É«É«À²

Aalto-universitetets doktorand, diplomingenjör Marjo Keiramo, granskar i sin doktorsavhandling inledningsfasen av ett kryssningsfartygs konceptutveckling, dess betydelse och framgångsfaktorer som leder till en lyckad slutprodukt.

Planeringen av ett kryssningsfartyg är långtifrån enkel. Fartygen är sofistikerade och framtidsinriktade högteknologiska produkter. Deras konceptutveckling är en mångfasetterad helhet som innehåller många osäkerhetsfaktorer och involverar flera aktörer. Central i planeringen är slutanvändarnas upplevelse. En affärsmässigt lyckad produkt är attraktiv och konkurrenskraftig också efter årtionden.

Keiramo framhåller särskilt vikten av identifiering och klar uppdelning av processerna i planeringens initialskede.

"Planeringen av ett fartyg består av flera faser. Den mest kreativa fasen är konceptutvecklingen i initialskedet. Den lägger grunden till följande faser och till hela projektet. Därför är det viktigt att kunna leda den kreativa fasens experter och lotsa initialskedets planering i rätt riktning", säger hon.

Keiramo har i sin doktorsavhandling utvecklat en modell för konceptutveckling i syfte att förenhetliga och samordna den tekniska och den arkitektoniska planeringen, fartygets prisbildning och riskvärderingen under planerings- och byggfasen.

"Den förhandsdefinierade planeringsmodellen förbättrar hela planeringsprocessen och beaktar betydelsen av styrning och ledning av planeringen i stora byggprojekt", konstaterar hon.

Varje fartyg är en optimal kompromiss

I konceptutvecklingen medverkar aktörer och experter från många olika områden. Experterna som deltar i planeringen måste ha förmåga att föra en dialog med olika team och sakkunniga och förmåga att göra kompromisser så att ett optimalt resultat uppnås. Alla idéer och tankar kan omöjligt realiseras i samma produkt.

"Rederiet har vanligen en klar uppfattning om hurudant fartyget ska vara, men det är mycket viktigt att varvet tillför planeringen sin egen verifierade kunskap och kompetens särskilt om egenskaper som är önskvärda i framtiden. Också idérikedom behövs för att helheten och de enskilda egenskaperna ska bli attraktiva för passageraren."

Fartygsplanering ses ofta som enbart ingenjörsarbete, men också här behövs kreativitet för att man ska hitta nya lösningar.

"Skeppsbyggnadsingenjörer deltar tillsammans med arkitekter och andra experter i kreativ planering, och de måste kunna förstå andra planerare och realisera idéerna tekniskt. Ingenjörskonst och högtstående teknisk kompetens finns särskilt i Finland", framhåller Keiramo.

¹ó°ù²¹³¾²µÃ¥²Ô²µ²õ´Ú²¹°ì³Ù´Ç°ù±ð°ù

En lyckad planering påverkas av talrika faktorer. Passion och glöd för arbetet är viktiga. Fartyget planeras under en kort tid, och det kan hända att också en omfattande planering måste kunna ändras på ett genomgripande sätt. Motgångar får inte leda till modfälldhet, utan man måste kunna se de möjligheter som finns.

Expertteamen är stora och globala, vilket framhäver vikten av samarbetsförmåga och kommunikationsfärdigheter. Man måste kunna verka som medlem av en konceptgrupp tillsammans med olika människor.

I doktorsavhandlingens intervjudel rankades kompetens och erfarenhet högt. Likaså sågs överföring av tyst kunskap som viktig.

"Förmåga till teambyggande väcker förtroende hos samarbetsparterna. Problem i teamarbetet måste åtgärdas direkt, eftersom de kan leda till fördröjningar som i sin tur ökar kostnaderna. Det finns inte rum för misstag. På det här området kan räkningen för en försening vara inte tusentals utan miljoner euro", påminner Keiramo.

Hur ska det gå för kryssningsresorna?

Kryssningsresorna ökade kraftigt just innan COVID-19-pandemin. Enligt prognoserna kommer de åter att öka när affärsverksamheten inom kryssningssektorn tar fart. Men en generationsväxling är på gång bland kryssningskunderna. Millenialerna som föddes på 1980-talet, och de ändå yngre generationerna är en växande kundgrupp vars värderingar inte ännu är kända till fullo.

"Det mest svårförutsägbara inom fartygsplaneringen är att förutse framtida trender så, att de fartyg som byggs nu är attraktiva ännu om 30–40 år. Nya fartyg borde hållas på marknaden mycket längre än nutida fartyg. Inom fartygsplaneringen måste man lösa stora och viktiga frågor, som hur fartygen ska bli miljövänligare och mera energieffektiva, hur fartyg kan byggas och moderniseras kostnadseffektivt och enligt den hållbara utvecklingens principer", funderar Keiramo.

Länken till doktorsavhandlingen 

Marjo Keiramo har i tjugo år varit anställd hos Royal Caribbean Group, Baltic Yachts och Åbovarvet Meyer Turku. Hon är den femte kvinnan som disputerat inom marinteknik.

Doktorsavhandlingen som granskades 9.4.2021 i Aalto-universitetet är också den första avhandlingen om konceptutveckling av kryssningsfartyg. Den långa erfarenheten av området syns i avhandlingen: förutom forskningsrönen ger den mycket intressant information om kryssningsfartyg och skeppsbyggnad. Avhandlingen kommer också att ges ut som lärobok i marinteknik.