper i finska och svenska som krävs av statsanställda vid tvÃ¥sprÃ¥kiga myndigheter enligt 6 § 1 mom. i lagen om de sprÃ¥kkunskaper som krävs av offentligt anställda (424/2003) och som är nödvändiga med tanke pÃ¥ det egna omrÃ¥det samt
• sÃ¥dana kunskaper i minst ett främmande sprÃ¥k som gör det möjligt att följa utvecklingen inom det egna omrÃ¥det och vara verksam i en internationell omgivning.

Kravet som gäller den studerandes behärskning av det andra inhemska språket bestäms enligt skolbildningsspråket. Om skolbildningsspråket är finska ska färdigheter i det andra inhemska språket påvisas i svenska, medan mognadsprovet i anslutning till kandidatarbetet skrivs på finska. Om skobildningsspråket är svenska ska färdigheter i det andra inhemska språket påvisas i finska, medan mognadsprovet i anslutning till kandidatarbetet skrivs på svenska.

Provet i det andra inhemska språket är obligatoriskt för alla studerande som har finska eller svenska som skolbildningsspråk och som har fått sin skolbildning i Finland.

Kunskaperna i det andra inhemska språket påvisas i samband med ett skriftligt och muntligt prov i det andra inhemska språket (finska/svenska) som ingår i grundstudierna. Utmärkt behärskning av skolbildningsspråket påvisar den studerande genom att skriva mognadsprovet i anslutning till kandidatarbetet på det inhemska språk som den studerande har som skolbildningsspråk.

Skriftliga och muntliga färdigheter i ett främmande språk påvisas genom deltagande i en eller flera kurser i ett främmande språk eller i ett skriftligt och muntligt språkprov. I studierna betonas särskilt behärskning av utbildningsområdets språk. De obligatoriska studierna i ett främmande språk omfattar 3 studiepoäng och ska innefatta både en skriftlig och en muntlig del inom samma språk.

De obligatoriska sprÃ¥kstudierna placerar sig inom grundstudierna, och den rekommenderade tidpunkten för att genomföra studierna finns utmärkta i modellprogrammen för huvudämnena. Det andra inhemska sprÃ¥ket lönar det sig att genomföra under den tidpunkt som anges i modellprogrammet, eftersom det för dessa kurser finns särskilda grupper för de studerande vid Högskolan för teknikvetenskaper i huvudämnenas modelläsordningar och det pÃ¥ sÃ¥ sätt är lättare att säkra en plats pÃ¥ kursen. Studierna i det främmande sprÃ¥ket kan genomföras under den tidpunkt som passar den studerande bäst (under det andra eller tredje studieÃ¥ret).

Mer information om påvisande av språkkunskaper och om fastställande av skolbildningsspråk får du på Språkcentrets webbplats, i examensstadgan (ES-2013 13-15 §) och hos planeraren inom det egna huvudämnet. En lista över kurser som lämpar sig för påvisande av språkkunskaper hittar du på språkcentrets webbplats, och för läsåret 2017-2018 finner du en bifogad lista här.

Det andra inhemska språket

Om ditt skolbildningsspråk är finska ska du genomföra följande kurser inom grundstudierna för examen:
LC-5001 Toisen kotimaisen kielen (ruotsi) kokeen kirjallinen osio, 1 op
LC-5002 Toisen kotimaisen kielen (ruotsi) kokeen suullinen osio, 1 op

Om ditt skolbildningsspråk är svenska ska du genomföra följande kurser inom grundstudierna för examen:
LC-7001 Toisen kotimaisen kielen (suomi) kokeen kirjallinen osio, 1 op
LC-7002 Toisen kotimaisen kielen (suomi) kokeen suullinen osio, 1 op

Mognadsprov

I anknytning till kandidatarbetet och -seminariet genomförs

SCI.kyps °­²â±è²õ²â²â²õ²Ôä²â³Ù±ð 0 op

Kurser som lämpar sig för obligatoriska språkstudier läsåret 2017-2018

(o) = lämpar sig för påvisande av de muntliga språkkunskaper som är obligatoriska inom examen

(w) = lämpar sig för påvisande av de skriftliga språkkunskaper som är obligatoriska inom examen

De obligatoriska kurserna i ett främmande språk ska genomföras inom samma språk.

ENGELSKA

DE TEKNISKA HÖGSKOLORNA
LC-1110 Online Writing Skills for Engineers 1 (w) (1 cr)
LC-1111 Online Writing Skills for Engineers 2 (w) (1 cr)
LC-1112 Online Presentations Skills for Engineers (o) (2 cr)
LC-1113 Autonomous Language Learning Path (o + w) (3 cr)
LC-1114 Communicating Technology (o + w) (3 cr)
LC-1115 Persuasive Communication (o,w) (3 cr)
LC-1116 Directed Studies in English (o / w) (1 - 2 cr)
LC-1117 Integrated Oral and Written Skills (o,w) (3 cr)
LC-1118 Aaltonaut Communication Skills (o,w) (3 – 6 cr)
LC-1119 Recognition of prior English learning (AHOT in Finnish, o + w) (3 cr)
LC-1310 Academic Communication for MSc Students (o,w) (3 cr)
LC-1320 Thesis Writing for Engineers (MSc) (w) (3 cr)
LC-1330 Presenting Doctoral Research (o) (3 - 5 cr)
LC-1340 Writing Doctoral Research (w) (3 - 5 cr)
LC-1410 Industrial Communications (o + w) (3 - 5 cr)
LC-1420 Project Communication (o,w) (3 - 5 cr)

SPANSKA
LC-2150 Español 5 (o,w) (3 sp)
LC-2160 Español 6 (o,w) (3 sp)
LC- 2170 Curso avanzado - Español profesional (o,w) (3 sp)
LC-2241 Español 4a – Cultura y negocios (o,w) (3sp)
LC-2242 Español 4b – Cultura y negocios (o,w) (3 sp)
LC-2243 Español 4c - Comunicación corporativa (o, w) (3 sp)

KINESISKA
LC-9115 Kiina 5 - Työelämän kiinaa (o,w) (3 op)
Chinese 5 - Chinese for Professional Needs  (o,w) (3 cr)

FRANSKA
LC-4103 Communication professionnelle avancée (o,w) (3 sp)
LC-4122 Français 3b – Communication professionnelle (o,w) (3 sp)
LC-4123 Français 3c – Communication professionnelle (o,w) (3 sp)
LC-4134 Recherche, gestion et produit (o,w) V (3-4 sp)
LC-4201 Projets francophones BIZ (o,w) (3-4 sp)
LC-4202 Projets francophones (o,w) (3-4 sp)
LC-4901 Ranskankielinen yritysviestintä 1b (o,w) 3 sp)
LC-4902 Français des affaires 1a (o,w) (3 sp)

TYSKA
LC-6031 Saksaa vaihtoon lähteville (o,w) (2 op)
LC-6032 Deutsch 5 – Työelämän viestintää (o,w) (3 op)
LC-6033 Deutsch 6 – Työelämän viestintää (o,w) (3 op)
LC-6034 Technisches Deutsch (o,w) (3 sp)
LC-6035 Landeskunde (o,w) (3-6 sp)
LC-6121 Liike-elämän saksaa 2a (o,w) (3 sp) + LC-6122 Liike-elämän saksaa 2b (o,w) (3 sp) (endast om båda genomförs)
LC-6131 Liike-elämän saksaa 3a (o,w) (3 op)
LC-6132 Liike-elämän saksaa 3b (o,w) (3 op)
LC-6133 Deutsch fürs Management (o,w) (3 sp)

RYSKA
LC-8094 Alakohtaista venäjää (o,w) (3 op)
LC-8244 Liike-elämän venäjää 4 (o,w) (3 op)
LC-8351 Venäjänkielinen yritysviestintä A (o,w) (3 op)
LC-8352 Venäjänkielinen yritysviestintä B (o,w) (3 op)

I teknologie kandidatexamen ingår ett lärdomsprov i form av ett kandidatarbete, som görs om ett tema som är kopplat till huvudämnet. Kandidatarbetet och kandidatseminariet bildar en studiehelhet på 10 studiepoäng, som även inkluderar mognadsprovet.

Kandidatseminariet, och kandidatarbetet som görs i anslutning till seminariet, utgör en studiehelhet som behandlar vetenskapligt tänkande, informationssökning, strukturering och hantering av information samt färdigheter i språk och kommunikation. Kandidatarbetet görs om ett tema som är kopplat till huvudämnet. Mer information om seminariet hittar du i anslutning till de enskilda huvudämnena i MyCourses.

• SCI3025.kand - Kandidaatintyö ja seminaari (Tuotantotalous)
• SCI3026.kand - Kandidaatintyö ja seminaari (Informaatioverkostot)
• SCI3027.kand - Kandidaatintyö ja seminaari (Tietotekniikka)
• SCI3028.kand - Kandidaatintyö ja seminaari (Teknillinen fysiikka)
• SCI3029.kand - Kandidaatintyö ja seminaari (Matematiikka ja systeemitieteet)

Målet för kandidatseminariet är att den studerande lär sig

• söka fram vetenskaplig information och göra upp en forskningsplan
• i enlighet med forskningsplanen bearbeta vetenskaplig information som sammanställs i ett lärdomsprov
• rapportera om forskningsresultaten i sitt lärdomsprov enligt kraven som ställs pÃ¥ en vetenskaplig presentation
• presentera sitt lärdomsprov offentligt
• argumentera vetenskapligt genom att analysera och bedöma lärdomsprov som andra studerande har gjort.

Syftet med kandidatseminariet är att det ska stöda kandidatarbetet. I kandidatseminariet deltar den studerande i föreläsningar och övningar som behandlar vetenskapligt tänkande, vetenskaplig etik, informationssökning, strukturering och hantering av information samt färdigheter i språk och kommunikation. Den studerande skriver sitt kandidatarbete under seminariets gång.

Ansvarsläraren och de handledare som hen utser för kandidatarbetena ansvarar för arrangemangen av kandidatseminariet samt för att de uppsatta målen uppnås. Kandidatseminariet sträcker sig över två perioder, och seminariet ordnas på både hösten och våren. Det svenskspråkiga kandidatseminariet som är gemensamt för alla utbildningsprogram ordnas på både hösten och våren.

Undervisningsspråket för kandidatseminariet är antingen finska eller svenska. Kandidatarbetet skrivs i regel på skolbildningsspråket (finska/svenska). En studerande som har fått sin skolbildning på något annat språk än finska eller svenska kan skriva sitt kandidatarbete på engelska.

Syftet med mognadsprovet är att kontrollera den studerandes förtrogenhet med ämnesområdet och att den studerande har utmärkta kunskaper i det inhemska språk på vilket hen har fått sin skolbildning. Genom mognadsprovet påvisar den studerande samtidigt att hen har de muntliga och skriftliga språkkunskaper som krävs av offentligt anställda.

Mognadsprovet genomförs som en del av kandidatarbetet i samband med textverkstäder i anslutning till kandidatseminariet. Språket i mognadsprovet granskas av en lärare i finska eller svenska, och innehållet godkänns av handledaren eller ansvarsläraren. En studerande vars skolbildningsspråk varken är finska eller svenska ska kontrollera kursens webbplats för information som gäller mognadsprovet.
I bedömningen av mognadsprovet används vitsorden godkänd och underkänd.

Mer information om fastställande av skolbildningsspråk och om mognadsprovet på språkcentrets sidor.