Naturen i centrum i Aaltos campusplan

Alvar Aaltos planer för Otnäs campus är ett bra exempel på hur naturen och den byggda miljön kan smälta samman och skapa en harmonisk och hållbar helhet. Aaltos visioner kännetecknas av gräsmattor, grupper av träd och enskilda träd som tillsammans med Otnäs parkhistoria skapar en unik helhet. Enligt Aaltos campusplan skulle dessa naturelement bevaras och förtydligas så att de även i fortsättningen kan fungera som estetiska och ekologiska element i området.

Grönska och trädbestånd ska bevaras
Aaltos långsiktiga och hållbara tänkande kom till uttryck i hans inställning till att bevara trädbeståndet på campusområdet. Denna princip var också en linje för den senare förvaltningsnämnden i Otnäs, som var enig om vikten av att bevara träden. Särskilda åtgärder planerades till och med för att skydda träden.
Många experter rådfrågades för att planera parkerna på området. I slutet av 1950-talet gjorde trädgårdsplanerare upp en parkplan för området som siktade på att skapa en parkskog. Planen innehöll redan då underhållsåtgärder för campusskogen samt planering av eventuella gångstigar.
Enligt Elissa Aalto var Alvar Aaltos tanke att grönska inte skulle skapas på ett konstgjort sätt, utan att den egna strukturen, topografin och ljusvariationer hos naturen skulle respekteras i stadsbyggandet. Alvar Aalto trodde att sammanfogningen av naturmiljön och byggnaderna är en viktig del av den moderna stadsplaneringen, och ett symboliskt tillvägagångssätt kan uttrycka en oskiljaktig koppling mellan människan och naturen. I Aaltos planer låg de offentliga lokalerna och de huvudsakliga trafikförbindelserna i centrum. Från dem närmade man sig naturen.
Alvar Aalto (fritt översatt): Valtakuntamme suunnittelu ja kulttuurimme tavoitteet (1949).Naturen är ju en symbol för frihet. Ibland orsakar naturen rent av begreppet frihet, och är dess upprätthållare.
Före sin tid, fortfarande aktuell
Alvar Aaltos inställning till naturen var på många sätt före sin tid. Han har bland annat redan år 1930 reflekterat över de ekologiska dimensionerna av stadsplanering och då kritiserat populära idéer om trädgårdsstäder, då Aalto ansåg att idéerna var oekonomiska. Enligt honom kan utomhusluften och naturen med hjälp av tekniska lösningar bli en del av varje bostad. Målet var inte att separera den tätt byggda miljön från naturen, utan att skapa ett stadsområde där den naturliga miljön var en integrerad del av invånarnas livsmiljö.
Aaltos syn på förhållandet mellan natur och stadsplanering var radikal och fortfarande aktuell. Han ansåg inte att hänsynen till naturen bara var ett estetiskt val, utan att det var ett effektivt sätt att öka områdets konstnärliga och funktionella karaktär. Enligt honom var naturen en symbol för frihet och att integrera den i stadsplanering skulle bidra till att skapa en mer harmonisk och hållbar miljö. Aalto var övertygad om att samhället genom att grunda sina tekniska planer i naturen kunde skapa en bättre och friare miljö för alla.
°Ã¤±ô±ô´Ç°ù:
Otaniemen keskeinen kampusalue, kulttuuriympäristöselvitys. Livady Oy & Maisema-arkkitehtuuri MM. (2014)
Otaniemen, Keilaniemen kaavarungon alueen rakennetun ympäristö miljöötyypitys. Espoon kaupunki. (2019)
Läs fler nyheter

Pollinerare som små hjälpare i arbetet med biodiversitet
På Otnäs campus har biomonitorering assisterad av bin inletts.Kafé-restaurang Elissa öppet vid Kandidatcentret
Kafé-restaurang Elissa ligger i U-flygeln på Otakaari 1.Aalto-universitetets största utställning visar upp modiga lösningar från svamparkitektur till ekocement och verktyg för att avslöja demensrisk
Designs for a Cooler Planet tar över Otnäs med start den 5 september.