É«É«À²

Målen för lägre högskoleexamen (examensstadgan 5§)

Enligt examensstadgan för ingenjörsvetenskaper (1.8.2013) ska den utbildning som leder till teknologie kandidatexamen ge den studerande:

1. omfattande insikter i utbildningsprogrammets grund- och huvudämnesstudier på ett teknisk-vetenskapligt område som är lätt att identifiera och internationellt känt;
2. förutsättningar till vetenskapligt tänkande och vetenskapliga arbetssätt;
3. förutsättningar för den utbildning som leder till högre högskoleexamen och för livslångt lärande;
4. förmåga att tillämpa de inhämtade kunskaperna i arbetslivet samt
5. tillräckliga kommunikativa färdigheter och språkkunskaper

Utbildningen grundar sig på vetenskaplig forskning samt på praxis inom området i fråga.

De mål som beskrivs i första momentet preciseras i undervisningsplanen för respektive utbildningsprogram.

³¢Ã¤°ù²¹²Ô»å±ð³¾Ã¥±ôen för kandidatexamen vid Högskolan för ingenjörsvetenskaper

Genom teknologie kandidatexamen vid Högskolan för ingenjörsvetenskaper utvecklar den studerande en bred kännedom om de polytekniska grunderna. De huvudämnen (omrÃ¥den) som erbjuds inom kandidatprogrammet är maskin- och byggnadsteknik, energi- och miljöteknik samt den byggda miljön.  

Genom att avlägga teknologie kandidatexamen får den studerande de färdigheter som behövs för att via magisterstudier fortsätta utveckla sin sakkunskap inom

•     energiteknik,
•     geoinformatik,
•     geokonstruktion och vägteknik,
•     fastighetsekonomi,
•     maskinbyggnadsteknik,
•     trafikteknik och markanvändningsplanering,
•     byggnadsteknik,
•     teknisk mekanik eller
•     vatten- och miljöteknik.

Genom studierna för kandidatexamen skapar den studerande en grund för studier som leder till diplomingenjörsexamen samt för en teknisk-vetenskaplig yrkesidentitet och arbete i en internationell verksamhetsmiljö. Den studerande bildar sig en uppfattning om den yrkespraxis som gäller i ingenjörens och forskarens arbete samt förstår hur denna kunskap relaterar till samhällsutvecklingen och till den vetenskapliga forskningen.

I kandidatexamen har den studerande möjlighet att välja ett biämne och valbara studiehelheter på så sätt att studierna återspeglar den kombination av vetenskap, teknik, ekonomi och konst som är kännetecknande för Aalto-universitetet.

Efter avlagd teknologie kandidatexamen klarar den studerande av att följa utvecklingen inom det egna området

och söka fram teknisk och forskningsbaserad information. En teknologie kandidat klarar av att utföra assisterande ingenjörs- och forskningsarbete och därigenom utveckla sitt kunnande. Exempel på typiska arbetsuppgifter efter avlagd diplomingenjörsexamen är expert- och ledningsuppgifter inom produktutveckling och forskning.

Genom teknologie kandidatexamen skapar den studerande en grund för självständigt livslångt lärande.

Teknisk-vetenskapligt tänkande och arbetssätt

• Genom de studier som ingÃ¥r i teknologie kandidatexamen har den studerande tillägnat sig följande kunskaper och färdigheter:
• FörstÃ¥r analytiskt tänkande och grunderna i teknisk-vetenskapliga arbetssätt.
• FörstÃ¥r de centrala begreppen, fenomenen, lagbundenheterna, modellerna och metoderna inom det egna omrÃ¥det.
• Klarar av att använda fackspecifika termer i diskussioner samt komma med förslag pÃ¥ lösningar.
• FörstÃ¥r och klarar av att tillämpa naturvetenskapliga och matematiska samt datatekniska metoder i arbetsuppgifter inom det egna omrÃ¥det.
• Känner till, förstÃ¥r och klarar av att lösa tekniska problem utgÃ¥ende frÃ¥n sin kunskap om de metoder som används inom omrÃ¥det och den problemlösningsförmÃ¥ga som baserar sig pÃ¥ ingenjörskunnande.
• Klarar av att tillämpa de planeringsmetoder som hen har lärt sig för att uppfylla uppställda krav.
• Klarar av att välja lämpliga arbetsredskap och -metoder samt använda dem.
• Klarar av att kritiskt analysera och beskriva de metoder, processer, resultat och effekter som utmärker ingenjörsarbetet.
• Känner till de centrala informationskällorna inom sitt omrÃ¥de och klarar av att söka fram information som stöder det egna arbetet samt utvärdera olika källor.
• FörstÃ¥r de forskningsmetoder som används inom omrÃ¥det och principerna för insamling av data.
• FörstÃ¥r vilka processer som ingÃ¥r i utvecklingen och produktionen av varor och tjänster inom omrÃ¥det samt vilka faktorer som inverkar pÃ¥ livscykeln hos varor och tjänster. Klarar vidare av att skapa en bild av de helheter som ingenjörsarbetet innefattar och delta i dess olika faser.
• FörstÃ¥r den inverkan som tekniken, planeringen och det egna arbetet har pÃ¥ människor, ekonomin, samhället och miljön.
• FörstÃ¥r de etiska frÃ¥gorna inom omrÃ¥det och deras betydelse för det egna arbetet.
• FörstÃ¥r och klarar av att tillämpa principerna för hÃ¥llbar utveckling och god etisk praxis.
• Klarar av att reda ut möjliga lösningar när det uppstÃ¥r problem i planeringen och utvecklingen av tekniska system, även i situationer där det inte finns nÃ¥gon färdig lösning.

Studiefärdigheter och teknologie kandidatexamen som grund för högre högskoleexamen

Genom teknologie kandidatexamen utvecklar studenten de färdigheter som behövs för att fortsätta studera inom ett utbildningsprogram som leder till högre högskoleexamen (diplomingenjör) vid Aalto-universitetet eller andra universitet eller högskolor i hemlandet och utomlands.

Den studerande kan planera sina studier inom kandidatexamen på så sätt att hen får de kunskapsmässiga förutsättningar som behövs för att avlägga högre högskoleexamen (diplomingenjör) även inom ett område som motsvarar ett biämne i kandidatexamen.

En studerande som har avlagt teknologie kandidatexamen klarar av att ta ansvar för sitt eget lärande som medlem av universitetssamfundet. Hen klarar av att utvärdera sitt eget lärande och välja lämpliga studiemetoder. Hen klarar av att dra nytta av olika lärandemiljöer och överskrida gränser mellan olika ämnen.

´¡°ù²ú±ð³Ù²õ±ô¾±±¹²õ´Úä°ù»å¾±²µ³ó±ð³Ù±ð°ù

Genom teknologie kandidatexamen skaffar sig den studerande färdigheter i att tillämpa sina språk- och kommunikationsfärdigheter samt övriga arbetslivsfärdigheter, vilka innefattar:

• ett mÃ¥lmedvetet och planmässigt arbetssätt,
• förmÃ¥ga att arbeta i grupp, förhandla, leda grupper och projekt samt samarbeta med olika typer av människor,
• att fungera som representant för det egna omrÃ¥det i en branschövergripande grupp även i en internationell verksamhetsmiljö,
• att dra nytta av data- och kommunikationstekniken inom det egna omrÃ¥det,
• muntlig och skriftlig kommunikation med sakkunniga inom det egna omrÃ¥det och med övrig publik,
• användning av ett främmande sprÃ¥k, sÃ¥dana färdigheter i det andra inhemska sprÃ¥ket som motsvarar de krav som anges i bestämmelserna

Grundstudier

Kod: ENG3042.A
Omfattning: 70 sp
Ansvarsprofessor: Jussi Leveinen

Kurser

*) Aalto-kurser 2017-2018

Lukuvuodesta 2017-2018 alkaen Insinööritieteiden tulevaisuusforumin tilalla voi suorittaa vähintään 3 op:n laajuisen (linkki )
Alle on koottu esimerkkejä ENG-A1005 kurssin tilalle aiemmin hyväksytyistä kursseista. Mikäli opiskelija suoritaa useampia Aalto-kursseja, niitä voi sijoittaa vapaasti valittaviin opintoihin. Joillakin kursseilla on rajoituksia sen suhteen miten kurssille voi osallistua.

±á³Ü±¹³Ü»åä³¾²Ô±ð

Kod: ENG3042
Omfattning: 70 sp
Ansvarsprofessor: Jussi Leveinen

• Kuvaus ja osaamistavoitteet, EI OTSIKKOA

Pääaineen suoritettuaan opiskelija tuntee energian tuotannon ja käytön, geologisten ja uusiutuvien raaka-aineiden, vesivarojen ja materiaalien käytön ja kierrätyksen tavanomaiset käyttöprosessit sekä niiden ympäristövaikutukset ja energiataseet. Hän tunnistaa matematiikan ja laskennallisten menetelmien mahdollisuudet ja käytön luonnonvarailmiöiden mallinnuksessa. Hän ymmärtää sijainnin merkityksen energiaan ja luonnonvaroihin liittyvien ilmiöiden mallinnuksessa.

Opiskelija osaa soveltaa termodynamiikan, geologian, vesi- ja ympäristötekniikan, geomekaniikan ja geoinformatiikan teorioita, käsitteitä, malleja ja teknologioita energiaan ja luonnonvaroihin liittyvien teknisten ongelmien ratkaisuun.

Valmistuva opiskelija ymmärtää energian ja luonnonvarojen sekä ympäristönsuojelun roolin yhteiskunnassa. Hän tuntee energiatalouden ja energiamarkkinoiden perusteet. Näiden valmiuksien ohella opiskelija tuntee sivuavia tekniikan aloja riittävän hyvin pystyäkseen keskustelemaan muiden asiantuntijoiden kanssa.

Kandidaatin tutkinnon opinnoissa opiskelija rakentaa perustan diplomi-insinöörin tutkintoon johtaville opinnoille sekä teknillistieteelliselle ammatti-identiteetille ja työskentelylle kansainvälisessä toimintaympäristössä. Energia- ja ympäristötekniikan opiskelija muodostaa näkemyksen alan ammatillisista käytännöistä insinööri- ja tutkimustyössä sekä ymmärtää oppimansa tiedon yhteyden yhteiskunnallisessa kehityksessä ja tieteellisessä tutkimuksessa.

Pääaineen pakollisiin opintoihin (50 op) kuuluu:

• kahdeksan laajuudeltaan 5 op kurssia, yhteensä 40 op,
• kandidaatintyö ja seminaari (10 op) sekä kypsyysnäyte (0 op).

Pääaineen valinnaisiin opintoihin (10 op) kuuluu kaksi laajuudeltaan 5 op kurssia, jotka valitaan alla olevalta pääaineen valinnaisten kurssien listalta.

Grundstudier

Kod: ENG3043.A
Omfattning: 70 sp
Ansvarsprofessor: Jarkko Niiranen

*) Aalto-kurser 2017-2018

Lukuvuodesta 2017-2018 alkaen Insinööritieteiden tulevaisuusforumin tilalla voi suorittaa vähintään 3 op:n laajuisen (linkki )
Alle on koottu esimerkkejä ENG-A1005 kurssin tilalle aiemmin hyväksytyistä kursseista. Mikäli opiskelija suoritaa useampia Aalto-kursseja, niitä voi sijoittaa vapaasti valittaviin opintoihin. Joillakin kursseilla on rajoituksia sen suhteen miten kurssille voi osallistua.

±á³Ü±¹³Ü»åä³¾²Ô±ð

Kod: ENG3043
Omfattning: 60 sp
Ansvarsprofessor: Jarkko Niiranen

Kone- ja rakennustekniikan pääaineessa opiskelija perehtyy laaja-alaisesti koneiden ja rakennusten teknisten järjestelmien suunnittelun perusteisiin.

Tavoitteena on antaa opiskelijalle valmiudet soveltaa teoreettista tietämystä ja suunnittelumenetelmiä tällä tekniikan erityisalalla sekä luoda perusta näiden jatkokehittämiselle. Opiskelija tuntee statiikan, dynamiikan, kiinteän aineen mekaniikan, virtausmekaniikan, termodynamiikan, materiaalitieteiden, tuotesuunnittelun ja tuotantotekniikan perusteet ja näiden alojen väliset yhteydet.

Hän tuntee näiden alojen analysointimenetelmiä ja osaa soveltaa näitä kone- ja rakennustekniikan suunnittelutehtäviin eri aloja integroivalla tavalla. Hän osaa käyttää suunnittelun tietoteknisiä apuvälineitä suunnittelutiedon hallinnassa, mallinnuksessa ja visualisoinnissa. Opiskelija osaa etsiä, hyödyntää, analysoida ja raportoida teknistä ja tieteellistä tietoa sekä soveltaa tätä suunnittelussa.

Kone- ja rakennustekniikan opetus muodostuu mm. luento-opetuksesta, projektimuotoisista harjoitustöistä, esitys- ja palautetilaisuuksista, mittaustyön opetuksesta, laskuharjoituksista ja tietoteknisten ohjelmien käytön lähiohjauksesta.

Valmistuttuaan opiskelija osaa toimia osana suunnitteluryhmää sekä viestittää työnsä tulokset teknisen dokumentoinnin, tieteellisen raportoinnin ja nykyaikaisten esiintymistekniikoiden avulla. Opiskelija ymmärtää kone- ja rakennustekniikan taustalla vaikuttavat tekijät ja tekniikanalan vaikutuksen yhteiskuntaan ja sen hyvinvointiin.

Kandidaatin tutkinnon opinnoissa opiskelija rakentaa perustan diplomi-insinöörin tutkintoon johtaville opinnoille sekä teknillistieteelliselle ammatti-identiteetille ja työskentelylle kansainvälisessä toimintaympäristössä. Kone- ja rakennustekniikan opiskelija muodostaa näkemyksen alan ammatillisista käytännöistä insinööri- ja tutkimustyössä sekä ymmärtää oppimansa tiedon yhteyden yhteiskunnallisessa kehityksessä ja tieteellisessä tutkimuksessa.

Kurser

Huvusämets obligatoriska studier (50 sp):

• 8 obligatoriska kurser, tilsammans 40 sp
• kandidatarbete och seminar (10 sp) och mognadsprov (0 sp).

Huvudämets valbara studier (10 sp) innehåller två kurser, som kan väljas av listan.

Grundstudier

Kod: ENG3044.A
Omfattning: 70 sp
Ansvarsprofessor: Raine Mäntysalo

Kurser

*) Valintaohje matematiikan kurssien a) MS-A0206 tai b) 30C00200 valitsemiseksi.

a) Kursen MS-A0206/MS-A0209 Differential- och integralkalkyl 2 lämpar sig för studerande som är intresserade av att utvidga sina kunskaper i riktning energi- och miljöteknik eller maskin- och byggnadsteknik samt att i magisterstudierna fördjupa sitt kunnande framför allt inom trafikteknik.

b) Kursen 30C00200 Econometrics lämpar sig för studerande som är intresserade av att framför allt i magisterstudierna fördjupa sitt kunnande i riktning fastightsekonomi och handelsvetenskaper. Det är rekommenderat att avlägga kursen under 2. Läsåret. 30C00200 Econometrics är en kurs i Aalto-Universitetets handelshögskola. Kolla upp i WebOodi i vilken period som kursen ordnas. Anmälning till kursen sker via WebOodi

Mera information om kursen  Econometrics ska hittas :https://oodi.aalto.fi/a/opintjakstied.jsp?Kieli=2&html=1&Tunniste=30C00200

**) Aalto-kurser 2017-2018

Lukuvuodesta 2017-2018 alkaen Insinööritieteiden tulevaisuusforumin tilalla voi suorittaa vähintään 3 op:n laajuisen (linkki )
Alle on koottu esimerkkejä ENG-A1005 kurssin tilalle aiemmin hyväksytyistä kursseista. Mikäli opiskelija suoritaa useampia Aalto-kursseja, niitä voi sijoittaa vapaasti valittaviin opintoihin. Joillakin kursseilla on rajoituksia sen suhteen miten kurssille voi osallistua.

Kurserna som föreläses inte mera har "striketrough"

±á³Ü±¹³Ü»åä³¾²Ô±ð

Kod: ENG3044
Omfattning: 60 sp
Ansvarsprofessor: Raine Mäntysalo

Rakennetun ympäristön kandipääaineessa rakennettua ympäristöä tarkastellaan erityisesti kiinteistötalouden, liikennetekniikan ja maankäytön suunnittelun näkökulmista. Rakennetun ympäristön yhteiskunnallista ja taloudellista merkitystä ei voi ylikorostaa. Se vastaa 70 prosenttia kansallisvarallisuudestamme, 50 prosenttia ilmastonmuutoksen hillintä- ja sopeutumismahdollisuuksistamme, 30 prosenttia bruttokansantuotteestamme ja 20 prosenttia työpaikoistamme. Kandipääaine luo perustan rakennetun ympäristön suunnittelun ja investointien hallinnan tiedoille ja taidoille. Se rakentaa kokonaisvaltaista harkintakykyä monimutkaisen kaupunkitodellisuuden ja sen järjestelmien muutoksen hallitsemiseksi.

Voit valita kanditutkintoosi itseäsi kiinnostavan sivuaineen ja voit täydentää ja suunnata tutkintoasi haluamillasi vapaasti valittavilla opinnoilla. Kiinteistötalouden alaan liittyvää johtamisosaamistasi voit kasvattaa esimerkiksi tuotantotalouden ja kauppakorkeakoulun kurssitarjonnalla. Vahvistaaksesi maankäytön suunnitteluosaamistasi voit valita kaupunki- ja yhdyskuntasuunnittelun kursseja arkkitehtuurin laitokselta. Yhdyskunta- ja ympäristöteknistä osaamistasi voit vastaavasti vahvistaa energia- ja ympäristötekniikan sivuaineella. Sivuaineopinnot rakennustekniikasta voivat olla hyvä valinta rakennuttamiseen osaamistaan laajentaville.

Pääaineen pakollisiin opintoihin (50 op) kuuluu:

• kahdeksan laajuudeltaan 5 op kurssia, yhteensä 40 op,
• kandidaatintyö ja seminaari (10 op) sekä kypsyysnäyte (0 op).

Pääaineen valinnaisiin opintoihin (10 op) kuuluu kaksi laajuudeltaan 5 op kurssia, jotka valitaan alla olevalta pääaineen valinnaisten kurssien listalta.

_{*) MAA-C2003 Grunderna i fastighetsteknik föreläses ej under läseÃ¥ret 2017-2018; i stället kan man göra kursen  31A00110 Taloustieteen perusteet (6 op), period III.}

För närvarande finns information om utbytesstudier tyvärr bara pÃ¥ finska.