MyCourses: Accessibility
Accessibility tools in MyCourses
Services
Checklista över tillgänglighet i studiematerial och digitalt innehåll
Den här sidan ger dig en omfattande checklista som hjälper dig att säkerställa att ditt studiematerial är tillgängligt för alla studerande.
Webbplatsen uppdaterad 11.9.2026
Du kan använda checklistorna nedan för att bedöma tillgängligheten för olika typer av studiematerial samt för att hitta lösningar för att förbättra den.
Varför tillgänglighet är viktigt: Utan tillgängliga läromedel går många miste om grundläggande information och lärandemöjligheter. Tillgängligt lärandematerial är nödvändigt, särskilt för studerande med funktionsnedsättningar, funktionshinder eller inlärningssvårigheter, men det förbättrar lärandeupplevelsen för alla.
För vem är checklistan avsedd: Checklistorna är särskilt utformade som stödmaterial för personer som deltar i undervisningsarbetet vid högskolorna, men de är tillämpliga för vem som helst som stöd för att producera digitalt innehåll.
Sammanfattning av de centrala principerna för tillgänglighet
- Använd tillgängliga mallar och verktyg: Använd de dokumentmallar som läroanstalten erbjuder och kontrollera att studiematerialet är tillgängligt med hjälp av programmens egna verktyg för tillgänglighet.
- Var klar och strukturerad: Använd rubrikformat, mellanrubriker, tabellstrukturer och listor. Skriv tydligt och koncist.
- Kontrollera den visuella läsbarheten: Använd tillräckliga kontraster, tydliga typsnitt och undvik att använda färger som det enda sättet att presentera information.
- Erbjud alternativa presentationssätt: Alternativa texter ska läggas till bilder. Du ska lägga till textning/alternativa texter på originalspråket i videor och ljudfiler.
- Kom ihåg tillgängligheten även i specialinnehåll: Matematiska formler, VR- och 360°-material och LaTeX-filer kräver särskild uppmärksamhet, och det kan vara utmanande att hitta tillgängliga lösningar.
Checklistor för olika typer av studiematerial
I denna del: dokumentmallar, användning av färger, hyperlänktexter, tillgänglighetskontroll, filformat
| Börja med dessa frågor: | Gör så här |
|---|---|
| 1. Kan du använda din läroanstalts dokumentmallar? | Använd i mån av möjlighet de tillgängliga dokumentmallarna (t.ex. för PowerPoint eller Word) som din egen läroanstalt erbjuder och som har fördefinierade typsnitt, layout och dokumentstrukturer som stöder tillgänglighet [1]. |
| 2. Använder du färger för att ge uttryck för hur viktigt någonting är eller vad det betyder? | Det är tillåtet och lönar sig att använda färger för att förbättra kommunikationen, men de får inte användas som det enda sättet att förmedla information. Använd textformat, texturer/ytmönster, förklaringar eller symboler för att betona innehåll. |
| 3. Är kontrasten mellan färgerna tillräckligt stor? | Välj färger för texter, bilder och videor så att kontrasten är tillräckligt stor (mest kontrast är det mellan svart och vitt). Tillräcklig kontrast gör det lättare att läsa innehållet i studiematerialet. |
| 4. Är hyperlänktexterna beskrivande? | Ge hyperlänkar beskrivande texter som gör länken tydlig och anger för användaren vad den leder till. Kontrollera att texten i hyperlänken visuellt avviker från resten av texten. I regel markeras länktexten med understrykning och blå färg [2]. Som länktext passar namnet på den webbplats eller fil som länken leder till. Om det är fråga om en så kallad ankarlänk, d.v.s. en länk som leder till en specifik del på en webbsida, lönar det sig att skriva rubriken på den delen som länktext. Om till exempel en Word- eller pdf-fil öppnas via hyperlänken lönar det sig att ange det i länktexten, till exempel ”Slutrapport för projektet Harens år (PDF)”. |
| 5. Är din fil tillgänglig? | TKontrollera filens tillgänglighet med de inbyggda verktygen för tillgänglighet i ditt program (t.ex. Tillgänglighetskontroll i Word eller nätverktyget Accessibility Checker). Observera dock att inga verktyg kan kontrollera allt, men det är en bra utgångspunkt. När du delar ditt studiematerial, välj i mån av möjlighet webbsidor (till exempel Moodles aktiviteter Sida eller Bok), eftersom webbinnehåll är lättast att göra tillgängligt. Om du ändå använder separata dokument, t.ex. pdf, Word eller ppt-presentationer, observera att pdf-dokument är mest utmanande att göra tillgängliga. För att kunna publicera en tillgänglig pdf-fil krävs det att du gör det ursprungliga dokumentet tillgängligt och ser till att inställningarna för pdf-konverteringen är korrekta. Om dina studerande föredrar ett visst filformat, till exempel LaTeX eller filformat från professionell programvara, erbjud även dessa filformat.[3] |
Tilläggsinformation och källor:
[1] (på finska)
[2]
[3]
I denna del: Rubrikformat, typsnitt, textens utformning, användning av färger, lättlästhet
| ontrollera studiematerial i textformat med hjälp av dessa frågor: | Gör så här |
|---|---|
| 1. Använder du rubrikformat? | Använd alltid rubrikformat i rubrikerna och texterna: Rubrik 1 (H1) dvs. huvudrubrik, Rubrik 2 (H2) dvs. underrubrik på första nivå, Rubrik 3 (H3) dvs. underrubrik på andra nivå osv. Mer information om texter i presentationer finns under avsnittet Presentationsgrafik. |
| 2. Är textens och bakgrundens färgkontrast tillräckligt stor? | Välj textens och bakgrundens färger så att det är tillräcklig kontrast mellan dem, d.v.s. texten skiljer sig från bakgrunden och är lätt att läsa. Svart text på vit bakgrund syns bäst. Även tvärtom, det vill säga vit eller mycket ljus text mot svart eller mörk bakgrund syns bra. Använd till exempel verktyget Contrast Checker (WebAIM) [2] för att kontrollera färgerna. [2] |
| Använder du färger i texten för att ge uttryck för hur viktigt någonting är eller vad det betyder? | Betona vikten av textinnehållet med fetstil istället för med färg. Det är tillåtet och lönar sig att använda färger för att förbättra kommunikationen, men de får inte användas som det enda sättet att förmedla information. Exempel: i texten står verb med grönt och substantiv med blått. Det är okej, men informationen ska förmedlas till läsaren även på något annat sätt än visuellt, t.ex. efter verbet finns det en symbol som har en alternativ text (alt-text). Om du vill lyfta fram en del av din text är ett bra sätt att ge en rubrik för det aktuella stycket och lyfta fram det som ska betonas i rubriken. |
| 4. Stöder textens utformning läsbarheten? | Prioritera din egen högskolas tillgängliga mallar och bekanta dig med anvisningarna som rör dem. Genom att använda mallar och följa anvisningarna uppnår du enklast de mest tillgängliga formateringarna i dina egna dokument och presentationer. Välj typsnitt, teckenstorlek och format så att de stöder läsning på skärmen. Välj typsnitt utan seriffer såsom Arial, Aptos, Tahoma, Trebuchet eller Verdana. Använd minst radavståndet 1,5 om du publicerar innehållet som en pdf-fil. Använd fetstil med eftertanke (se även avsnittet om användning av färger i texten). Använd tillräckligt stor teckenstorlek i dina presentationer. Den rekommenderade teckenstorlek för PowerPoint och Slides-presentationer är 24 och för rubriker 36, men den lämpliga storleken kan variera beroende på typsnitt. Använd i nättexter 1) korta stycken , 2) listor och 3) mellanrubriker, även om det inte är fråga om lagstadgade tillgänglighetskrav. Det är lättare för läsaren att läsa en vänsterjusterad text med ojämn högermarginal än en jämnjusterad text. Det lönar sig också att undvika automatisk avstavning. I pdf-filer rekommenderas det att avstava långa sammansatta ord endast vid ordled och i övrigt undvika avstavning. [3] |
| 5. Är texten lättläst? | Skriv tydligt, sakligt och begripligt. Undvik långa meningsstrukturer och dela t.ex. upp meningar som innehåller flera olika bisatser i kortare meningar. Förklara förkortningar och välj kortare former i stället för långa sammansatta ord när du upprepar ett ord, skriv t.ex. hellre ”nätverkets distansmöte” än ”Teams-möte för nätverket av tillgänglighetsexperter”. Använd mellanrubriker. Beskrivande rubriker underlättar textens överskådlighet och läsbarhet. Varje gång du inleder ett nytt ämne eller presenterar ett nytt perspektiv i din text, lägg till en mellanrubrik för stycket. Använd även listor för att göra texten lättare att läsa. Använd olika presentationsformat såsom bilder, figurer och videor alltid när det är möjligt. Välj textstorlek enligt materialets användningsändamål. När texten är en del av en presentation ska du använda din högskolas mallar och deras automatiska utformningar. Om du vill publicera innehåll i något annat lättläst format, använd verktyg som gör det möjligt för användaren att anpassa textstorleken dynamiskt (t.ex. en Word-fil eller en HTML-baserad webbsida). |
Tilläggsinformation och källor:
[1]
[2]
[3] (på finska)
I denna del: alternativ beskrivning/alt-text, bilder som länkar, text i bild, bildens skärpa, bildformat
| Kontrollera bilder och figurer med hjälp av dessa frågor: | Gör så här |
|---|---|
| 1. Har bilderna en alternativ beskrivning? | Bilder ska alltid ha en alternativ beskrivning. Den kallas också alt-text (ibland även textmotsvarighet eller textalternativ). Alt-texten som läggs till i bilden kan vara tom om bilden inte ger mer information om materialet. Bilden utgör i så fall en dekoration. Bilden kan också markeras som dekoration om informationen redan finns i brödtexten eller på en separat sida/bilaga. |
| 2. Är den alternativa beskrivningen bra? | En bra alternativ beskrivning beskriver det väsentliga innehållet i bilden. Alt-texten som anknyter till informationen i bilden kan vara högst ett textstycke lång och den kan inte innehålla några andra innehållselement såsom tabeller, byte av språk eller listor. Om bilden behöver förklaras i större utsträckning än vad som är möjligt i ett kort textstycke ska det göras i brödtexten. Förklaringen kan ges i en separat bilaga eller på en egen webbsida. I de flesta ordbehandlingsprogram kan du lägga till alt-text för en bild via menyn som öppnas med högerklick, under alternativet för att lägga till alternativtext. I vissa program ska du välja funktionen för att redigera bilder, där du kan lägga till en alternativ beskrivning. Om det inte behövs alt-text görs en tom alternativ beskrivning i t.ex. Word genom att en bild markeras som dekoration. I vissa program ska du lägga till ett mellanslag i fältet för beskrivningen (eller en punkt om mellanslag inte fungerar). Om bilden beskrivs närmare i en separat bilaga ska du bifoga en hänvisning eller länk i bildtexten. |
| 3. Använder du bilder som länkar? | Om en bild fungerar som en länk, ange i alt-texten vart länken leder. Se anvisningarna för utformning av hyperlänkar i checklistan 0. Börja här. |
| 4. Har bilden text? | I regel ska texter inte presenteras som bilder (med undantag för logotyper). Figurer, modeller och diagram innehåller dock text. Då är det särskilt viktigt att säkerställa att texten syns tillräckligt tydligt mot bakgrunden och att samma information är tillgänglig på annat sätt, t.ex. i brödtexten, i bildtexten, på en separat sida eller i en bilaga, eller i alt-texten. |
| 5. Är bilden tillräckligt skarp och skiljer sig det väsentliga innehållet från bakgrunden? | Bilden ska vara tillräckligt skarp för att det väsentliga innehållet i bilden ska förstås. Beakta även kontrasten i bilden: Skiljer sig det viktigaste innehållet från bakgrunden och varandra? |
| 6. Är bilden beskärd så att endast det väsentliga syns? | Beskär bilden så att den visar det som är väsentligt. |
| 7. Är bildformatet valt enligt bildens egenskaper? | Om du använder en publikationsplattform/filtyp som stöder vektorbilder, d.v.s. SVG, ska du använda det för linjeteckningar om du har tillgång till eller kan göra en SVG-fil av din bild. Vektorbilderna skalas snyggare och kan förstoras utan att kvaliteten försämras. Linjeteckningar omfattar även olika grafer och figurer. Linjeteckningar har i regel färre färger än så kallade tonbilder, och de har i regel jämna färgytor. Därför lönar det sig att välja PNG som format för linjeteckningar om SVG inte är möjligt. PNG består inte av vektorer utan av pixlar, så kvaliteten försämras när bilden förstoras. Det bästa formatet för fotografier och andra så kallade tonbilder på nätet är JPG. JPG använder förlustkomprimering, vilket innebär att det inte lönar sig att spara samma bild på nytt i onödan, eftersom kvaliteten försämras vid varje lagringstillfälle [1]. |
| 8. Om din bild är en rasterbild, d.v.s. dess filformat är JPG, PNG eller GIF, är bildens storlek ändamålsenlig? | Optimera bilden enligt hela användningsändamålet. Bilden är då 100% i ditt material, vilket innebär att du inte gör bilden mindre när du bearbetar innehållet: Om du gör en bild mindre bara genom att skala den blir filstorleken inte samtidigt mindre. När ditt material är ämnat för att visas på skärmar och det inte ska skrivas ut bör pixelgrafiken (JPEG, PNG, GIF) ha en upplösning på 72 ppi (pixlar per tum). |
Tilläggsinformation och källor:
[1] (på finska)
I denna del: färgkontrast, färg som informationsmedlare, textformat, alternativa texter / alt-texter
| ontrollera figurer och infografer med hjälp av dessa frågor: | Gör så här |
|---|---|
| 1. Är kontrasterna i figurerna och infograferna tillräckligt stora? | Välj färg på texten och bakgrunden så att kontrasten mellan dem är tillräckligt stor, d.v.s. texten skiljer sig från bakgrunden och är lätt att läsa. Ett praktiskt verktyg för att kontrollera färgerna är det kostnadsfria verktyget Contrast Checker som finns fritt tillgängligt på nätet [1]. Ett bra sätt att kontrollera att informationen förmedlas oberoende av färgerna är att granska bilden i gråskala. Om det väsentliga kan urskiljas i gråskala kan du anta att informationen förmedlas oberoende av färgerna. Vid behov kan du lägga en enfärgad låda bakom texten om bakgrunden är brokig eller kontrasten annars inte är tillräcklig. I diagram kan det vara bra att använda konturlinjer runt sektorer och staplar om det hjälper att urskilja dem. |
| 2. Använder du färger för att förmedla information? | Använd i figurer, till exempel stapeldiagram, utöver färg också textförklaringar och olika former eller linjestilar. |
| 3. Innehåller figuren/infografen text? | Välj typsnitt, teckenstorlek och format så att de stöder läsning på skärmen. Använd fet stil med eftertanke. Använd inte kursivering. Se till att kontrasten mellan texten och bakgrunden är tillräckligt stor. |
| 4. Stöder textens utformning läsbarheten? | I infografer är det viktigt att det finns så lite text som möjligt, att texten är tillräckligt stor och att förklarande texter är så nära objektet som möjligt. Läs mer om utformning av tillgänglig text i checklistan 1. Texter. |
| 5. Finns det en alternativ text för figurerna/infograferna? | Lägg till tydliga alternativa textbeskrivningar, d.v.s. alt-texter. Alt-texten bör vara kort. Diagram kan kräva en längre beskrivning, då rekommenderas det att presentera det som en separat brödtext: I en PowerPoint-presentation kan beskrivningen till exempel finnas på nästa bild; i Word/PDF i en separat bilaga; eller på en webbsida kan det i bildtexten finnas en länk till en separat sida eller till ett avsnitt där diagrammets innehåll beskrivs i textform. [2] Läs mer om alternativa texter i checklistan 2. Bilder och figurer |
Tilläggsinformation och källor:
[1]
I det här avsnittet: tabellers formatering och struktur, rubrikrad/rubrikkolumn, sammanslagna celler, textformatering, bilder i tabeller, tabellers tillgänglighet med skärmläsare.
| Kontrollera tabellerna i ditt studiematerial med hjälp av dessa frågor: | Gör så här |
|---|---|
| 1. Är en tabell det bästa sättet att presentera denna information? | Använd tabeller för information som är naturlig att presentera i tabellformat. Använd inte tabeller enbart för layoutens skull (t.ex. för att få till stånd spalter). |
| 2. Är din tabell en tabell även tekniskt sett? | Tabellen ska vara en tabell, inte t.ex. en bild av en tabell. |
| 3. Har tabellen en rubrikrad (eller rubrikkolumn)? | Ange en rubrikrad (och/eller rubrikkolumn) för innehållet i tabellen. Rubrikerna ska även vara tekniskt fastställda som rubriker, vilket innebär att det inte räcker med enbart visuell design, såsom fet stil. [1] |
| 4. Är strukturen i din tabell tillräckligt | Om det finns ett behov av sammanslagna celler i din tabell är det vanligtvis ett tecken på att det lönar sig att dela upp tabellen i två eller flera separata tabeller. |
| 5. Har varje cell innehåll? | Varje cell i tabellen ska innehålla något: om data inte finns att tillgå ska det i stället stå t.ex. 0, ej tillgänglig, NA, n/a, no data eller vad du tycker bäst visar att det är meningen att det inte finns någon information i cellen. Observera att bindestreck eller tankestreck i regel inte läses upp i skärmläsare, om det inte specificeras i inställningarna. Därför fungerar de inte bra för att indikera en tom cell på egen hand, eller åtminstone ska det tydligt anges att de har använts. En person som använder skärmläsare kan ställa in att specialtecken läses högt om hen är medveten om behovet. |
| 6. Har tabellen en rubrik/beskrivning? | Beskriv tabellens syfte i tabellens rubrik (caption HTML) eller i en alternativ beskrivning (alt-text i Word). |
| 7. Stöder textens utformning läsbarheten? | Vänsterjustera cellen om den har mycket text. Rubrikerna kan vara centrerade och om det blir lättare att jämföra siffror när de är högerjusterade lönar det sig att göra det. Välj typsnitt, teckenstorlek och format så att de stöder läsning på skärmen. |
| 8. Finns det bilder i din tabell? | Se till att bilderna har tydliga alternativa textbeskrivningar, d.v.s. alt-texter. Bilderna ska ha tillräcklig kontrast och förmedlingen av information får inte grunda sig på enbart färger. T.ex. cirklar som skiljer sig från varandra enbart i färg, om de inte dessutom har något annat som skiljer sig åt, såsom storlek, mönster eller kontur. Eller så kan du direkt välja olika former, t.ex. cirkel, kvadrat eller triangel. |
| 9. Hittar personer som använder skärmläsare dina tabeller? | Excel och motsvarande program: Inled tabellen från flikens A1-cell eller ange åtminstone i A1-cellen var tabellen börjar. Inkludera bara en tabell per flik. Ge flikarna beskrivande namn. |
Tilläggsinformation och källor:
[1] (på finska)
Presentationsgrafik är avsedd att visas till exempel under en föreläsning eller i en video som stöd till det som sägs. Observera att bra presentationsmaterial i regel inte fungerar lika bra som kompletterande material.
I detta avsnitt: presentationsgrafik, diapresentationer, PowerPoint
| Granska presentationsgrafiken med hjälp av följande frågor: | Gör så här: |
|---|---|
| 1. Kan du använda dokumentmallarna vid ditt lärosäte? | Använd i mån av möjlighet de tillgängliga dokumentmallarna (t.ex. för PowerPoint eller Word) som din egen läroanstalt erbjuder och som har fördefinierade typsnitt, layout och dokumentstrukturer som stöder tillgänglighet [1]. |
| 2. Finns det en bild i din presentation? | Förmedla inte information enbart genom färg. Om det till exempel handlar om ett linjediagram kan du använda olika linjetyper. Se till att diagrammet är tydligt och fokusera på att visa de väsentliga uppgifterna i diagrammet. Om möjligt, arrangera diagrammet så att det viktigaste kommer först. Om du delar presentationen med de studerande som en fil, se till att diagrammen har alternativa beskrivningar. Se mer under avsnittet 3. Figurer och infografik. |
| 3. Finns det ett diagram i din presentation? | Förmedla inte information enbart genom färg. Om det till exempel handlar om ett linjediagram kan du använda olika linjetyper. Se till att diagrammet är tydligt och fokusera på att visa de väsentliga uppgifterna i diagrammet. Om möjligt, arrangera diagrammet så att det viktigaste kommer först. Om du delar presentationen med de studerande som en fil, se till att diagrammen har alternativa beskrivningar. Se mer under avsnittet 3. Figurer och infografik. |
| 4. Innehåller din presentation text? | Se till att det finns tillräcklig kontrast mellan texten och bakgrunden. En bra tumregel är att mindre text är bättre än mer text. Exempel på saker som lämpar sig väl för att visas i textform är nya termer, namn och sifferuppgifter. Om du delar presentationen med de studerande som en fil, se till att filen har ett beskrivande namn, att bilderna har beskrivande och unika rubriker och att ordningen på elementen i bilderna följer ordningen som de läses visuellt. Se mer under avsnittet Texter. |
| 5. Är diorna tydliga för användaren? | En bild = en huvudpunkt. Tänk på användningsändamålet. Undvik stora textmängder när du skapar presentationsmaterial. Presentera endast de viktigaste punkterna på bilderna och beakta anvisningarna för texten. Dela upp komplext och långt innehåll på flera bilder. |
| 6. Använder du rubrikformat? | Använd i PowerPoint och Slides de rubrikfält som finns i diornas struktur i stället för rubrikformateringar; den text som skrivs i dessa fält identifieras och markeras automatiskt av programmet som rubriker. Ge varje PowerPoint och Slides-sida också en beskrivande rubrik. Om du behandlar samma ämne på flera sidor och vill använda samma rubrik kan du skilja rubrikerna åt genom att lägga till exempel ett ordningsnummer eller ett nummer som anger vilken i serien det handlar om, t.ex. 1/n, 2/n, … n/n efter dem. Kontrollera till slut rubrikerna och innehållets ordningsföljd med hjälp av Tillgänglighetsgranskaren. |
| 7. Är textens och bakgrundens färgkontrast i presentationen tillräckligt stor? | Välj textens och bakgrundens färger så att det är tillräcklig kontrast mellan dem, dvs. texten skiljer sig från bakgrunden och är lätt att läsa. Svart text på vit bakgrund syns bäst. Även tvärtom, det vill säga vit eller mycket ljus text mot svart eller mörk bakgrund syns bra. Använd till exempel verktyget Contrast Checker (WebAIM) för att kontrollera färgerna. [2] |
| 8. Använder du färger i presentationen för att ge uttryck för hur viktigt någonting är eller vad det betyder? | Betona vikten av textinnehållet med fetstil i stället för med färg. Det är tillåtet och lönar sig att använda färger för att förbättra kommunikationen, men de får inte användas som det enda sättet att förmedla information. Exempel: i texten står verb med grönt och substantiv med blått. Det är okej, men informationen ska förmedlas till läsaren även på något annat sätt än visuellt, t.ex. efter verbet finns det en symbol som har en alternativ text (alt-text). |
| 9. Stöder utformningen av texten i presentationen läsbarheten? | Prioritera din egen högskolas tillgängliga mallar och bekanta dig med anvisningarna som rör dem. Genom att använda mallar och följa anvisningarna uppnår du enklast de mest tillgängliga formateringarna i dina egna presentationer. Välj typsnitt, teckenstorlek och format så att de stöder syftet för presentationen. Välj typsnitt utan seriffer såsom Arial, Aptos, Tahoma, Trebuchet eller Verdana. Använd fetstil med eftertanke (se även avsnittet om användning av färger i texten). Använd tillräckligt stor teckenstorlek i dina presentationer. Den rekommenderade teckenstorlek för PowerPoint och Slides-presentationer är åtminstone 24 och för rubriker 36, men den lämpliga storleken kan variera beroende på typsnitt. |
| 10. Är presentationen lätt att använda för olika användare? | Kontrollera ordningen den läses i och rubrikstrukturen innan du delar presentationen. Använd till exempel Tillgänglighetsgranskaren i PowerPoint. Om det behövs, tillhandahåll presentationen även i ett annat format (t.ex. Word eller HTML) där textstorleken kan ändras. |
| 11. Blir presentationsgrafiken en del av videoinspelningen? | Om du inte är säker på att textningen i det mediesystem du använder visas under videon, lämna till exempel ett tomt utrymme längst ned på PowerPoint-bilden för textningen, så att textningen inte täcker något väsentligt i videon. |
Tilläggsinformation och källor:
[1] (på finska)
I denna del: språk för ljudspår och textning, textmotsvarigheter, undertexter, beskrivning av visuellt innehåll, flimrande innehåll, placering av undertexter
| Kontrollera videor och ljud med hjälp av dessa frågor: | Gör så här |
|---|---|
| 1. Berättas i videon på ett beskrivande sätt allt innehåll som syns i videon (t.ex. PowerPoint-bilder)? | Om videon innehåller visuella element såsom PowerPoint-presentationer utöver en talare ska du beskriva allt innehåll som annars bara en seende åskådare kan se. |
| 2. Har videon undertexter? | Videon ska ha undertexter som motsvarar ljudspåret. Undertexterna ska också innehålla andra väsentliga ljud som hörs i videon än tal, till exempel [väckarklockan ringer]. Om talaren byts i videon och det inte syns i videon ska det synas i texten, t.ex. ”Matti: ” Det lönar sig att använda en separat textningsfil om publiceringsplattformen du använder erbjuder denna möjlighet. Undertexter som erbjuds separat heter på engelska Closed Captions (CC). Användaren kan själv aktivera eller inaktivera undertextningen. Om publiceringsplattformen du använder stöder closed captions som användaren själv kan aktivera eller inaktivera, välj det här alternativet. Om du däremot publicerar en video i en miljö där det inte finns någon videospelare som stöder textning, gör textningen till en del av videon, vilket innebär att textningen inte längre kan ändras eller stängas av. Detta är på engelska Open Captions. |
| 3. Är ljudspåret och textningen i videon på samma språk? | I en tillgänglig video är ljudspåret och textningen på samma språk. Observera att översatta undertexter inte gör videon tillgänglig på målspråket. [1] [2] Till exempel, om videon är finskspråkig och har textning på finska och engelska, är den tillgänglig endast på finska. En engelskspråkig video måste göras separat eller så ska en engelsk textmotsvarighet erbjudas utöver undertextningen, eftersom textmotsvarigheten kan höras med hjälpmedel, till skillnad från undertextningen. |
| 4. Finns det en textmotsvarighet för ljudinspelningen/videon? | Ljudinspelningar (t.ex. en podcast) ska alltid ha en textmotsvarighet. Du kan också göra en textmotsvarighet för en video, om ljudspåret i videon inte är tillgängligt på egen hand. Textmotsvarighet innebär en renskriven textversion av ljud- eller videoinspelningen. [1] [2] Om videon endast innehåller bild och inte något ljud ska det göras en textmotsvarighet för videon eller en ljudbeskrivning, d.v.s. syntolkning. Videon kan också fungera som mediealternativ, vilket innebär att den inte behöver textas, men den ska tydligt markeras som mediealternativ och den ska finnas i textens omedelbara närhet. Textmotsvarigheten eller mediealternativet ska till sitt innehåll motsvara det ljud, den video eller den text som den är motsvarighet till. Det får inte finnas mer information i ena än andra. Om det i videon visas en PowerPoint-presentation som innehåller text, men det muntligt framförs annat än det innehållet i videon kan presentationen inte användas som textmotsvarighet för videon. |
| 5. Finns det rum för undertexter längst ner i din video? | Om du till exempel delar en PowerPoint-presentation i din video lönar det sig att lämna nedre kanten i presentationen tom, så att undertextningen inte täcker någonting i videon. Det lönar sig också att ta hänsyn till eventuella skillnader mellan olika plattformar. |
| 6. Finns det andra visuella element i videon, såsom talarens namn, för- eller sluttexter. | Om information presenteras visuellt i videon, såsom talarens namn eller förtexter, ska det förmedlas i ljudspåret. Videon kan också ha ett separat ljudspår för syntolkning, om det stöds av videospelaren. Om det inte är möjligt att ha syntolkning i videon, och en version av videon görs där både syntolkning och originalljudet i videon är på samma spår, publiceras videon som en separat video, och det lönar sig att erbjuda en länk till den i samband med originalvideon. |
| 7. Ska de visuella material som används i videon (t.ex. PowerPoint-presentationer) vara tillgängliga? | Alla presentationer som visas i videon, såsom PowerPoint-presentationer, ska vara visuellt tillgängliga. Läs mer om utformning och kontrast i delen Texter, Bilder samt Diagram och infografer |
| 8. Din video orsakar väl inte sjukdomsattacker? | Videorna bör inte utan förvarning innehålla något som blinkar snabbare än tre gånger i sekunden. Det kan orsaka migrän eller epileptiska anfall hos vissa personer. Om det är nödvändigt att beskriva ett fenomen som blinkar snabbt ska du göra en separat video av det och tydligt varna för att videon innehåller flimmer som kan orsaka en sjukdomsattack. |
Tilläggsinformation och källor
[1]
[2] (på fisnka)
I denna del: alternativa material, tillgänglighet hos innehållet, användning av miljön med hjälp av olika styrenheter, stöd för navigering, anpassning av miljön, alternativa styrsystem
| Kontrollera VR- och 360-studiematerial med hjälp av dessa frågor: | Gör så här |
|---|---|
| 1. Finns det tillgängligt alternativt studiematerial till VR/360‑materialet? | Att göra multisensoriskt studiematerial tillgängligt är utmanande. Ofta är VR/360‑miljöer inte fullt tillgängliga för alla användare, vilket gör att alternativt studiematerial behöver erbjudas. Det finns många tillgängliga alternativ, men du bör överväga vad som bäst stöder den studerande och möjliggör en tillräckligt djup fördjupning i ämnet. Tillgängliga alternativ kan till exempel vara en textbeskrivning av vad användaren skulle uppleva i VR‑miljön, en undervisningsvideo eller en ljudguide som beskriver innehållet i den virtuella miljön, eller en serie stillbilder, men det är viktigt att i förväg säkerställa att de lämpar sig för den studerande. [1] |
| 2. Har tillgänglighetskriterierna för text, färger och bilder beaktats i planeringen av innehållet? | Läs föregående checklistor. |
| 3. Ges användaren instruktioner om hur man navigerar i miljön och hur hen ska gå vidare i de olika stegen? | Tillräcklig vägledning av användaren är centralt i multisensoriska lärmiljöer. Instruktionerna ska klargöra hur man rör sig i miljön och hur användaren förväntas agera för att främja lärprocessen. Det är rekommenderat att följa upp hur den studerande framskrider för att ge överblick över lärprocessen som helhet. I början och slutet av aktiviteterna kan man lägga till instruktionstext som beskriver stegen i framskridandet. |
| 4. Är det möjligt för användaren att anpassa miljön efter sina behov? | Ge användaren möjlighet att justera ljudstyrkan, rörelsehastigheten och att ta bort vissa visuella effekter eller anpassa vyn efter behov. |
| 5. Är det möjligt att navigera med tangentkommandon i den skärmbaserade virtuella miljön? | Att kunna navigera med tangentkommandon är ett centralt tillgänglighetskrav. Ta del av tillgänglighetsutlåtandet för den VR/360°-baserade lärmiljö som används vid din högskola. Om det inte går att navigera med tangenter, tänk på att du inte kan göra innehållet på den aktuella plattformen obligatoriskt utan att erbjuda ett tillgängligt alternativ. |
| 6. Finns det alternativ till VR-glasögonens styrenheter? | Observera att olika funktionsnedsättningar kan påverka möjligheten att använda styrenheter. Beroende på användarens behov kan till exempel röstkommandon, ögonspårning eller handrörelser fungera som alternativa styrsätt. |
Tilläggsinformation och källor:
[1] (på engelska)
I denna del: e-böcker, e-artiklar, e-tidskrifter, PDF-filer
| Kontrollera kursböcker och artiklar med hjälp av dessa frågor: | Gör så här |
|---|---|
| 1. Erbjuds kursboken i tillgänglig digital form? | Kontrollera på bibliotekets sidor om boken finns tillgänglig som e-bok eller ljudbok. Alla e-böcker är inte automatiskt tillgängliga, så du kan kontakta biblioteket för mer information om tillgängligheten. Du kan också skicka ett förslag till ditt bibliotek om att en tillgänglig version anskaffas. Om det inte finns någon tillgänglig bok kan den studerande be att en tillgänglig version skapas vid Celia-biblioteket. Produktionstiden är ca 3 månader. [1] |
| 2. Finns det en elektronisk tillgänglig version av artikeln? | Kontrollera på bibliotekets sidor om artikeln finns tillgänglig som e-artikel. Du kan också skicka in ett förslag om att anskaffa e-artikeln. Om du delar en artikel i PDF-format, kontrollera att den är tillgänglig med hjälp av Adobe Acrobat Pro eller PDF Xchange Editor [3] [4]. |
Tilläggsinformation och källor:
[1] Tillgängliga kursböcker | Aalto-universitetet
[2] (på engelska)
[3] (på engelska)
[4]
I det här avsnittet: formler, matematiska tecken
| Kontrollera matematiska tecken med dessa frågor: | Gör så här |
|---|---|
| 1. Vilka verktyg/filformat stöder tillgängliga matematiska tecken? | Åtminstone Moodle, M365-programmen (Word, PowerPoint, Excel, OneNote), EPUB3 och nu även pdf 2.0 stöder MathML. Office-produkterna använder internt formatet Office Math (OMML), men det går att importera och exportera formler i LaTeX- och MathML-format. [1] Från LaTeX-filer kan man skapa tillgängliga, taggade PDF 2.0-filer där formlerna är i MathML-format. [2] Dessa kan redan användas i undervisningen. Observera att arkiven har sina egna regler, vilket innebär att biblioteket vid din högskola kanske ännu inte tar emot pdf 2.0-filer. Observera att MathML-koden alltid måste korrekturläsas först och eventuellt kompletteras med osynliga tecken: Formelredigerare och LaTeX-kod använder inte det osynliga multiplikationstecknet ⁢ eller ⁢ det osynliga tecknet ”funktionens värde” ⁡ eller ⁡, så dessa måste vid behov läggas till själv. [3] |
| 2. Skriver du formler i Microsoft Office? (Word, Excel, PowerPoint och OneNote) | Använd ekvationsredigeraren för att skapa formler. Där kan du konvertera LaTeX-kod till formler när du vill effektivisera ditt arbete. Om du inte behärskar LaTeX-kod, använd Unicode-tecken i ekvationsredigeraren. Om möjligt, konvertera inte Microsoft Office-filer till pdf-format, utan dela dem i sitt ursprungliga format. |
| 3. Publicerar du matematiska tecken på en webbplats? | Använd i första hand MathML-kod för formler. Gör MathML-kod genom att konvertera t.ex. TeX-kod. [4] Om publiceringsplattformen du använder inte stöder MathML-kod, ta reda på om du kan lägga till innehåll med formler på en tillgänglig sida via en länk eller som en tillgänglig bilaga. |
Tilläggsinformation och källor:
[1] (på engelska)
[2] (på engelska)
[3] (på finska)
[4] (på finska)
Om du skapar en PDF från en LaTeX-fil är det viktigt att du gör PDF:en till ett tillgängligt, taggat dokument. [1]
| Kontrollera innehållet i Latex-filer med hjälp av dessa frågor: | Gör så här |
|---|---|
| 1. Har du gett bilderna alternativa texter? | Graphicx‑paketet möjliggör att skriva alternativa texter (alt‑texter) för bilder. Ett känt problem är dock att alt‑texterna inte alltid överförs vid konverteringen till pdf‑filer. Av den anledningen rekommenderas det att ge en mer detaljerad beskrivning i brödtexten eller som en separat bilaga. I filen kan du också informera om att bilderna saknar alt‑texter på grund av tekniska begränsningar och att deras innehåll beskrivs i brödtexten. |
| 2. Har filen ritade bilder? | Beskriv innehållet i bilden separat i brödtexten. För närvarande stöder inte LaTeX ritfunktioner alt-texter. |
| 3. Innehåller filen matematiska tecken? |
Du kan skapa en tillgänglig PDF-fil från din LaTeX-fil, där formlerna är skrivna i MathML. Se Matematiska tecken. Om de studerande kan använda LaTeX kan du också dela LaTeX-filerna med dem i sin ursprungliga form. Det är ett ganska tillgängligt alternativ för användare av skärmläsare som kan hantera LaTeX. |
Tilläggsinformation och källor:
[1]
Mer information, respons och hänvisningsanvisningar |
|---|
|
Version 3 / 11.9.2026 Ansvar för uppdateringen och upphovspersoner: Uppdatering och innehåll: Suvi Toivonen, suvi.toivonen@aalto.fi (Aalto-universitetet), Anna-Liisa Mattila (Uleåborgs universitet), Satu Turkka (Östra Finlands universitet), Jenni Torikka (Yrkeshögskolan Metropolia). Återanvändning och licens: Checklistan får utvecklas för den egna högskolans behov enligt följande licens: CC BY-NC-SA 4.0 () Anvisningar för hänvisning: Mattila, A.-L., Turkka, S., Toivonen, S. & Torikka, J. (2025) Checklista över tillgänglighet i studiematerial och digitalt innehåll (Version 3). Hämtad [datum]. Aalto-universitetet. Respons och serviceförfrågan till personalen vid Aalto-universitetet: myteachingsupport@aalto.fi Tack för hjälpen och samarbetet: Silvana Perez Läherinta, Samuel Girmay, Antti Huittinen & Luis Costa / Aalto-universitetet |
Stöd för läraren
Individuella studiearrangemang
Varje studerande vid Aalto har rätt till skäliga individuella studiearrangemang på hälsomässiga grunder. Den hälsomässiga orsaken kan vara till exempel läs- och skrivsvårigheter, sensorisk funktionsnedsättning, problem med den mentala hälsan eller inlärningssvårigheter. Individuella arrangemang är inte en orsak att göra avkall på lärandemålen, utan syftet med dem är att hjälpa den studerande att nå dessa mål.
Exempel på möjliga individuella studiearrangemang är tilläggstid (vid Aalto 1 h), separat lokal, tillgång till dator eller anpassade tidtabeller.
Teacher’s Handbook
A landing page for teachers to help them find information, services, and support related to teaching and learning.